Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 2012-01-30 Vad Måste Till? Anders Östlund Kriminolog Polismyndigheten i Västmanlands Län.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 2012-01-30 Vad Måste Till? Anders Östlund Kriminolog Polismyndigheten i Västmanlands Län."— Presentationens avskrift:

1 Vad Måste Till? Anders Östlund Kriminolog Polismyndigheten i Västmanlands Län

2 Vad Måste Till?  Grannsamverkan ur ett kriminologiskt perspektiv  Problematisering

3 3 Brottspreventiva åtgärder Situationell prevention Snabba effekter Försvåra genomförandet Öka upptäcktsrisk Minska vinsten av brott Skydda objekt Social prevention Långsiktiga effekter Påverka benägenhet Självkontroll Social band Välfärdsreformer Definition av brottsprevention

4 4 Kriminalstatistik över anmälda brott Nivå Utveckling Beskriver olika brott olika väl Bara de brott som polisanmäls ingår Majoriteten av brottsligheten finns ej med

5 5 Korta utryckningstider har försumbar effekt på antalet gripna Polisen får i de flesta fall mycket lite användbar information Rättsväsendets påföljder är långsamma En övertro på rättsväsendet överbelastar det och gör det mindre effektivt Poliserna är glest utspridda och skulle vara det även om deras antal ökades betydligt Brottsförebyggande arbete är viktigt

6 6 Kriminologisk utgångspunkt Grunden för Grannsamverkan finns i Kontrollteorierna De flesta av oss skulle begå brott om vi fick chansen. Sociala band och den kontroll som omgivningen och vi själva utövar är det som hindrar oss Pattern Theory (1982) Fixing Broken Windows Theory (1996) ”Vår teori förutsätter att när människor ställs inför ett val, gör det rätta valet” (Wilson: 1985)

7 7 Rutinaktivitetsteorin (Choen & Felson: 1979) Tre faktorer skapar brottet Lämpligt objekt Motiverad gärningsman Avsaknad av kapabel väktare Brottstillfällen uppstår i vardagen vilket gör att brottslighetens karaktär och nivå är starkt förknippat med samhällsutvecklingen Värde Tröghet Synlighet Tillgänglighet

8 8 Situationell brottsprevention Öka bevakningen Underlätta den naturliga övervakningen Öka risken Gör brottsobjekt mer svåråtkomliga Öka ansträngningen Märk egendom Ta bort brottsobjekt Dölj brottsobjekt Minska belöningen Ta bort ursäkter Sätta upp regler Informera om regler Förenkla regelefterlevnaden

9 9  Många brottsobjekt  Attraktiva objekt  Många potentiella gm  Läge  Många människor i rörelse  Svag kontroll Riskfaktorer i ett bostadsområde

10 10 Drygt 50 procent av alla ”brottsresor” var kortare än 1,6 km Hälften av alla pyromaner färdades mindre än 400 m Resorna blir längre när man begår brott med andra Yngre brottslingar reser inte lika långt som äldre Kvinnor reser längre än män Specialister reser längst Över 60% av våldtäktsmännen i Stockholm reste kortare än m Hur brottslingar rör sig (Brantingham & Brantingham: 1993) Medvetande område Aktivitetsområde Bostad Arbete Fritid Brott

11 11 Hur brottslingar rör sig GM & offer vid överfallsvåldtäkt

12

13 Gransamverkansskyltar påverkan trygghet hos de boende…....positivt i områden med hög socioekonomisk status Slitna skyltar påverkar negativt i svaga områden …..negativt i områden med låg socioekonomisk status

14

15 15  Omfördelning Gm byter brottsobjekt för att kringgå förebyggande åtgärder  Anpassning Gm upptäcker svaga punkter efter att förebyggande åtgärder vidtagits. Brott som har tidigare minskat, ökar efter hand som förövarna upptäcker nya sätt att begå dem Efter nedgång kommer uppgång, kanske (Clarke, Eck: 2006)

16 16 Vem är motorn i Grannsamverkan? Får polisen ta för stort ansvar? Uniformen, auktoriteten & kunskapen gör polisen till naturlig ledare vilket gör övriga aktörer passiva. Detta ökar snarare känslan av otrygghet (Sherman: 2001) Liten ”välbeställd” grupp får orimligt mycket av polisens resurser för att bekämpa en relativt liten brottskategori (BRÅ: 2000)

17 17 Problematisera mera  Grannsamverkan beskrivs ibland som simpelt att organisera och att det är enkelt att uppnå lysande resultat  Grannsamverkan bör problematiseras för att förbereda deltagarna på vilka svårigheter som kan uppstå  Certifiera grannsamverkan Kvalitet, dokumentation och kontroll

18 18  man förlitar sig på att skyltar ska göra jobbet?  det saknas struktur, resurser, aktiviteter och tydligt kvitto på att åtgärderna fungerar?  det är bristande deltagande eller snedvriden representation av deltagare/boende?  grannsamverkan startar efter något hänt, men inget mer händer? Är det lika lätt då att hålla igång aktiviteten i längden?  man har dålig kunskap om brottslighetens mekanismer? Kan man då vidta rätt åtgärder? Hur effektivt blir grannsamverkan om… Problematisera mera

19 19 Diskutera mera ” finns viss risk för ”Vi & Dom” tänkande/…/riskerna gäller främst dem som står utanför, som inte platsar i samförståndsandan” -gäller grannsamverkan även mot grannar?  ”Ideologi diskuteras sällan i lokalt brottsförebyggande program” (BRÅ: Hörnquist) -avskräckningseffekten av grannsamverkan beror bl.a. på hur många gm som kommer ”inifrån” & ”utifrån” -om gm har kunskap om rutiner och åtgärder och dessutom har nycklar till gemensamma utrymmen reduceras effekten av grannsamverkan  Olika åtgärder beroende på boendeform -grannsamverkan har traditionellt fokuserat på inbrott. I områden med flerfamiljshus utökas antalet brott betydligt

20 20 Tips från kriminologin Som aktiva brottsbekämpare, låt er inte distraheras av vad som påstås i massmedia. Brottsligheten är oftast mycket mindre dramatisk än vad media hävdar Fall inte för stereotypa bilder av hur kriminella ser ut och beter sig och tänk på att Du själv kan begå brottsliga handlingar Vissa aktörer har en egen agenda, t.ex. social, politisk, ekonomisk eller moralisk. Som aktiv brottsbekämpare, försök vara objektiv och lär så mycket som möjligt om brottsligheten Tolka brottsstatistiken med försiktighet, all brottslighet varierar naturligt över tid


Ladda ner ppt "1 2012-01-30 Vad Måste Till? Anders Östlund Kriminolog Polismyndigheten i Västmanlands Län."

Liknande presentationer


Google-annonser