Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”AT-läkarvecka” psykiatriplaceringen Andréas Rousseau, Överläkare, Med dr, Leg Psykoterapeut VERKTYG kl 10.21-10.45 SÖMN kl 10.00-10.20 DSM Kl 9.00-9.45.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”AT-läkarvecka” psykiatriplaceringen Andréas Rousseau, Överläkare, Med dr, Leg Psykoterapeut VERKTYG kl 10.21-10.45 SÖMN kl 10.00-10.20 DSM Kl 9.00-9.45."— Presentationens avskrift:

1 ”AT-läkarvecka” psykiatriplaceringen Andréas Rousseau, Överläkare, Med dr, Leg Psykoterapeut VERKTYG kl SÖMN kl DSM Kl Historik 2. Vetenskapssyn 3. Vad ska ni ha DSM till? 4. Diagnoser: +/- 5. Uppbyggnad 6. Bruksanvisning 7. Exempel Teori Sömnfysiologi ValideringMetaforer Praktik 1. Läkemedel 2. Sömnråd Opposite action

2 Historik APA – American Psychiatric Association År 1840 – mäta antalet ”idioter” År 1880 – 7 olika kategorier DSM I variant av ICD-6 psykoanalytisk modell DSM II1968 DSM III stor spridning, neuros borta, biomedicinsk modell, symptommodell, ateoretisk, axlar DSM III-R 1987 – nya kriterier DSM IV 1994 DSM IV-TR 2000 DSM V 2013 (?)

3 Vetenskapssyn Mekanistisk syn + Biomedicinska modellen – bra vid sjd Hyfsat prediktionsvärde - Säger lite om hur vi ska nå förändring Funktionell kontextualism + Individanpassad, ger svar på frågor om hur behandling/förändring ska uppnås - Utmaning forskning (single case studies)

4 Inlärningsteoretiskt perspektiv på lärande Vad ska ni ha DSM-kunskap till? K+K+ K-K-

5 DSM - Fördelar och nackdelar 1.Överblick, systematik 2.Kommunikation 3.Val av behandling 4.Prognos 5.Utvärdering 6.Evidensbaserad behandling 1.Dimensioner istället för kategorier 2.Samma diagnos men väldigt olik problembild, ex BPD 3.Komorbiditet 4.Antalet diagnoser växer (106st -322st) 5.Konsensusbeslut 6.Hur få ihop det med inlärningspsykologiskt tänkande? 7.Stigmatiserande, passiviserande 8.Risk för biomedicinskt fokus (medicinering) 9.Reliabilitetsproblem

6 De 5 axlarna Axel 1 –Kliniska syndrom Axel 2 - Personlighetsstörningar Axel 3 – somatiska orsaker till psykiska symptom Axel 4 – psykosociala omständigheter Axel 5 - GAF DSM

7 Axel 1 Kriterier för alla kliniska syndrom : -Spädbarn – ungdom: autism, Asperger, Trotssyndrom, ADHD -Konfusion/demens -Substansrelaterade störningar: missbruk –beroende -Psykotiska syndrom: schizofreni, vanföreställningssyndrom, folie à deux -Förstämningssyndrom: depression, bipolärt syndrom I –II -Ångestsyndrom: OCD, social fobi, GAD, paniksyndrom, PTSD, specifik fobi -Somatoforma syndrom: somatiseringssyndrom, konversion, hypokondri, dysmorfofobi, patomimi -Dissociativa syndrom: amnesi, fuge, identitetsstörning, depersonalisering -Sexuella störningar: impotens, smärtsyndrom, avvikelser (pedofili, fetischism) -Sömnstörning:; narkolepsi, jet lag -Ätstörning: anorexia nervosa, bulemia nervosa -Impulskontrollstörning: trichotillomani, pyromani, spelmani, kleptomani -Maladaptiv stressreaktion: korv-skidåkande damen

8 Axel II Cluster ACluster BCluster C ParanoidAntisocialUndvikande Schizoid Emotionellt instabil Osjälvständig SchizotypalHistrioniskTvångsmässig Narcissistisk Mental retardation IK : lindrig IK : måttlig IK : svår IK < 20: djupgående Inlärning tar längre tid, kognitiva svårigheter (minne, exekutiva funktioner etc) och beteendeproblem (social förmåga, kommunikation, ADL)

9 Axel III Axel III – Somatiska sjukdomar Här kodas kroppssjukdomar som påverkat utveckling av psykiska symptom 1.Klart samband – koda syndrom på axel 1 och somatisk sjukdom på axel III Ex. Parkinsons sjd och depression. Axel I: Egentlig depression orsakad av Parkinsons sjukdom. Axel III: Parkinsons sjukdom. 2. Möjligt samband – koda syndrom på axel I utan att ange orsak och kroppssjukdom på axel III. 3. Inget egentligt samband OCH viktigt för handläggning – koda som vid 2. Ex. Leukemi och Schizofreni

10 Axel IV Axel 1V – Psykosociala problem (kontext) Här rapporteras psykosociala problem och livshändelser som påverkar diagnos, behandling och prognos vid psykiska störningar (axel I och II). Problemområden: -Primärgruppen: separation (”korv-skidkvinnan”), sexuella övergrepp, nytt syskon -Socialmiljö: ensamhet, väns död, ny kultur, diskriminering -Skola: skolmiljöproblem, analfabetism, problem med lärare -Arbete: osämja med chef, arbetslöshet -Boende: farligt grannskap, bostadslöshet -Ekonomi: fattigdom, skulder -Sjukvård: sjukskrivning -Kriminalitet: offer, häktning, arrestering -Andra problem: naturkatastrof, krig, osämja med läkare

11 Axel V – GAF (Global funktionsskattningsskala) : Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förefaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen pga hans eller hennes många positiva egenskaper. Inga symtom : Vissa lindriga symtom (t ex nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) ELLER vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer : Allvarliga symtom (t ex självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) ELLER allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete) : Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t ex suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) ELLER stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t ex kladdar med avföring) ELLER grav störning av kommunikationsförmågan (t ex mestadels osammanhängande eller mutistisk).

12 Bruksanvisning 1.Gå igenom kriterier = beteenden (overta/koverta) Obs! ”förklaras inte bättre av...” 2.Undergrupp: subkategorier inom en diagnos: ex vanföreställningssyndrom 3.Specificera: mer homogen grupp inom en diagnos: ex depression 4.Svårighetsgrad: endast depression (försök till dimensionellt tänkande) 5.Förlopp: partiell remission/remission (bipolaritet)/tidigare diagnos (ångest)/ återfall 6.Huvuddiagnos – alltid axel I om sådan finns, ”anledning till besök” 7.Provisorisk diagnos: ”suspekta” 8.UNS: ”utan närmare specifikation”, ffa när det inte går att specificera

13 Exempel - Egentlig depression Humör affekter grundstämning Kriterium A: Grundstämningsförskjutning = Minst en av: Nedstämdhet eller minskat intresse > 2v. tid + minst 4/8: -Vikt/aptit upp/ner -Sömn upp/ner -Agitation/hämning -Svaghetskänsla -Skuldkänslor -Ambivalens/koncentration ner -Suicidalt beteende B. Ej mani blandepisod C. Kliniskt signifikant lidande och/eller nedsättning funktion D. Ej drogrelaterat eller direkt orsakad av kroppslig sjukdom E. Ej sorgereaktion

14 Sömnstörningar 1.Insomni –primär och sekundär (ffa äldre) 2.Dygnsrytmsstörningar 3.Hypersomnier - sömnlab 4.Parasomnier - sömnlab

15 Insomni - primär Stress Sömnsvårigheter Transaktionell modell Diagnos av insomni enligt ICD 10 • Klagomål på att inte falla i sömn, eller att bibehålla sömn, eller sömn som inte ger välbehövlig vila • Sömnstörningen förekommer minst 3 gånger/ vecka i minst 1 månad • Resulterar i tydligt personligt bekymmer eller interfererar med det personliga fungerandet i det dagliga livet

16 Läkemedel mot insomni OBS! Läkemedel som kan orsaka sömnstörningar • Teofyllin • Fenylpropanolamin • Betastimulerare • Beta-blockare • Steroider • L-dopa • Bromokriptin • Pimozid • Protriptylin BZ (GABA-erga) Nitrazepam Flunitrazepam Oxazepam BZ-derivat Stilnoct (Zolpidem) Imovane (Zopiklon) Sonata (Zalplon) Neuroleptikum Propavan –ej insomning och myrkryp Theralen Antidepressivum Mirtazapin – 15 mg tn, ökar REM Rekommendation Primär insomni – läkemedel för att bryta ond cirkel, alltid i kombination med andra psykologiska åtgärder? Sekundär insomni – läkemedel primärt mot genes

17 Viktigaste åtgärderna Primär Insomni Läkemedelsboken på nätet, sömnkapitlet: Kognitiva tekniker: Åsa Nilsonne: Vem är det som bestämmer i ditt liv, kap 8. 1.Registrering 2.Sömnhygien: koffein, träning, sovrum, tv etc 3. Stimuluskontroll: Sömneffektivitet c:a 80%, associera säng med sömn, max 30 min – sedan upp 4. Dygnsrytm: gå upp samma tid varje dag, inte lika viktigt att gå och lägga sig samma tid 5. Kognitiva tekniker a)Får b)Andetag –sov c)Mindfulness d)Acceptans Tips! Sovhjälpen – KBT program över internet (endast Finspång dec 2011)

18 Verktyg 1: Validering Matching ”Vi pratar samma språk” Spegling-reflektering ”Jag lyssnar och försöker förstå” Summering ”Jag har lyssnat och här är det viktigaste jag hört” Självexponering ”Jag har haft liknande besvär som du, de kan hjälpa mig att förstå dig” Feedback ”Har jag förstått dig rätt?” Icke-verbalt beteende ”Jag är intresserad av att prata med dig” V1: lyssna intonande V2: empatiska svarsbeteenden: Att bekräfta och visa att man accepterar en persons upplevelser, tankar, känslor

19 Verktyg 1: Validering V3: Verbalisera känslor ” Jag ser att du blir ledsen nu” V4: Validera genom att ta in tidigare erfarenhet ”Förstår om du är lite vaksam i det här läget med tanke på att Du vid senaste besöket inte tyckte att du blev förstådd” V5: Validera här och nu: vad är normalt? ”Klart du blir arg. Jag skulle också bli arg om det hände mig” V6: ”Radikalt genuin” Vi är jämlikar. Jag har också känslor. Känslor och tankar är tolerabla och delar av livet.

20 Verktyg 2: Metaforer Liknelser, sagor, myter Lättare att lyssna på Lättare att förstå Mindre hotande än direkta uppmaningar eller instruktioner Ex. Det tar tid att beteendeförändra - lära sig cykla Att inte förvärra läget genom undvikande - kvicksand Hur ångest vidmakthålls - tigerungen

21 Verktyg 3: Opposite Action ” Att gå emot känslan” Beteende Känsla Ex Depression Beteende Dep Dra sig undan Dra ner på roliga aktiviteter Äter mindre etc Alternativ Ex Depression Beteende Dep Öka aktivitetsnivån Göra saker man brukar gilla Äta fastän inte hungrig etc ”Rostmannen”


Ladda ner ppt "”AT-läkarvecka” psykiatriplaceringen Andréas Rousseau, Överläkare, Med dr, Leg Psykoterapeut VERKTYG kl 10.21-10.45 SÖMN kl 10.00-10.20 DSM Kl 9.00-9.45."

Liknande presentationer


Google-annonser