Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kort repetition, förra föreläsningen Att kunna: •Några exempel på samhällsförändringar under efterkrigstiden som markerar konsumtionskulturens stadigvarande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kort repetition, förra föreläsningen Att kunna: •Några exempel på samhällsförändringar under efterkrigstiden som markerar konsumtionskulturens stadigvarande."— Presentationens avskrift:

1 Kort repetition, förra föreläsningen Att kunna: •Några exempel på samhällsförändringar under efterkrigstiden som markerar konsumtionskulturens stadigvarande etablering, t ex … –Ökad statuskonsumtion och standardisering, vidare till … –Ökad fragmentering i olika målgrupper, ofta med ursprung i … –Motkulturer •Resonera för och emot reklam i termer av olika teorier, gärna med referenser, t ex … –Informationsekonomi (Stigler, Nelson) –Dold övertalning (Packard), subliminala budskap (Wilson Key) –Falska behov (Galbraith, Ewen, Williams, Baudrillard), pseudobehov (Debord) • Förklara och exemplifiera begreppen … –Dematerialisering –Demassifiering • Kortfattat redogöra för resonemanget kring reklamens bidrag till ”skapande” av olika livsstilsmålgrupper –Yuppien (nyrik, brackig) –Generation X (reklamtrött, skeptisk, kunnig) –Kultursnobb/”culturati” (stort kulturellt kapital, kräsen, vill uttrycka egen, unik identitet) • Utveckla din egen ståndpunkt/tolkning av reklamens roll i ovanstående processer, med stöd i litteraturen

2 MEDIEBRANSCHENS HISTORIA

3 Kommunikationsteknologier i förindustriella samhällen •Merparten av all kommunikation muntlig och direkt, ansikte mot ansikte •Medierades inte av några kommunikationsteknologier (all kommunikation som inte är muntlig/kroppslig) •Kommunikationsflöden styrdes av dominerande institutioner

4 1900-talets nya kommunikationsteknologier •Gamla tiders kommunikationsteknologier kompletteras (trängs undan) av nya, dock ej nödvändigtvis bättre •Medierad kommunikation •Kommersiella medier

5 1900-talets nya kommunikationsteknologier •Massmedier –Traditionella •Utomhus (”out-of-home”) •Print (tidningar, tidskrifter) •Radio •TV –Nya •Internet • Direkta medier –Traditionella •Direktreklam •Butiksreklam/sales promo –Nya •Telefon •Telex, telefax •E-post ”Above the line” ”Below the line”

6 Medierad kommunikation •Riktad till massorna via olika medier, d v s ”massmedierad”, förkortas till medierad •Jfr, ”samband mellan två variabler som medieras av en tredje”, d v s går via den tredje variabeln och därigenom förändras

7 Dubbelt medierad kommunikation •Två ”tredje variabler” påverkar budskapet: 1.Medierna i sig själva, viket påverkar hur ett budskap uppfattas •Via TV •Direkt via en företagsrepresentant 2.Medieföretagen (sammanhanget då budskapet förmedlas) •I nyhetspausen på TV4 •På ekonomisidorna i DN

8 Dubbelt medierad kommunikation •Ger gemensam bild av ”samhällsagendan” –Familjen, religionen, politiken, näringslivet, skolan •Upprätthåller makten hos vissa grupper med vissa syften, lite förenklat … –Storföretag som vill tjäna pengar (inklusive medieföretagen) •T ex inverkar medierna på hur vi tillbringar vår fritid … – … nämligen med att konsumera medier (läsa tidningar, lyssna på radio, titta på TV)

9 Industrialisering  ökning av medierad kommunikation •Urbanisering –Städer som mötesplats för handel, nyheter handelsnyheter •Stockholms Handels-Merkurius: bara annonser •Dagligt allehanda: blandade insändare och annonser –Minskad social kontakt mellan människor •Tidningsnyheter och radions såpoperor gemensamt samtalsämne

10 Mediernas utveckling: tre breda teman 1.Etableringen av olika massmedier 2.Mediernas konkurrens om publik via sitt innehåll 3.Medierna är kommersiella produkter på två marknader –Konsumenter –Annonsörer

11 Reklamen som bro mellan kultur och ekonomi •Medierna lånar kulturella uttryck för att öka sin försäljning –Tidiga tidningsartiklar som personliga brev, senare också romaner (följetänger) –Radio innehöll till en början mycket teater, senare mest musik –TV lånar från alla möjliga kulturformer –… liksom reklamen

12 Reklam essensen för effektiv kommunikation •Lånas av … –Massmedierna –Myndigheter och politiker –Kyrkan –Skolan –… alla är de idag produkter på en marknad

13 PRINT Dags- och kvällspress

14 Kommersiella tidningar och tidskrifter vid föregående sekelskifte •Samverkande krafter: –Ökad massproduktion krävde avsättning på massmarknader –Urbanisering med ökad geografisk och social rörlighet, samt ökad anonymitet, rotlöshet och uppluckring av religiösa och sociala traditioner –… samt etablering av tidningar och tidskrifter som både via redaktionellt innehåll och reklam blev industri- och senare konsumtionssamhällets budbärare

15 Kommersiella tidningar och tidskrifter vid föregående sekelskifte •Reklambranschen går från … –Ackvisitörer av annonsörer åt pressen –Kontaktmän med pressen åt annonsörer –Självständig och viktig bro mellan ekonomi (näringsliv, annonsörer) och kultur (pressen) •Tidningsbranschen går från … –Säljare av nyheter och underhållning till läsare –Säljare av kunder till annonsörerna (via reklambranschen)

16 Tidningar: dags- och kvällspress •Massproduktion av tidningar alltsedan tryckpressen uppfanns •Tidiga tidningar lästes på kaffestuga eller krog –Hade därför uttalat politisk prägel •Teknologiska innovationer i tryckeri- och pappersbranschen gör att alla får råd med sin egen tidning –Tidningarna får ett personligare tilltal •Det som står i tidningen vanligt samtalsämne (precis som idag)

17 Tidningar: dags- och kvällspress •Sent 1800-tal: tidningarna tjänar mer på att sälja annonser än på att sälja tidningar •Bilder svåra att sätta i spalter, men teckenstorlek och typsnitt varieras •Första tidningsannonser som dagens eftertextannonser; i liten text längst bak i tidningen, i bilaga eller ibland på förstasidan

18 Tidningar: dags- och kvällspress •Joseph Pulitzer –World (1883), enkelt och lättillgängligt språk –Spännande rubriker –Större annonser •Lägre medelklass •Nyanlända immigranter –Stilistiska innovationer  effektivare tidningsreklam •Pressen som tredje statsmakt, granskare av andra samhällsinstitutioner, oberoende av både näringsliv och politik

19 Tidningar: dags- och kvällspress •William Randolph Hearst

20 Tidningar: dags- och kvällspress •Lokala varor •Privatannonsörer och småföretag i eftertextannonserna •Storstadstidningar och rikstäckande press användes även av nationella varumärken •Hotad av specialtidskrifter, TV- nyheter och Internet •Reaktion: ungdomligare profil, fetare rubriker, stjärnor och skandaler

21 1960-tal: målgruppsanpassade tidningar •Tidningsbilagor med olika tema (olika dagar) ger möjlighet till riktad annonsering –Ekonomi –Resor –Matlagning •Som svar på alltmer målgruppsanpassade periodiska tidskrifter –Specialreportage –Fotojournalistik –Helsidesannonser i färg

22 Tidningar: dags- och kvällspress •Samma områden nu fokus för dags-/kvällspress och periodisk press: ekonomi, hälsa, träning, matlagning •Men, tidningarna förser fortfarande andra medier med nyheter! •Dagspressen alltmer omfångsrik (ex DN på söndagar)

23 Tidningar: dags- och kvällspress •Reklaminvesteringar i tidningar har dalat under 1990-talet •Har dock förblivit viktigaste nyhetsmediet, förmedlar nyheter till andra medier •Tjänar extra pengar på att paketera nyheter och information för TV och Internet

24 PRINT Vecko- och månadstidskrifter

25 Tidskrifter: periodisk press •Började som söndagstidningar (jfr The Sun) •Mellan nyhetstidning och bok

26 Tidskrifter: periodisk press •Storbritannien –Pickwick Magazine –Penny Magazine •Sverige –Allers –Hemmets Veckotidning –Allas –Hemmets Journal • Nordamerika –Tidskrifter med jordbrukstema eller religiös anknytning –Massey’s Illustrated, publicerad av tillverkare av jordbruksmaskiner

27 Tidskrifter: periodisk press •Till en början ej reklamfinansierad finkultur och kvalitetslitteratur i … •Harper’s (Bazar) •Atlantic •Scribner’s •Reader’s Digest (tog in annonser först på 1950-talet) •Damtidningar •Godey’s •Peterson’s

28 Tidskrifter: periodisk press •Postordertidningar –People’s Literary Companion, publicerad av tvålpulvertillverkaren E. G. Allen •Noveller, artiklar om mode, rengöring och hygien •Cyrus Curtis –Tribute and Farmer –Ladies’ Home Journal –Saturday Evening Post

29 Tidskrifter: periodisk press Bättre färgtryck och större annonser •USA –Journal –McClure’s –Cosmopolitan •Storbritannien –Tit-bits –Pearson’s Weekly –Northcliffe’s Answers •Canada –Canadian Illustrated News

30 Tidskrifter: periodisk press •Wallpaper (1996) –Säljer stil till opinionsbildare • InStyle (1994) –Företrädare Entertainment Weekly –Konkurrent Hello! –Säljer mode, skönhet, inredning, recept och träningstips via kändisar

31 Tidskrifter: periodisk press •Andel av reklamkakan har ökat under och 2000-talen •Damtidningsmarknaden expanderar kraftigt under och 90-talen, får viktig roll i utvecklingen av dagens livsstils- och kändiskultur •Arbetande kvinnor hinner inte titta på TV, men bläddra i veckotidningar –Cosmopolitan –Glamour

32 Tidskrifter: periodisk press alltfler nischmålgrupper •Damtidningar lanserar flicktidningar –Elle Girl –Teen Vogue –Cosmo Girl •Killtidningar –GQ –Esquire –FMH –Maxim • Datatidningar –Wired • Affärstidningar –Bloomberg Personal Finance –Family Money –Individual Investor –SmartMoney –Worth –Your Money

33 Tidskrifter: periodisk press alltfler nischmålgrupper •Magalogs –Lucky –Cargo –Shop –Etc. •Red Pages i Sverige •Searskatalogen för 100 år sedan

34 Reklamfinansieringens konsekvenser för pressen •Spiral av positiva effekter –Lägre tidningspriser och bättre innehåll –Fler köpte tidningar –Annonserna fick större räckvidd –Mer betalt för annonser –Och så vidare … •Möjliggjorde etablering av senare massmedier, exempelvis uppköp av radio- och TV-stationer

35 Tidskrifter får konkurrens av radio •1920-tal: läsarpaneler (readership ratings) –Ex Starch readership ratings •Underlag till innehåll tillsammans med insändare och ”know-how” (ständig omvärldsanalys) •Samma metod kan användas för att utvärdera reklam

36 Tidskrifter får konkurrens av TV •1950-tal: tidskrifter får allt snävare fokus, liksom tidskriftsreklamen –Alkoholreklam i Maclean’s (Ca) –Reklam för kläder och skönhetsprodukter i damtidningarna •I Sverige: familjetidningar (ex Allers, Hemmets Veckotidning) blir damtidningar

37 Tidskrifter konkurrens av TV •1950-tal: Specialtidskrifter –Tennis –Photography –Skiing –Computers •Advertorials •Controlled circulation magazines • Intressanta målgrupper för annonsörerna är –De unga –De rika –Samhällselit/opinionsbil dare • Fler tidskriftsformat utvecklas för dessa målgrupper

38 RADIO

39 1920-tal: Pressen får konkurrens av radio •Storbritannien –Tidningsbranschen kämpar aktivt för public servicemonopol i radio •Påminner mer om utvecklingen i Sverige • USA –Tidningsförlagen köper radiostationer och används för att marknadsföra tidningar –Men, radio övertar också mycket av reklamen för nationella varumärken för … •Livsmedel •Läkemedel •Tobak •Tvål

40 Radio i USA •Inledande motstånd mot att låta reklamen ”förorena” radio, men … •40% av amerikanska radiolicenser köps av radiotillverkare som gör reklam för radio (m m) •Program sponsras av företag (drygt 30% tidigt 30-tal) –Gillette om skäggmode –Varuhus om klädmode

41 Radio i USA •Andra hälften av 1920-talet: radioprogram utformas för att locka annonsörer att köpa annonsplats och nå sina kunder (efter pressens modell) •Nätverk köper upp radiostationer –Endast 6% nätverksägda radiostationer 1922 –97% 1947

42 Radio i USA •Lord & Thomas –Utvecklade populäraste programmet Amos ’n’ Andy för Pepsodent •Tredubblad försäljning –Ansåg dock att det fanns bättre sätt att göra radioreklam än att sponsra program och nämna produkter –Började med ”modern” radioreklam för American Tobacco Company (dock fortfarande live)

43 Radio i USA • : Sponsorer och reklambyråer producerar tillsammans radioprogram •Programmen var reklamen •Annonsör i bås i studion dirigerar sista-minuten- ändringar

44 Radio i USA •Schwimmer & Scott Advertising (1936) –Var först med förinspelad radioreklam och program, vilket gav möjlighet att köpa reklamplats (spots) i programmens reklampauser (slots) –Tidigare hade reklamen varit direktsänd, vilket krävde heltidsanställda uppläsare, inspelningsteam m m

45 II VK: Reklamen blir krigspropaganda •(War) Advertising Council –Ta värvning, bli lotta, köp ”war bonds” –Början till PR: Företagets varumärke i fokus, snarare än produktens

46 Efterkrigstidens radio •1950-tal: Nationella varumärken överger radio för TV •Radion målgruppsinriktas som svar på TV –Olika musikgenres, talk shows, sport eller nyheter •Utvecklingen fortsätter under 1980/90-talen •Radio betraktas som intimt och pålitligt medium med förmåga att påverka både opinionsbildare och lagstiftare –Billig radioreklam gör att budskapet kan upprepas flera gånger –Bilradio för pendlare –Radiomusik för ungdomar

47 Radio •Storbritannien –Pressen lobbar för public serviceradio –British Broadcasting Corporation (BBC) konkurrerar under talet med många privatägda, kommersiella radiostationer som sänder från kontinenten –Radio Luxemburg –Kommersiell radio tillåts 1972 • Sverige –Sveriges Radio (SR) dominerar före 1980/90- tal –Under 1960-talet sänder s k piratradio (Radio Syd och Radio Nord) från båtar –Tonåringar lyssnar på Radio Luxemburg från kontinenten

48 TV

49 •Storbritannien –1936: BBC –1954: Kommersiell TV som dock bara fick sända reklamspotar, inte hela program •Canada –Merparten av befolkningen kan titta på amerikansk kommersiell TV –1968: Inhemsk TV- reklam tillåten • USA –1939: NBC sänder från världsutställningen i NY, följs snart av CBS –System där nätverken får köpa TV-licenser utvecklas –1957: TV når 97% av USAs befolkning och 82% av hushållen äger TV-apparat

50 Press och radio får konkurrens av TV •Efter II VK börjar radio konkurrera med tidningarna om lokala annonsörer i och med att nationella VM övergår till TV •Men, olika medier har olika kvaliteter –Tidningar och radio: informativ reklam till lokala/regionala målgrupper –TV: känsloförhöjande (transformativ) reklam genom kombination av ord och bild, dock mindre lämpligt för detaljinformation •Konkurrensen mellan tidningar och radio (20-/30-tal) hårdare än konkurrensen mellan tidningar/radio och TV (50-tal) •Tidskrifter och TV konkurrenter snarare än radio och TV

51 TV •Tidig amerikansk TV övertog radions struktur med sponsorproducerade program, ett system som i viss mån lever kvar, t ex –I Love Lucy (Philip Morris) –Gilmore Girls (Johnson&Johnson) –Roomservice (Måleriförbundet)

52 TV •De amerikanska TV-nätverken var ansvariga för vad som sändes, men fick inte producera program –Skulle garantera mångfald och demokrati –Istället producerade sponsorer likriktade program och det rådde kaos i tablåerna •Nätverken ville då införa ”magazine programming” med reklamspotar mellan programmen (à la tidningsreklamen) –Annonsörer protesterar: varför nöja sig med 60-sekunders reklamfilmer när man kan få halvtimmeslånga program?

53 TV •Två faktorer bidrog ändå till införseln av ”magazine programming”: –Bedrägerier i frågeprogram (”quiz shows”) som Queen for a Day och Price is Right –Programproduktion för dyrt för sponsorer •Nätverken anlitade produktionsbolag som producerade målgrupps- anpassade sitcoms och talkshows.

54 TV •Publiken blir valuta … –För reklambyrån som förmedlar annonsplats –För TV-bolagen som säljer reklamplats •Betalar för –Räckvidd (reach): andel av publiken som nås minst en gång under bestämd tidsperiod; priset anges i cost-per-thousand (CPT) •Först alla (tittade på samma TV) •Senare målgrupp

55 TV •TV-bolagen börjar ta mer betalt för vissa målgrupper (program, tider) som annonsörerna värdesätter, främst … –Ungdomar •Livslång lojalitet? –Välbärgade storstadsbor •Har råd att pröva nya dyrare produkter •Grunden till dagens ungdomsfixering i reklam och medier?

56 TV •Från sponsorernas ”anthology series”, fristående TV-teater, på 50-talet •… till produktionsbolagens episodformat, TV-serier, ofta i medelklassmiljö på 60/70- talen –As the World Turns –Hem till gården •På 80-talet alltfler TV-serier i överklassmiljö för att uppmuntra till konsumtion –Dallas –Dynastin –Falcon Crest •Reklamformat i barnprogram som –Sesame Street –Batman

57 TV •Under 1980-/90-talen försämras TVs relativa ställning, men förblir ändå främsta reklammedium •Innovationer som videon, fjärrkontrollen och på sistone s k personaliserad television gör det lättare att undvika TV-reklam –Far i huset bestämmer över fjärrkontrollen, men mor och barn har ändå var sin egen TV

58 TV •USA: Alltfler nischade kanaler –ESPN (1979) –Fox (1980) –CNN och MTV (1981) •Försprång ger möjlighet att sälja format till Europa –Sesame Street –Survivor (?) –Vem vill bli miljonär? •Fortfarande billigaste sättet att producera TV • Nya hybridformer mellan TV och Internet, får dock långsammare spridning än väntat • Internet med webb-TV och nedladdning av filmer, samt fildelning av mp3-filer och bootlegs skapar dock problem

59 TV •Till skillnad från pressen lider TV av en tidsmässig begränsning: dygnet har bara 24 h •Kan inte utöka sidmängd, utökar istället reklamtid (idag upp till 20 min/h i amerikansk TV) •Resultatet blir brus (clutter) –I USA läggs $800 per person på reklam, att jämföra med ett genomsnitt på $40 i övriga världen –USA spenderar mer på reklam än alla andra länder tillsammans

60 TV •Brus gör att publiken zappar, spolar över, stänger av eller går därifrån •Väcker också ilska och irritation •Vuxna amerikaner tittar idag mest på TV (drygt 4 h/dygn), medan särskilt tonåringar (knappt 3 h/dygn) har idag ofta helt övergivit TV för datorn –Killar spelar –Tjejer chattar •Butiksreklam, tidskrifter, samt reklam i anslutning till kollektivtrafiken mer effektiv för att nå dagens ungdom

61 ÄR TV ETT ”DÖTT” MEDIUM?

62 BIO

63 Bio •1970-tal: Minskad popularitet i USA •Filmbranschens reaktion –Sequels och prequels –Ökad marknadsföring (ofta uppemot tredjedel av produktionskostnaden) –PR för Oscarsgalan och filmfestivalen i Cannes •Filmens intäktskällor –Bio –Video/DVD –Filmkanaler som HBO –Kommersiell och public service-TV –Repriser

64 Bio •USA –Länge förbjuden eftersom Hollywood inte ville att tarvliga reklambudskap skulle störa deras filmer –Tillåten först på 90-talet • Europa –Tillåten och populär i brist på TV-reklam –Aktad i branschen • Produktplacering bättre sätt att utnyttja bio i reklamsyfte –Minority Report –The Island –Cast Away –The Apprentice

65 UTOMHUS

66 Utomhusreklam (”out-of-home”) •Äldsta reklamformen, fanns mer utomhusreklam i London i början på talet än det gör idag •Nedskräpning! Lösning: anvisad, betald reklamplats (och förbud mot fler än 10 reklamkärror på rad) •Tobaksindustrin tidiga fram- gångar till följd av reklam- förbud i andra medier

67 Utomhusreklam (”out-of-home”) •Reklamen ”koloniserar det offentliga rummet” –Piccadilly Circus i London –Times Square i NY •Utmed motorvägar, i busskurer, på gator (även bussar, bilar, tåg) och torg • S k ambient media gör reklamen till del i (stads-)miljön –Väcker uppmärksamhet och eftertanke till billigt pris

68 INTERNET

69 Internet •Reklaminvesteringar i elektroniska medier än så länge minimala –Delorsak att Internet saknar relation med reklambranschen •1970-tal: Internet militärt nätverk för att skydda information genom att inte lagra den centralt •1980-tal: alltfler universitet och högskolor kopplar upp sig •1990-tal: Internet blir globalt kommunikationsverktyg med till synes oändliga möjligheter

70 Internet •1992: Första försöket att sälja hemsidor till företag –Möjlighet att sälja varor online –Möjlighet att samla in information om kunderna via deras elektroniska fotspår •Inledande ”digital divide” där bara de unga och rika kan hantera Internet •2000: ”dot.com”-bubblan spricker • Tidig Internetannonsering renodlad ”hard-sell” • Pop-upannonser irriterar, bannerannonser ignoreras, spam hatas • Nu alltfler interaktiva applikationer –Buzz/snackisar –Spin/viral marknadsföring –Sociala medier

71 SAMMAN- FATTNING

72 Växelverkan mellan reklam och medieutveckling • : positiv spiral av reklamfinansierad press • : innovationer inom tryck- och pappersteknik gör att mängden printreklam aldrig har ökat så snabbt •Sent 1920-tal: radion introduceras, med ökad mängd reklam som följd •Sent 1950-tal: TV introduceras, med ökad mängd reklam som följd

73 Växelverkan mellan reklam och medieutveckling •Reklamen dock inte helt och hållet drivande –Krig  ökat nyhetsintresse  ökat köp av radio- och TV-apparater •Detta eftersom samma utveckling som i USA också sker i Storbritannien och andra länder utan kommersiell radio och TV

74 Växelverkan mellan reklam och medieutveckling •Men, tidningsmarknadens kommersialisering mall för kommersialiseringen av radio och TV –Sponsrade program först i radio, sedan i TV –”Magazine advertising” i TV, efter förlaga i pressen –Även dagens utbud av press, radio och TV styrs i stor utsträckning av annonsörernas efterfrågan på lönsamma målgrupper (unga, rika) •Medieföretagen både underhållnings- och målgruppsproducenter

75 Tre trender mot ökad demassifiering •Nya teknologier –TV utmanas av hemmavideo, betalkanaler och elektroniska medier (d v s Internet) •”One-to-one marketing” •”Instant shopping” •Globalisering –Globala mediekonglomerat vänder sig till ”glokala” målgrupper •”MTV generation” •Indiska medelklassen mycket större än den svenska •Nischning –Precis som andra produkter på konkurrensutsatta marknader måste medierna utveckla nischstrategier för att locka specifika målgrupper och därmed annonsörer

76 Mediemonopol •Nio mediejättar dominerar den globala mediemarknaden: –Disney/ABC –AOL-Time Warner –Bertelsmann –Viacom –News Corporation –Sony –TCI –Universal –NBC • Uppköp med stora skulder som följd tvingar fram lönsamhetstänkande –Internkonkurrens –Arbetskraftsnedskärningar • ”Synergieffekter” eftersträvas –Disney tillverkar kläder, leksaker, spel och satsar på sina nöjesparker • Det enda som visas är repriser, dokusåpor, sex, våld och enkla äventyr

77 Slutsats •”Det finns över fler konsumenttidningar idag än för femtio år sedan, men antalet nummer som läses per månad har minskat. Det finns fler radiostationer, men man lyssnar mindre på radio. Det finns fler TV-kanaler att välja på, men TV- tittandet har inte ökat sedan 1950-talet. Det finns massor att välja på och massor att göra, men mediefolk och annonsörer har inte lyckats lösa ett problem som envist hänger sig kvar: dygnet har bara 24 h.”

78 Kort repetition, Att kunna: •Beskriva mediebranschens utveckling i termer av en växelverkan mellan annonsörer, reklambransch och medier •Hur nya medier påverkades av tidigare medier •Hur tidigare medier förändrades i samband med introduktionen av nya medier • Beskriva mediebranschens valutor –Underhållning –Målgrupper • Ange ungefärlig introduktion och ”storhetstid” för olika medier –Utomhusreklam (obetald) –Tidningar –Tidskrifter –Radio –TV –Internet


Ladda ner ppt "Kort repetition, förra föreläsningen Att kunna: •Några exempel på samhällsförändringar under efterkrigstiden som markerar konsumtionskulturens stadigvarande."

Liknande presentationer


Google-annonser