Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hultabygdens Kretsloppsförening  Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping  Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hultabygdens Kretsloppsförening  Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping  Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen."— Presentationens avskrift:

1

2 Hultabygdens Kretsloppsförening  Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping  Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle

3 Hållbarhet  När man nämner begreppet hållbarhet menar man oftast långsiktigt hållbar eller uthållighet. Man vill skapa uthålliga system.  Det klart övergripande systemet är det ekologiska. Det regleras av naturlagar och är därför inte förhandlingsbart.  Ekonomisk och social uthållighet är lika nödvändig, men av en helt annan karaktär. Sociala och ekonomiska faktorer kan, i motsats till ekologiska gränser, kontrolleras och förändras av mänskliga beslut.  Vi kan och måste skapa de nödvändiga ekonomiska och sociala villkoren för att möjliggöra ekologisk uthållighet. Men det finns inget sätt att flytta ekologiska gränser för att bättre passa ekonomiska eller sociala önskemål.

4 Tre system som styr och påverkar oss Människan EkonomiTekniken Naturen

5 Produktion av livsmedel I ett hållbart samhälle är det självklart att maten produceras ekologiskt.  Ekologiskt lantbruk är en kretsloppsbaserad produktion som utgår från lokala förnyelsebara resurser. Detta ökar förutsättningarna för att hushålla med och minska läckage av näringsämnen.  Det bevarar jordens produktionsförmåga på lång sikt.  Det bevarar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet (t ex genom att insekter inte sprutas bort, även till glädje för insektätande fåglar).  Det ger djuren goda levnadsvillkor.  Man tillför inte några bekämpningsmedel, och minskar därmed kemikaliespridningen i världen. Lika självklart är det att maten produceras lokalt.  Det finns ingen anledning att transportera livsmedel längre väg än nödvändigt.  Lokal produktion ger försörjning och sysselsättning inom bygden.  Samhällen där man strävar efter så hög självförsörjningsgrad som möjligt blir mindre sårbara om det skulle uppstå en krissituation av något slag.  Närhet skapar identitet och förtroende.

6

7

8

9 Hur underlättar man konsumtion av lokala produkter  Skapa lagringsmöjligheter. Att köpa lokalt medför ofta att man får köpa större partier vid färre tillfällen (vid skörd eller slakt). Man behöver kanske lagra sitt årsbehov av produkten.  Göra så att köpen blir bekväma. Annars är det lätt att köpa produkten när man ändå är i den vanliga butiken.  Se till att man har enkel och bra information om utbudet, så att alla vet vad som går att köpa.  Göra priset attraktivt. När man hoppar över mellanhänder ökar möjligheten att både producent och konsument tjänar på affären.  Öka förståelsen om värdet av lokal produktion.

10 Avlopp, näringsåtervinning När man ser på flödet av näringsämnen genom ett hushåll hamnar huvuddelen slutligen i toaletten. Av dessa återfinns ca 80 % i urinen. För att kunna få tillbaka dessa näringsämnen som ursprungligen kommer från åkern måste vi hitta metoder att på ett säkert sätt föra tillbaka våra avlopp till åkern. Föreningen har planerat detta arbete i fyra steg efter vad som är ekonomiskt möjligt:  1. Lös en miljöriktig spridning av trekammarbrunnsslam direkt på åker.  2. Urinsortering – lokal användning  3. Avskiljning + kompostering av fekalier – lokal användning.  4. Biologisk rening av bad-,disk- och tvättvatten med hjälp av växters näringsupptag. Vi har sedan 1994 tagit hand om våra ca 30 avloppsbrunnar och fört tillbaka slammet till åker. De första åren spreds brunnarna direkt på åker efter analys. Senare år har en avvattningsbil används som förvandlat våra ca 90 kbm slam till ca 4 kbm komposterbart material deltog föreningen i ett lokalt investeringsprogram med namnet ”Hultabygden – ett modellområde för lokal återföring av näringsämnen”  Detta medför att vi i dag har 18 hushåll med urinsortering.

11

12 Energi  I ett kretsloppssamhälle baseras energiförbrukningen av förnyelsebara energikällor som sol vind och vatten.  Ved är den vanligaste värmekällan i bygden. Några hus har installerat solfångare, några monterat värmepumpar och några har skaffat andelar i vindkraftverk.  På drivmedelssidan finns mycket att göra även om en del kör på rapsolja respektive biogas.

13

14 Bara tillsammans kan vi förändra  Gemenskapen är en stor drivkraft som knyter samman människor i bygden.  Genom bl.a. sociala arrangemang sprider vi idéer och kunskap om det vi jobbar för och med – kretsloppsidéerna.

15

16

17

18 Manicken Pizz

19 Energianvändning vid olika förutsättningar Energi Tid Ständigt ökande användning när vi tror oss ha obegränsade förråd Ökningstakten minskar med solbaserad energi

20 Energitillgångens påverkan på samhällets uppbyggnad Energiinsats TransportExportImport Industri- jordbruk Storstad Soldrivna ekosystem Mogna solenergibaserade system baserar sig till största delen på en intern produktion och konsumtion av biomassa. KRETSLOPP

21 FERTILIZER PESTICIDES HERBICIDES DETERGENT S MINERAL PHOSPHORUS OIL & NATURAL GAS MINES Food P P P WASTE or LEAKAGE P F L O W S F R O M S O U R C E S T O S E A P  RESOURCE DEPLETION  HIGH ENERGY DEMAND  POTENTIAL SUPPLY DISRUPTIONS  POLLUTION FOSSIL ENERGY STORAGE S INDUSTRY AGRICULTURE CITIES WATERS Linear flows FG

22 Balanserat lantbruk: Djurens foder produceras med djurens gödsel ─ 80% vn-cirkulation PO 4 Foder Gödsel Ett hektar: Lösningen på linjära flöden: • cirkulära flöden • växtnäringscirkulation

23 .. men 3-4 kg av fosforn (20%) exporteras som mat De 3-4 kg motsvarar P- innehållet i exkrement från 5 personer PO 4 Foder Gödsel Mat Urin = 0,2 ha/pers Ett hektar:

24 .. dessa näringsämnen måste tillbaka för att sluta kretsloppet Med källseparerande toaletter kan näringsämnen återcirkulera PO 4 Foder Gödsel Mat Urin PO 4 = 0,2 ha/pers Ett hektar:

25 Hinder -Att vi fortsätter att få tillgång till billig energi. -Den storskaliga strukturen. -Att vi inte inser att det finns både ekonomisk och oekonomisk tillväxt -Att klyftorna mellan fattiga och rika fortsätter öka

26 Framgångsfaktorer + Att andra värden än materiell standard får ökad betydelse + Att var och en tar ansvar för sin egen försörjning – hög självförsörjning + Uppmuntra positiva exempel + Samverka med naturen istället för att besegra den + Att kostnader för miljöförstöring blir synlig

27 Klimatsmart jordbruk Lantbrukare och forskare, forskar tillsammans för ett hållbart, klimatneutralt lantbruk För att med utgångspunkt i forskning och praktisk verklighet:  Utveckla och utvärdera metoder och lösningar för den förändring som behövs  Lära tillsammans, inspirera och samtala om hållbarhet med människor runt om kring Vår idé är lantbruk –  Där lokala förnybara resurser och tjänster ersätter fossil energi  Baserat på kretslopp  Som använder biologisk mångfald som redskap i produktionen  Som är mångfunktionellt  Som är rättvist


Ladda ner ppt "Hultabygdens Kretsloppsförening  Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping  Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser