Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Katarina Hermansson Specialist Allmän Medicin Hudiksvalls Beroendecentrum.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Katarina Hermansson Specialist Allmän Medicin Hudiksvalls Beroendecentrum."— Presentationens avskrift:

1 Katarina Hermansson Specialist Allmän Medicin Hudiksvalls Beroendecentrum

2 ADDICTION (läkartidningen september 2010) från latinets addicere = ”viljelöst hänge sig åt” ”försvära sig åt”

3 Gemensamt synsätt? Begreppsförvirring: Bruk Riskbruk Missbruk Skadligt bruk Beroende Addiction

4 Reptilhjärnan Däggdjurshjärnan Hjärnbarken 2 2 är Limbiska systemet Belöningscentrat Normalt Stimuli Addictivt, ingen kontakt med högre funktioner.

5 Signalsubstanser & Receptorer

6 Normal balans ca 50% av receptorerna aktiverade

7 ”Drog” ökar signalsubstans antalet och 100% aktiverade

8 100% EUPHORI ”LYCKA”

9 Dysfori Aldrig tillbaka till ursprungsläget äta 200 sex 1000 ”Drog” Permanent ”skada” efter ”drog” Eufori Droger..

10 Uppregleringen, ökat antal receptorer för balans

11 Toleransen ökar tar slut på signalsubstanser Fel fettsyrebalans trasig receptor ???

12 Drogminnet Euphoric recall (oerhört starkt)

13 Abstinens ”baksmällan” 10% av receptorer aktiverade

14 CRAVING

15 Nedreglering för balans låg, deprimerad, craving

16 Att återskapa balans tar månader

17 NIDA Pub. No , April 2007, bild J Neurosci ; Återhämtning av hjärnfunktion efter metamfetamin-missbruk Återhämtning av hjärnfunktion efter metamfetamin-missbruk PET-bilder av dopaminpumpen i basala ganglierna Återhämtning av hjärnfunktion efter metamfetamin-missbruk Återhämtning av hjärnfunktion efter metamfetamin-missbruk PET-bilder av dopaminpumpen i basala ganglierna FriskFrisk Drogfri addict efter: 1 månad 14 månader Drogminnena i hjärnbarken kvarstår dock för alltid Drogminnena i hjärnbarken kvarstår dock för alltid Addiction Memory Circuit. Craving Memory Olson

18 Tidigaste skadorna på beteende…. Framlobsskador I fas I Problem med impulskontroll Inget strategiskt tänkande Sämre konsekvensanalys Sämre resonemang Svårare att planera Sämre beslutsfattande Kan ej göra adekvata riskbedömningar Sämre omdöme Svårt med självdiciplin Sänkt självkänsla Och Snabbt uttråkad

19 Post Akut Abstinens Uthållighetsproblem Extrem trötthet Koncentrationsstörningar Återkommande ångestattacker Rastlöshet och impulsartade beslut Svårt att hålla ordning och organisera det praktiska Känsla av kaos när allt omkring är i oordning Kraftiga humörsvängningar Kan leda till självmord

20 Ex. Dopamin Optimala nivåer: •Alert •Skarpare tänkande •Ökad koncentration •Handlingsförmåga •Agerar •Bra koordination Låga nivåer: •Depression •Likgiltighet •Nedsatt sexlust •Får inget gjort •Kan ej ta beslut •Oklart, luddigt tänkande

21 Beta-endorfin – kroppseget morfin Optimala nivåer: •Hög smärttolerans. •God självkänsla. •Hoppfull,optimistisk euforisk. •Kontakt med sina känslor. •Tar personligt ansvar. Låga nivåer: •Låg smärttolerans. •Låg självkänsla. •Deprimerad, utan hopp. •Sug efter socker. •Känner sig som offer.

22 NIDA Pub. No , April 2007, bild PNAS 101: , 2004; Pre-frontalcortexPre-frontalcortex Ungdom i riskzonen, eftersom prefrontal hjärnbark mognar sent 5 år 20 år Ökande impulskontroll, klokare beslut Blått: mogna barkområden Lars Olson©

23 Cellen DNA Cellkärna Bygg- ritningen Telomerer SYNAPS=Omkoppling RECEPTOR= Mottagare ( per cell FETT HINNA ( ”Packning”Mycket viktigt) Mitchondrie ”ENERGIFABRIKEN” Många i varje cell

24 16/17 – frekvent drickande/ ökad mängd 22 - hög alkoholkonsumtion 30 - använt mer än tänkt 31 – längre användning än avsett 34 - ökad tolerans 36 - tankemässig koncentration 41 - mindre pengar till aktiviteter 35a – minnesluckor (medvetenhet) 45 - användande./återhämtning stor del av dagen 38 - misslyckat försök att kontrollera 36a - säkrar tillgången 42 - försummat planerade aktiviteter 33 - alkohol/drogperioder 47 - minnes/koncentrationsproblem 48 - känslomässiga problem 39 - oförmåga att minska/sluta 41 – Mindre pengar till aktiviteter 40 - slutat med aktiviteter/bytt umgänge 67 - bruk trots fysiska/psykiska problem 43 - frånvaro från jobb/skola 44 - försummat arbete 68 - mindre tid för familj/nära vänner 69 - abstinensbesvär 46 - drogcentrerat liv 37 - tvångsmässig användning 70 - skakningar 71 - använder. för att lindra/undvika abstinensbesvär 72 - Hallucinationer/allvarlig förvirring 73- Delirium tremens Symtomkurva Addis / a a Tidigt stadium, fas I Mellan-stadium, fas II Sent stadium, fas III 34 hör ihop med 20 AA1L 73 frekvent användning Relaterade hälsoproblem

25 Alkohol & Drogers Skadepanorama Fysiska aspekter  Metabola aspekter  Cancer  GI-kanal  Hjärta  Neurologi  Skador  Graviditet

26 Alkohol i sig? Nedbrytningsprodukter? -acetaldehyd? Metabola förändringar? Vad Orsakar Skada?

27

28 Metabola förändringar  Ökad halt av mjölksyra  Förhöjd halt av urinämne (gikt)  Höga blodfetter  Hormonrubbningar  mm

29 Könsrelaterade skador  Kvinnor förlängd nedbrytning  Kvinnor består av mer fett därav får kvinnor högre promille vid samma mängd alkohol, därav även mer akuta och kroniska skador hos kvinnor.  Allvarligare hormonrubbningar hos kvinnor  Se även forskning Annika Dahlström, Sahlgrenska

30 Högre risk att utveckla cancer, men mekanismerna är olika  •Bröstcancer   Genom att alkohol ökar känsligheten för östrogen finns en ökad risk vid högre alkoholkonsumtion. Detta bör beaktas vid behandling med östrogen i menopaus.  •Cancer i mat-och luftstrupe  •Levercancer  •Grovtarmscancer

31 Skador på mag-tarmkanalen  Matstrupe  Magsäck  Lever  Bukspottkörtel

32 Matstrupe-magsäck  Slitningar i matstrupen vid kräkningar, kan ge upphov till blödningar  Åderbråck på blodkärlen runt matstrupen (orsakas av leverskada)  Katarr i matstrupen  Katarr i magsäcken  Ökad risk för magsår

33 Sjukvårdskostnader Ca 1/3 av kostnaderna är nikotin, alkohol, droger

34 Alkoholorsakad leverskada

35 Leverskador forts…  Det är oklart vad det är som gör att vissa personer utvecklar leverskada snabbare än andra  Leverinflammation, akut inflammation (ej virus/bakterier) av levern  Fettlever går över i skrumplever, en process som kan ta lång tid eller gå mycket fort  Orsaken till skrumplever är oklar, men endotoxiner, vissa enzymer från tarmen och oxidativ stress nämns

36 Fettlever (steathos) även av ”isoglukos”

37 Leverskador forts..  Fettlever (steathos)  Första tecknet på leverskada  Inlagring av triglycerider i levercellerna  Minskad nedbrytning av fett  Stegrade levervärden (ASAT, ALAT och gamma-GT)  Även andra orsaker än alkohol

38 Skrumplever (cirrhos)  Den vanligaste anledningen till levertransplantation i västeuropa  •Bindvävsinlagring i levern   Försämrad leverfunktion   Risk för ansamling av skadliga nedbrytningsprodukter   Ökat tryck i venerna   Ökad kärlteckning   Åderbråck   Vätskeansamling i buken

39 Bukspottkörtelinflammation (pancreatit)  Akut pancreatit  -Sambandet högre för alkohol som utlösande faktor för män än kvinnor  -Akuta smärtor, status som ”akut buk” kraftigt stegrat pancreasisoamylas  -Upprepade skov kan medföra risk för diabetes  Kronisk pancreatit  -Ofta ”tyst” sjukdom, diffusa buksmärtor som ökar efter födointag  -Flytande avföring av slemmig konsistens  -Lågt pancreasisoamylas, ibland ges diagnosen först efter substitution med pancreasenzym

40 Hjärt-kärlsjukdomar  Högt blodtryck (hypertoni)  Djup ventrombos  Förmaksflimmer  Hjärtmuskelinflammation (cardiomyopathi)

41 Hypertoni  Alkoholabstinens innebär ett ökat påslag på adrenalinsystemet, vilket avläses som hög pulsfrekvens och högt blodtryck (hyperinsulinemi- förtjockad artärvägg)  •Alkoholkonsumtion leder ofta till övervikt, vilket också är en riskfaktor för hypertoni

42 Cardiomyopathi

43 Inflammation i hjärtmuskeln(cardiomyopathi)  Andfåddhet, hjärtklappning och trötthet  Epidemi när cobolt tillsattes till ölet !!!  Hög dödlighet  Hjärttransplantation

44 Neurologiska sjukdomar  Epileptiska anfall  Polyneuropati  Lillhjärnskador  Wernicke Korsakovs syndrom  Alkoholdemens

45 Epileptiska anfall Vanligt abstinenssymtom Kommer oftast inom de första 24 timmarna när man slutar att dricka Ska alltid utredas eftersom det endast är ett symtom, ingen sjukdom

46 Polyneuropathi  Skador på nerverna i ben och armar  Kuddkänsla under fötterna, nedsatt vibrationssinne, sämre balans, karaktäristisk gång, kan även orsaka smärtor  Ofta påverkan även på inre organ  Även annan orsak än alkohol  B 12 brist

47 Cerebellär ataxi(Skada på lillhjärnan som ger brist på koordination)

48 Karaktäristisk gångrubbning Balansrubbning Sluddrigt tal Slängiga rörelser, svårigheter med koordinationen Andra orsaker än alkohol är vanliga

49 Wernicke Korsakovs syndrom  Ögonmuskelpares, ataxi och nedsatt närminne (”vindögd”, vingling och vimsig)  Vid avsaknad av vitamin B1 (tiamin)  Efter en tid kompenserar patienten det nedsatta närminnet med att berätta det han tror har hänt (”konfabulera”)  Kan i viss mån gå i regress, träning genom att använda sekvensminne

50 Frakturer Ökad risk för skador och frakturer Osteoporos

51 Alkohol och graviditet  Fostret och modern börjar dela blodbana från v 3-4  Alkohol fördelar sig i blod och moderkakan utgör inget passagehinder. Det innebär att moder och barn får samma promille  Organen börjar anläggas v 6-10  Hjärnan utvecklas från tredje fosterveckan men tillväxten ökar påtagligt efter 24:de.  På nyfödda råttor har man sett att minskad hjärnvolym överensstämmer med högre promille under graviditeten

52 FAS = Fetal alcohol syndrom FASD = Fetal alcohol spectrum disorder  FAS är väl definierat ( litet huvud, kort ögonspringa, kort näsrot, smal överläpp, långt filtrum och litet mitt-ansikte)  Antal barn som föds med FAS är idag ca  Barn med alkoholrelaterade skador är långt fler, men genom att symtomen år ospecifika går det inte at exakt beräkna  Vanliga symtom är sänkt IQ, nedsatt uppmärksamhet/impulskontroll, inlärningsproblem, försenad utveckling inklusive social funktion

53 Fetalt Alkoholsyndrom •Epicanthus veck •Bred näsrot •Korta ögonlock •Platt mellanansikte •Tunn överläpp •Smal käke mm

54 FAS forts..  Antal barn som föds med FAS är idag ca  Barn med alkoholrelaterade skador är långt fler, men genom att symtomen år ospecifika går det inte at exakt beräkna  Vanliga symtom är sänkt IQ, nedsatt uppmärksamhet/impulskontroll, inlärningsproblem, försenad utveckling inklusive social funktion

55 Promillehalt och reaktioner Promillehal t Reaktion 0,2Värmekänsla. Avspänning. Gränsen för rattfylleri 0,5 Upprymd. Hämningarna minskar. Försämrad koordination. 0,8 Normalkonsumenten slutar oftast dricka vid detta promilletal 1.0Sluddrigt tal. Påtagligt förlängd reaktionstid. Gränsen för grovt rattfylleri. 1,5Påtagligt berusad. Raglar. Kräkningar. 2,0Dubbelseende. Svårt att prata och gå. Detta promilletal kan orsaka minnesluckor. 3.0Gräns för medvetslöshet. 4.0Medvetslöshet. Långsam andning. Risk för dödlig utgång pga. alkoholförgiftning. Beskrivna värden gäller normalkonsumenter. Om man framstår som ”nykter” trots promilletal över 0,8 har man utvecklat alkoholtolerans

56 När abstinensbehandling? Enbart abstinensbehandling är värdelöst. Abstinensbehandling påbörjas när A. Primärbehandling B. Efterbehandling och C.Uppföljning är planerad…

57 Abstinensbehandling  Nedtrappningsschema  Ge B-vitaminer  Omega 3  Kost: fullvärdiga proteiner och obehandlat fett viktigt.  Kontrollera tarmflorans beskaffenhet

58 Riktlinjer vid hembesök  Blodtryck- och pulskontroll 200/120, puls > 120medicinsk bedömning av läkare  Blåsa i alkometer/drogtest. Blåser under 2 % - kan påbörja abstinensbehandling. Blåser över 2 % - kontakt med ansvarig läkare  Kontrollera om patienten är adekvat till tid och rum (är patienten oklar risk för delirium)  Kontrollera om patienten är intorkad (arytmier)medicinsk bedömning av läkare  Kontrollera om patienten är tungandad eller svullna ben (hjärtsvikt)  Ta information av personer som finns hos patienten, hur länge alkoholintag eller droganvändning pågått och om patienten blivit personlighetsförändrad Vid osäkerhet i bedömning, ta alltid kontakt med läkare

59 Abstinenschema Med beh 7 dygn, v.b.kompl. med T. Theralen 5mg 1-2 T t.n. Kompl. med B-komp. & T. Oralovite 1x3 vid långv beroende. Om patienten blåser positivt påbörjas en abstinensbehandling enligt schema endast om promillehalten sjunker under den närmaste timmen. DygnMedicinStyrkaDos 1T Oxascand25 mg T Oxascand10 mg T Oxascand10 mg T Oxascand10 mg T Oxascand10 mg T Oxascand10 mg T Oxascand10 mg

60 Forts Abstinenschema Pat. med hög tol. som tidigare genomgått abstinensbehandling eller patient som söker för första gången med hög puls över 100 slag i minuten eller kraftigt förhöjt blodtryck inleds abstinensbehandling med; DygnMedicinStyrkaDos 1T Oxascand25 mg T Oxascand25 mg Vidare efter ovanstående schema från dag 1

61 Psykiska, känslomässiga, andliga konsekvenser tidigt

62 Narkotikum Illegala och legala preparat 1. Nikotin 2. Opiater, receptbelagda 3. THC 4. Amfetamin 5. Övriga…

63

64 Socker-koffein ? Flera studier visar koppling socker-koffein till alkohol, nikotin och övriga droger

65 Nikotin-fram till 1990 ej farligt och vi cyklade utan hjälm  Nonchalerad som livsfarlig drog  Inga välfungerande och utarbetade behandlingsprogram  ”Nikotin”receptorer dvs acetylcholinreceptorer i hjärnan  Acetylcholinbrist i längden  Nikotinister mkt stark förnekelse och svårmotiverade

66

67 NIDA (National Institute of Drug Addiction, USA) - Rökning dödar per år… Fler än de som dör i USA av alkohol, kokain, heroin, mord, självmord bilolyckor, eldsvådor och AIDS tillsammans

68 THC - Hjärnskador Ny studie i England visar att cannabis/hasch kan utlösa psykos efter en gångs rökande Ger skador på generna Nersatt närminne Allvarliga frontlobsskador Blir ”korkad” av detta

69 Beroende underdiagnosticeras? Både inom primärvård och psykiatri underdiagnosticeras alt. feldiagnosticeras Beroende ? Vad är hönan eller ägget ?

70 Komorbiditet, dubbeldiagnos  Det kan finnas olika förklaringar till förekomsten av dubbeldiagnos (samtidig förekomst av beroende).  Den psykiska störningen kan föregå beroendet, men beroendet kan också föregå den psykiska störningen.  Man kan också tänka sig att det finns en eller flera gemensamma bakgrundsfaktorer som ökar sannolikheten för att både beroendesjukdom och psykisk störning utvecklas.  Beroende och psykisk störning kan samverka så att de förstärker varandra på ett negativt sätt.

71 Dubbeldiagnoser, hos ca 21% ((beroendeforskare USA 14-15%) vanligaste är :  Bipolär sjukdom  Depression  GAD  PTSD  ADHD, ADD

72 Ansvarsfördelning, identifiera samsjuklighet Inom socialtjänsten hos klienter, patienter med Beroende och misstanke om psykisk sjukdom; Omgående kontakt tas med hälso-sjukvården med kompetens att bedöma. Primärvård eller psykiatrisk vård har ansvar att bedöma och behandla det psykiatriska tillståndet –bedömning skall ge snarast möjligt(1 -4 v). Personer som söker för psykisk sjukdom identifiering av beroende. Nationella riktlinjer beroendevård, 2007

73 Ansvarsfördelning efter akuta insatser Efter akuta insatser samordnas behandlingen. Behandlingen av ett av tillstånden får inte fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras. Nationella riktlinjer beroendevård, 2007

74 Identifiera riskbruk-beroende i psykiatrin?  Få undersökningar gjorda  Få interventionsstudier  Dubbeldiagnoser svåra att behandla, behövs mycket samordnande resurser

75 Samsjuklighet  Patienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt skadligt bruk alt beroende.  Vad är vad?  När vet vi om det är dubbeldiagnos eller beroendet som ger psykiska symtom?  Addiction- Den Stora Imitatören

76 Kommentar  Psykiska problem vanliga bland beroende (oberoende av orsakskedja)  Vanligare med psykiska problem bland beroende med flera utlopp (och bland narkotikaberoende jfr med alkoholberoende)  Med ökad grad av beroende –vanligare med psykiska problem  Addicts och särskilt de med psykiska problem har en omfattande vårdkonsumtion även av somatisk sjukvård

77 Samsjuklighet -behandling •Behandling av enbart beroende vid samsjuklighet -ökad risk återfall •Behandling av det psykiatriska tillståndet har ingen/liten effekt på beroendetillståndet •Få studier undersökt effekt av Acamprosat och Naltrexon vid samsjuklighet; ej kontraindicerat •Underhållsbehandling: Metadon, Subutex -lite undersökt vid samsjuklighet

78 Ökad dödlighet Dödligheten är 8 ggr förhöjd vid dubbeldiagnos

79 Dubbeldiagnos, ny diagnos efter 18 månader ? Beroende Depression Bi polär ADHD Ångest Borderline GAD PTSD Social Phobi Intimitets störning

80 Varför super Jeppe?? Lägg ner den frågan…

81  Intervention Motivation  Avgiftning Bedömning/diagnos  Biokemisk Reparation (6-18 mån)  Kognitiv insikt  Känslomässig utveckling  Transformationen Behandling tar TID

82 Bra behandlingsresultat om  12 veckors primärbehandling med BIOKEMISK REPARATION som nummer ett  2 års efterbehandling  Fortsatt ”utbildning o träning” och coaching  Följa tillfrisknande processen ej fokus på episoderna  Livslång ”monitoring” dvs regelbundna besök på klinik resten av livet där man ”mäter” tillfrisknandefaktorerna

83 Behandling ? Fler Måste Få Professionell Behandling

84

85 Vem vinner???


Ladda ner ppt "Katarina Hermansson Specialist Allmän Medicin Hudiksvalls Beroendecentrum."

Liknande presentationer


Google-annonser