Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Interreg prosjektet GSS Gränsöverbyggande samverkan för säkerhet Grenseoverskridende samarbeid for sikkerhet Grenseredningsrådet 12. juni 2013 Langen gjestegård,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Interreg prosjektet GSS Gränsöverbyggande samverkan för säkerhet Grenseoverskridende samarbeid for sikkerhet Grenseredningsrådet 12. juni 2013 Langen gjestegård,"— Presentationens avskrift:

1 Interreg prosjektet GSS Gränsöverbyggande samverkan för säkerhet Grenseoverskridende samarbeid for sikkerhet Grenseredningsrådet 12. juni 2013 Langen gjestegård, Røros 1. GSS-introduksjon: Viveca Asproth 2. Kontakt og ledelse: Erna Danielsson 3. Nettverksanalyse: Knut Ekker 4. Diskusjon / meningsutveksling

2 Gränsöverbyggande samverkan för säkerhet  Syfte: Utveckla kompetens, tekniker och rutiner för gemensam hantering av kriser och säkerhetshotande situationer i Mitt­nordens gränsbygder  Projekttid augusti 2010 – december 2012

3 Samband mellan projekten Is responsible for System for Scenario creation Training exercises Evaluation GSS project Used for Evaluation results Is responsible for Method support GGI 2 project CCD project System for Map and resources

4 Lärande och feedback Scenario Utvärdering Övning Till hela processen utvecklas ett teknikstöd

5 Aktiviteter

6 Utvärdering Övning 3 GSS Övning 16 maj 2013

7 Mål med övningen  Träna samverkan i en gränstrakt  Lösa problem tillsammans över gränsen  Juridiska spörsmål  Ansvarsfördelning  Överlämning av ansvar/ärenden/uppgifter  Dela resurser  Testa den egna utrustningen i nordisk samverkan  Undersöka var problem uppstår i samverkan mellan länderna  Hantera mångfaldsfrågor

8 Utveckling av övningarna  Fokus övade:  Övning 1, strategisk personal  Övning 2, operativ och taktisk personal  Övning 3, alla tre nivåerna  Plats  Övning 1: centraliserad table-top – Stiklestad  Övning 2 och 3: decentraliserad i vardagsmiljön  Nya frågor  Vad försvårar samverkan  Kompetens tillgodogöra sig det digitala kartsystemet

9 Jämförelse övade mellan åren

10 Utfall enkät  Kontakter mellan kolleger i grannlandet  Det förekommer en ganska regelbunden kontakt med kolleger i grannlandet och kunskapen hur kolleger i grannlandet arbetar är rätt bra.  Förutom 2012 så känner ca 50% av de svarande personligen någon yrkeskollega i grannlandet.  Möten  Deltagande i formella möten med motsvarande organisation i grannlandet är tämligen vanligt förekommande. Tendens dock att deltagandet minskar.  Kartor  Kunskapen om och behovet av kartor är varierande (låg).

11 Kontakter med kolleger

12 Möten över gränsen : Norska aktörerna anger i högre grad än de svenska att de deltar vid formella möten. Tvärt om 2013.

13 Kartor - använda Det är i huvudsak svenska deltagare som saknar tillgång till kartor. 40% av de svarade uppger att de har tillräcklig kompetens för att tillgodogöra sig det digitala kartsystemet

14 Kartor forts.. Norge lånar ut egenproducerade kartor till grannlandet, men inte Sverige. Det är i huvudsak norska deltagare som har kunskap om det Nordiska avtalet.

15 Ledning av insats : Norska deltagare känner till planerna i större utsträckning än svenska. Tvärt om 2013.

16 Kommunikation mellan organisationer  Kommunikation mellan länder (ofta)  Polisen Sverige – Politi Norge  AMK – SOS  Fylkesman – Länsstyrelsen  Kommunikation inom eget land  Kommunikation mellan aktörerna verkar ha ökat (skiljer sig något från tidigare år)  Undantag är Elnett Norge och Jämtkraft Sverige

17 Kommunikation: Ökning / minskning Kommunikationen Ökat Kommunikationen Minskat Inom landet 4116 Mellan länderna 3319 Totalt 7435 Ökningen lika Norge/Sverige inom och mellan länder Minskningen Norge – inom landet Minskningen Sverige – mellan länderna

18 Hur givande kontakterna uppfattas  Kontakter med organisationer i grannlandet uppfattas mer givande om de förekommer ofta.  Minst givande uppfattas kontakter med aktörer som förekommer mer sällan.  Kontakter inom det egna landet uppfattas något mer givande än kontakterna med aktörer i grannlandet.  Undantag: Kontaktarna med SOS upplevs givande oavsett hur ofta de förekommer.  En tendens är att där kontakterna minskat, där uppfattades inte heller kontakterna lika givande.

19 Försvårande förhållanden Enkät post övning 2012 / pre övning 2013  Försvårande  Språket 30 %  5 % (svenskt problem)  Arbetsrutiner40%  10% (Sverige 25%)  Fördelning ansvar40%  15%  Olika regler40%  15%  Attityder och geografiskt avstånd inget problem.

20 Skillnad före/efter övningarna  Kontakter mellan kolleger i grannlandet  Kunskapen om hur man arbetar i grannlandet har ökat.  Möten  Deltagandet i formella möten ökar.  Kartor  Kunskapen om och användningen av kartor har ökat.  Fler anger efter övningarna att man lånar ut kartor.  Fler känner till det Nordiska avtalet.  Ledning av insats  Kunskapen om att planer finns har ökat efter övningarna.

21 Sammanfattningsvis verkar övningarna positivt påverkat kunskapen om gränsöverskridande samverkan

22 Kommentarer till årets övning 2013 Lägesbild – fokus på insatsens behov  Vad har hänt  Situation, typ av händelse  Antal skadade, döda; försvunna; materiella skador  Var  Positionsbestämningar (position, avspärrning, utbredning)  Vad görs och av vem  Vad görs, åtgärder, (t.ex. avspärrningar)  Kontakter (i huvudsak med inblandade aktörer), larm  Informationsdelning  Organisering av händelsen  Vilka deltar, vem är på plats, vilka är på väg  Erbjudande av stöd och resurser till insatsen  Efterfrågan av stöd i insatsen t.ex. behov av resurser (mtrl, personal)  Aktiverade krisledningar  Organisering av media-kontakter

23 Kommentarer till årets övning 2013 Lägesbild – fokus på samhällets behov  Vad görs, hantering av omedelbara konsekvenser  Reflektioner kring kommunens verksamheter och vilka behov som behöver täckas  Behov av stöd till omhändertagande av drabbade  Behov av information om drabbade medborgare  Hantering av skola, hemtjänst, sjukvård om t.ex. vägar är avstängda, brand i lokaler  Upprättande av och information om var samlingsplats finns  Planering för samhällsverksamhet om händelsen fortgår  Vad – om problemet fortgår, vilken kapacitet har vi då inom de olika verksamheterna  Hur når vi drabbade om telekommunikation är utslagen  Dricksvatten och sjukdomar, hur hantera

24 Kommentarer till årets övning 2013  Information  Informationen till media handlar om Lägesbild – insats, dvs. Vad, var, vem. Fokus på egen organisation och vad som gjorts/åstadkommits inom/av egen organisation under insatsen  Ingen information till allmänheten om vad de själva kan göra, vilka åtgärder de kan vidta för att underlätta situationen, eller var de kan få hjälp under tiden, vart de ska vända sig  Ingen diskussion om vad allmänheten eller drabbade skulle ha för behov av information  Ingen diskussion om kanaler, språk, olika gruppers behov av specifik information etc.

25 Mångfald  Frånvaro av mångfald i diskussionerna före, under och efter övningen, även om det ligger i scenariot.  Ingen reflektion kring betydelsen av kön, etnicitet eller ålder under övningarna.  Makt - en ickefråga.  I en homogen som den inom t.ex. blåljusmyndigheterna, vilken kunskap tas då för given, vad är det man inte tänker på / inte ser?  Vilken betydelse har t.ex. vanan att hantera den här typen av händelser för vår förförståelse och i förlängningen – för vår samverkan med andra aktörer?

26 Ledelsesøvinger  Playback av scenariene: lösenord / passord: ppp

27 Ledelsesøving  Medierolle i 2013:  - studenter ved Mittuniversitetet  - studenter ved Høgskolen i Nord-Trøndelag  Gjennomførte intervju med ulike deltakergrupper  Publiserte nettaviser: - svensk media - norsk media

28 Nettverksanalyse i øvingen i 2013 Grafene viser median - og en rød boks med 50% av observasjonene. Rädningstjänsten i Åre har som median 4 meldinger pr hendelse. Rädningstjänsten i Östersund (RaddnO) har 2.

29 Nettverksanalyse i øvingen i 2013 Grafene viser median - og en rød boks med 50% av observasjonene. Fylkesmannen i NT har som median 4 meldinger pr hendelse. Meråker kommuneledelse (MerakerLd) har 1.

30 Nettverksanalyse - ber om informasjon - SOSalarm, Räddningstjänsten i Åre (RaddnA), svensk polis, politiet og AMK i Nord-Trøndelag er sentrale aktører. Ledelsen i Lierne kommune (LierneLed) og AMK i Sør-Trøndelag er også sentrale på norsk side. Andel meldinger sendt over grensen: 20,3% (13 av 64)

31 Nettverkanalyse – tilbyr informasjon - SOSalarm, AmkNT, Polis og PolitiNT er sentrale aktører. RaddnO og RaddnA er Rädningstjänsten i Östersund og Åre. BrannNT og -ST er 110-sentralene. LierneLed er Lierne kommuneledelse (samme for Meraker) Andel meldinger sendt over grensen: 14,6% (54 av 369)


Ladda ner ppt "Interreg prosjektet GSS Gränsöverbyggande samverkan för säkerhet Grenseoverskridende samarbeid for sikkerhet Grenseredningsrådet 12. juni 2013 Langen gjestegård,"

Liknande presentationer


Google-annonser