Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Remediering a)Verk och dokument b)Remediering c)Privat remediering d)Offentlig och historisk remediering e)Remediering som process: start/mål f)Brus.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Remediering a)Verk och dokument b)Remediering c)Privat remediering d)Offentlig och historisk remediering e)Remediering som process: start/mål f)Brus."— Presentationens avskrift:

1 Remediering a)Verk och dokument b)Remediering c)Privat remediering d)Offentlig och historisk remediering e)Remediering som process: start/mål f)Brus

2 Text och bild •Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild •Mellan- och blandformer •Dokument med skrift är både textuella och grafiska •Sammanhanget får avgöra •Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll •Text –Bevarande av “innehåll” och/eller “form”. Mimetisk kvalitet. –Graden av tillfört mervärde •Bild –Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet –Bildbeskrivning – dvs bildspecifika former av metadata

3 varför digitalisera? - medietypiska egenskaper pappersburen textualitet •stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende •en bestämd ordning •ofta en sekvens •gagnar intensiv läsning •text och bild •texten gift med bäraren (korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten •lätt att överblicka •svår att söka i •indirekta länkar •boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet •dynamisk, föränderlig - varierande ”output” •möjlig att ”stuva om” •ofta flera sekvenser •gagnar extensivt arbete •text, bild, ljud, video •texten skild från bäraren (lagring / presentation), påverkar materialiteten •svår att överblicka •lätt att söka i •direkta, inklusiva länkar •komprimerbar •överförbar

4 Vad digitaliseras? Material och genrer •handskrifter •tryckta skrifter •fotografier •mikrofilmer och mikrofiche •kartor, ritningar, planscher •konstverk •andra bilder •ljud •video •textilier •3D-föremål

5 Vad digitaliseras? Innehåll och form •vilka verk? •vilka dokument? •var föreligger störst behov? •vad styr urvalet? •kanonfrågan •vad i materialet digitaliseras (och inte)? •i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

6 Vem digitaliserar? •amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  •myndigheter •förlag (t.ex. e-böcker) •institutioner (ex Språkbanken) och forskare •samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) •arkiv och bibliotek 

7 Biblioteksvärlden och digitalisering •Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar av dokument, svåråtkomligt eller utspritt material) och användbarheten –För forskning, undervisning, allmänhet, andra bibliotek •Bevarande –Fysiskt ömtåligt material. –Självförstörande material •Beståndshantering och –utveckling. Underhåll och metadata. •Upphovsrättskoordinator. •Prestigeprojekt •Kompetensutveckling

8 Biblioteksvärden och digitalisering •Utbyggbarhet och flexibilitet •Standarder och rekommendationer –Minerva, MLA m fl –XML, TEI •Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet •Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) •”Open”-rörelser

9 Argument mot digitalisering •Kostnader. Resurskonflikter. •Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) •Kompetensbrister •Tekniken omogen - slöseri •Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

10 Tidsaspekter •När digitaliseras ett dokument? –lämpligt för aktören –för verket –för syftet –för ”publiken” •Just in time / Just in case •Avslutade, pågående och öppna projekt •Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

11 Rättsaspekter •Rättsinnehavare •Vad är upphovsrättsskyddat? •Verkshöjd •70-årsregeln •Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? •PUL •Creative Commons

12 Kostnadsaspekter •Budgetering inom bibliotek och arkiv •Dyrt eller billigt? •Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud •Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll •Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

13 Hur går det till? •Projekt •Deep Sharing •Strategier •Verktyg •Process 

14 Processen I: planering och input •Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning. •Val, urval, insamling och bearbetning av material. •Dokumentanalys •Val av strategi och principer •Val av verktyg

15 Framväxande principer •Arkiv och leverans •One input – many outputs •Text- respektive bilddigitalisering •Öppna standarder •Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m •Samarbete

16 Processen II: bearbetning •Text- och bildfångst + efterbehandling. •Scanning och digitalfotografering •Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering. •Format •Test och validering •Metadata

17 Processen III: output och underhåll •Val av medier och distributionssätt •Publicering och distribution •Utvärdering, dokumentation och rapportering •Arkivering •Underhåll och migrering •Fortsatt verksamhet

18 Utgåvetyper •Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) •Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad •Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) •Historisk-kritisk med variantapparat •Parallellutgåva •Synoptisk utgåva •Genetisk utgåva •Arkivutgåva

19 ”Trogen” – men mot vad? •Författarens intention - men när? •En särskild utgiven version •De(n) text(er) som mötte publiken - men när? •Verkets hela levnad och förändring

20 Digital utgivning •Versionshantering och arkiv (1, 2)12 •Användaranpassning (dynamik) •Multimedialitet och multimodalitet •Interaktivitet (1) (2)12 •Sökning •Flersekventiellt arbete (1, 2)12 •Textanalys •Uppmärkning

21 Digital utgivning •Ett arkiv med flera utprodukter •Virtuella samlingar •Genetisk utgivning •skört materialskört material •Tillgängliggörande

22 Textkritik och TEI •1  1:,,, - finns i TEI Lite •Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” • Experience though noon Auctoritee Experiment thogh noon Auctoritee Eryment though none auctorite

23 Nu och snart •TEI som utbytesformat •Arkiv/leverans-modellen för –text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) –bild (TIFF → JPG, PDF) –metadata (TEI Header XML → DC, MARC) •Datautbyte och samnyttjande av resurser •Kollaboration •Från bokens sekvens till databasens modularitet •Morphing, animationer, personalisering, ’intelligenta’ funktioner

24 Tre mediemodeller •Kloning –det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument •Ersättning –ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla •Framsteg (cf Bijker 1995)


Ladda ner ppt "Remediering a)Verk och dokument b)Remediering c)Privat remediering d)Offentlig och historisk remediering e)Remediering som process: start/mål f)Brus."

Liknande presentationer


Google-annonser