Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 • En presentation.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 • En presentation."— Presentationens avskrift:

1 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering • En presentation av undersökningens uppläggning och resultat finns i projektrapporten Hållet språket ihop Norden? Man kan läsa och/eller beställa den på:

2 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december Projektet administrerades av Norsk språkråd. Projektledning: Doc. Lars-Olof Delsing Fil. dr Katarina Lundin Åkesson Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet Testen utarbetades i samarbete med Lektor Inge Lise Pedersen, Köpenhamn Lektor Arne Torp, Oslo De enskilda testen leddes av drygt 20 fältarbetare runt om i Norden. INS-projektet • En bakgrund till hur projektet kom till finns i rapporten, avsnitt 1.1.

3 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Projektets frågeställningar 1. Hur duktiga är skandinaver på att förstå varandras språk? 2.Hur duktiga är invandrare i Skandinavien på att förstå de andra skandinaviska språken? 3.Hur duktiga är nordbor utanför Skandinavien på att förstå de skandinaviska språken? 4.Blir skandinaver bättre på grannspråksförståelse med stigande ålder? 5.Är ungdomar idag bättre på grannspråksförståelse än vad ungdomar var för ett kvartssekel sedan? 6. Hur viktig är kontakten med grannländerna för språkförståelsen? 7. Hur duktiga är nordbor på att förstå engelska? • Punkt 2 och 3 ser på språkförståelsen ur ett andraspråksperspektiv. Punkt 4 och 5 ser på den ur ett tidsper- spektiv, först ett individuellt, sedan ett samhälleligt. Se rapporten, avsnitt 1.4.

4 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Köpenhamn Stockholm Oslo Helsingfors Reykjavik Århus Malmö Bergen Mariehamn Vasa Jyväskylä Torshamn Akureyri Nuuk Undersökningsorterna • Undersökningen är gjord i huvudstäderna samt 9 andra städer. Röda staplar anger antalet testpersoner (gymnasister) för grannspråk och blå staplar engelska. Vi har strävat efter att få med 25% invandrare på de skandinaviska orterna och att sprida testpersonerna på teoretiska och praktiska inriktningar. • Testen på grannspråken genomfördes först. Vi återvände efter ca ett halvår till några av klasserna och testade dem på engelska (och ett skandinaviskt språk till). Se rapporten avsnitt 1.5 och 2.2.

5 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Testpersonerna Totalt 1850 testpersoner: gymnasister runt om i Norden Bortfall: Hemspråk: danska utanför Danmark/Grönland, norska utanför Norge, svenska utanför Sverige/Finland, invandrarspråk i Finland och Västnorden. Ålder: personer över 25 år Övrigt: oseriösa svar (4 st.) Testpersoner kvar i databasen: 1806 Varje testperson har testats på två språk vid ett tillfälle. Sammanlagt har vi alltså resultat från drygt 3600 språktest. • Principerna för uteslutning av enkäter presenteras i rapporten, avsnitt 4.1.

6 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Språktestet Testet på de båda grannspråken har samma uppläggning. VideoinspelningNyhetsuppläsningTidningstextInnehållsfrågor Ordförståelsefrågor • Videoinspelningen utgörs av ett kort utdrag ur programmet Vem vill bli miljonär?. Programmet har sänts i alla tre skandinaviska länderna och Storbritannien. Innehållet i videoinspelningarna är förstås olika för de olika testspråken. • Nyhetsuppläsningarna har samma innehåll på alla fyra testspråken. De finns i två varianter (för att vi inte ville testa båda språken med samma material). Den ena handlar om en bortsprungen känguru, den andra om hur man räknar grodor i USA genom att lyssna efter dem. • Även tidningstexterna har samma innehåll på alla fyra testspråken och finns i två varianter. Den ena handlar om en person som fått tinnitus klassat som arbetsskada, den andra om EU-lagstiftning om syntetiska droger. • Se rapporten, avsnitt 2.1.

7 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Testvarianter Det finns två olika nyhetsuppläsningar: KänguruGrodor Det finns också två olika tidningstexter: TinnitusDroger

8 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Testvarianter Det finns två olika nyhetsuppläsningar: KänguruGrodor Det finns också två olika tidningstexter: TinnitusDroger Testserie 1

9 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Testvarianter Det finns två olika nyhetsuppläsningar: KänguruGrodor Det finns också två olika tidningstexter: TinnitusDroger Testserie 1Testserie 2 • Den testperson som testas på nyhetsuppläsningen om kängurun på ett språk testas alltid på tinnitustexten på samma språk. De hör alltså ihop i samma testserie. Samma sak gäller för nyhetsuppläsningen om grodor och drogtexten. Se rapporten, inledningen till avsnitt 2.1. • För en beskrivning av hela testmaterialet, se rapporten, kapitel 3.

10 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Texternas svårighetsgrad (enligt Björnssons läsbarhetsindex, LIX) Svenska nyhetsuppläsningar: Känguru42 Grodor44 Svenska tidningsartiklar: Tinnitus54 Droger48 • Texters svårighetsgrad kan mätas med ett s.k. läsbarhetsindex (LIX). Detta ger en ungefärlig indikation om hur svår en text är. Mycket enkla texter ligger mellan 15 och 20, medan riktigt svåra texter kan ligga över 60. Vanlig dagspress ligger i genomsnitt på 39. Våra texter är alltså tämligen svåra. Se rapporten, avsnitt 3.2–3.5.

11 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Ett konkret test för en svensk 1. Personuppgifter (ålder, kön, hemspråk, attityder, grannspråksundervisning etc.) 2. Danskt videotest 3. Dansk hörförståelse (nyhetsuppläsning) – kängurutestet 4. Dansk läsförståelse (tidningsartikel) – tinnitustestet 5. Norskt videotest 6. Norsk hörförståelse (nyhetsuppläsning) – grodtestet 7. Norsk läsförståelse (tidningsartikel) – drogtestet • Varje deltest (video, nyhetsuppläsning, tidningsartikel) kan ge maximalt 10 poäng. Man kan alltså få 30 poäng på varje språk, men i presentationen räknar vi om alla siffror så att 10 poäng alltid är maxvärdet. Se rapporten,avsnitt 3.1–3.3. Se också inledningen till avsnitt 4.3, exempelenkäten i Bilaga 3 och rättningsprinciperna i Bilaga 5 och 6.

12 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Projektets omfång

13 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Projektets omfång • Den äldre undersökningen från 1972 (Maurud 1976) omfattade endast förståelsen av grannspråk bland ungdomar i Skandinavien. INS-undersökningen är alltså den mest omfattande hittills. Om Mauruds undersökning, se rapporten, avsnitt 6.3.

14 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Samlat resultat för grannspråksundersökningen • De röda staplarna är beräknade på två grannspråk, t.ex. svenska och norska i Danmark. De blå staplarna är beräknade på alla de tre skandinaviska språken. Skandinavernas förståelse av det egna språket är alltså inte medräknad. • Det danska videotestet är klart lättare än det svenska. Om det räknas bort klarar sig danskarna lite bättre än svenskarna. • Se rapporten, avsnitt och ,86 4,39 6,14 4,60 Danmark Sverige Norge Åland Ö vr Svenskfinl 2,14 7,01 4,03 4,19 Finland Färöarna Island Grönland 3,73

15 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Resultat för de enskilda grannspråken Danmark Norge Finland Färöarna Island Grönland 3,53 6,21 3,24 5,75 3,34 2,23 Svenska Sverige Norge Åland Ö vr Svenskfinl Finland Färöarna Island Grönland 3,80 6,07 4,05 1,54 8,28 5,36 6,61 Danska 3,09 Danmark Sverige Åland Ö vr Svenskfinl Finland Färöarna Island Grönland 4,18 4,98 5,14 1,63 7,00 3,40 Norska 3,73 4,37

16 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet 4,01 4,75 6,65 Danmark Sverige Norge 3,33 3,63 4,59 Infödda (•) och invandrare (•) i Skandinavien • Som infödda räknas de som endast använder nationalspråket i hemmet. Som invandrare räknas de som talar ett annat språk än nationalspråket i hemmet. Se rapporten, s. 9 samt avsnitt 4.1. • Överallt klarar de infödda testpersonerna grannspråken bättre än vad invandrarna gör. Skillnaden är särskilt stor i Norge, men det är ändå så att invandrarna klarar danska bättre än de infödda svenskarna gör, och de klarar också svenska bättre än de infödda danskarna gör. Se rapporten, avsnitt

17 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Bokmål (•) och nynorska (•) 5,33 5,96 5,84 5,17 6,63 7,94 Danmark Sverige Svenskfinl • Bokmål och nynorska testades bara i Danmark, Sverige och Svenskfinland, och bara på tidningsartiklarna. Det rör sig alltså endast om ordförståelse. Skillnaden är signifikant för båda texterna i Danmark, men bara för den ena i Sverige. Se rapporten, avsnitt och

18 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet 4,5% 43,2% 52,3% Ja Bara lite Nej Grannspråksundervisning Har du läst danska/svenska/norska i skolan? • Diagrammet redovisar svaren från de tre skandinaviska länderna. Vi har frågat om de två grannspråken; exempelvis har vi i Danmark frågat om undervisning i norska och svenska, o.s.v. Se rapporten, avsnitt 5.3.

19 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Grannspråksundervisning fördelad på ort/språk Köpenhamn Århus Stockholm Malmö Oslo Bergen SvNoSvNoDaNoDaNoDaSvDaSv • Diagrammet redovisar svaren ”ja” och ”bara lite” (jfr föregående bild) i procent. I Sverige har alltså gymnasisterna fått klart mindre grannspråksundervisning. Se rapporten, avsnitt 5.3.

20 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Resultatet av engelskundersökningen • Diagrammet redovisar resultatet av engelskundersökningen (röda och blå staplar) i jämförelse med grannspråks- undersökningen (grå staplar). Se rapporten, avsnitt ,86 4,39 6,14 4,60 Danmark Sverige Norge Åland Ö vr Svenskfinl 2,14 7,01 4,03 Finska Finl Färöarna Island 5,70 7,08 7,09 8,39 5,94 7,60 7,17 3,73 7,21

21 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Århus Köpenhamn Malmö Stockholm Bergen Oslo Föräldraundersökningen Antal testade föräldrar • Föräldraundersökningen omfattar bara Skandinavien. I Stockholm har vi förhållandevis få föräldrar. Föräldrarna har gjort samma test som sina barn, och kan därför jämföras direkt med dessa. Se rapporten, avsnitt 6.1 och 6.2.

22 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Föräldraundersökningen 5,93 6,62 3,59 4,54 Föräldr Elever Sv No Danmark Föräldr Elever 7,26 6,86 4,96 5,55 Da No Sverige Föräldr Elever Föräldr Elever 7,92 6,73 7,98 6,88 Da Sv Norge Föräldr Elever Föräldr Elever • Föräldrarna är genomgående bättre än barnen. Skillnaderna är störst i Danmark och minst i Norge. Se rapporten, avsnitt 6.2 och 6.4.

23 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Grannspråksförståelse under trettio år 6,13 7,90 3,41 4,64 Maurud 1972 INS 2003 Sv No Danmark Maurud 1972 INS ,43 DaNo 5,17 7,42 3,87 DaNo Sverige Maurud 1972 INS 2003 Maurud 1972 INS 2003 Da 8,33 6,62 9,10 8,05 DaSv Norge Maurud 1972 INS 2003 Maurud 1972 INS 2003 • Diagrammet bygger, för jämförbarhetens skull, enbart på infödda pojkar i huvudstäderna; se rapporten, avsnitt • Skillnaden är särskilt stor i Danmark. Se rapporten avsnitt 6.3 och 6.4.

24 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Attitydindex Attitydfrågorna är delvis gjorda som Osgoodskalor. Dessa omräknas till ett index mellan 0 och 100. Ex: Tycker du att danska är fint? FintFult Antal svar: x100 x75 x50 x25 x poäng/34 testsvar = index 37,5 (100 är maximalt fint) • Exemplet visar hur vi räknat ut det index som används för resultatredovisningen. Se avsnitt och 5.1.

25 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Sverige Norge England 29,6 22,2 46,9 Danskar Attityder till länder Kan du tänka dig att bo eller studera i… Danmark Norge England 54,1 44,7 76,9 Svenskar Danmark Sverige England 38,6 47,0 65,4 Norrmän Danmark Sverige Norge England 47,4 60,1 41,4 Finnar 78,4 Danmark Sverige Norge England 74,7 63,7 49,3 Islänningar 83,1 • Diagrammet visar benägenheten att flytta till andra länder. Indexvärdet ligger alltid mellan 0 och 100, där 100 betyder att alla har svarat ”ja” på frågan. Se rapporten, avsnitt

26 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Svenska Norska Engelska 46,0 50,5 62,6 Danskar Attityder till språk Tycker du att danska/svenska/norska/engelska är fint? Danska Norska Engelska 27,8 53,1 63,5 Svenskar Danska Svenska Engelska 28,9 66,6 62,5 Norrmän Danska Svenska Norska Engelska 37,7 50,0 47,8 Finnar 69,5 Danska Svenska Norska Engelska 49,3 47,6 47,5 Islänningar 75,3 • Diagrammet visar inställningen till testspråken. Indexvärdet ligger alltid mellan 0 och 100, där 100 betyder att alla kryssat för det högsta värdet på finhetsskalan. Se rapporten, avsnitt

27 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Svenska Norska Engelska 43,4 53,9 73,2 Danskar Attityder till språk Tycker du att danska/svenska/norska/engelska är lätt? Danska Norska Engelska 33,5 58,4 83,0 Svenskar Danska Svenska Engelska 35,5 77,4 84,9 Norrmän Danska Svenska Norska Engelska 13,5 49,5 18,5 Finnar 81,0 Danska Svenska Norska Engelska 51,7 33,2 37,0 Islänningar 85,9 • Diagrammet visar testpersonernas värdering av hur lätt språket är. Indexvärdet ligger alltid mellan 0 och 100, där 100 betyder att alla kryssat för det högsta värdet på lätthetsskalan. Sambanden mellan attityderna och resultatet på testen är mycket tydliga. Se rapporten, avsnitt

28 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Åter till frågeställningarna Några korta svar 1. Hur duktiga är skandinaver på att förstå varandras språk? -Norrmän är klart bättre än svenskar och danskar. -Danskar är något bättre än svenskar. -Testpersonerna klarar läsförståelse bättre än hörförståelse. 2. Hur duktiga är invandrare i Skandinavien på att förstå de andra skandinaviska språken? -Invandrarna är klart sämre än infödda. -Norska invandrare är bättre på grannspråk än infödda svenskar och danskar. -Det finns klara skillnader mellan olika invandrargrupper. • Se rapporten, avsnitt 7.1. • Se rapporten, avsnitt 7.2.

29 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Åter till frågeställningarna Några korta svar 3. Hur duktiga är nordbor utanför Skandinavien på att förstå de skandinaviska språken? -Färingarna är klart bäst på språkförståelse i Norden. -Finnarna är sämst på språkförståelse. 4. Blir skandinaver bättre på grannspråksförståelse med stigande ålder? -Ja, föräldrarna har genomgående bättre resultat. 5. Är ungdomar idag bättre på grannspråksförståelse än vad ungdomar var för ett kvartssekel sedan? - Nej, de är klart sämre i Danmark och Sverige. • Se rapporten, avsnitt 7.3. • Se rapporten, avsnitt 7.4.

30 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet Åter till frågeställningarna Några korta svar 6.Hur viktig är kontakten med grannländerna för språkförståelsen? - Kontakten spelar roll men är inte viktigare än t. ex. skillnaden mellan infödda och invandrare. -Köpenhamnarnas resultat är förvånande dåligt. 7. Hur duktiga är nordbor på att förstå engelska? -De är mycket duktiga. -Färingar är de enda som förstår ett skandinaviskt språk bättre än engelska. -Norrmän klarar svenskan nästan lika bra som engelskan. • Se rapporten, avsnitt 7.5. • Se rapporten, avsnitt 7.6.

31 Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet


Ladda ner ppt "Nordisk Kulturfond INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 • En presentation."

Liknande presentationer


Google-annonser