Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 1 Kurspresentation Kapitel 1 - Introduktion Föreläsningsmaterialet är författat av Magnus Eriksson. Material.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 1 Kurspresentation Kapitel 1 - Introduktion Föreläsningsmaterialet är författat av Magnus Eriksson. Material."— Presentationens avskrift:

1

2 Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 1 Kurspresentation Kapitel 1 - Introduktion Föreläsningsmaterialet är författat av Magnus Eriksson. Material är även hämtat från Iskra Popova samt Behrouz Fourozan.

3 Kursmaterial qKurslitteratur: Forouzan, ”Data communications and networking”, 3:e eller 4:e utgåvan. qKursens Moodle-plats, som nås via Där kommer följande att finnas: mLektionsplanering mFöreläsningsslides m”Quizzar” (automaträttade kapitelprov, kräver 70% rätt per prov). Se under ”utvärderingar”. mLabbkompendium mÖvningstentor mM.m.

4 Vem behöver denna kurs? qDen som har ett hemmanätverk kan behöva felsöka och konfigurera nätverket. qNätverksansvarig på ett företag som måste kunna planera och designa nätverk. qIT-ansvariga beslutsfattare som behöver beställarkompetens för att välja nätverksutrustning, förstå artiklar, broschyrer och litteratur om ny teknik inom området, etc. qDen som ska programmera klient-server-applikationer (s.k. distribuerad programmering) får ofta skapa egna s.k. datakommunikationsprotokoll, eller använda standardiserade kommunikationsprotokoll. qUtvecklare och forskare som behöver kunna räkna på prestandamått, t.ex. bandbreddsbehov, kapacitet, tidsfördröjning, paketförluster, kapacitet, mm.

5 Kursens syfte Denna kurs avser att ge dig förståelse för viktiga prestandamått, algoritmer och teorier inom områdena datornätverk och multimedietransmission, samt att orientera om hur dessa principer tillämpas inom aktuella standarder och protokoll. Kursen syfte är: - dels att ge sådan allmänbildande kunskap om området som en IT-civilingenjör behöver oavsett fortsatt studiegång, - dels att ge en introducerande översikt inför vidare studier inom studiegången Internetsystem (f.d. Multimedie- och kommunikationssystem).

6 Kursens syfte Denna kurs avser att ge dig förståelse för viktiga prestandamått, algoritmer och teorier inom områdena datornätverk och multimedietransmission, samt att orientera om hur dessa principer tillämpas inom aktuella standarder och protokoll. Kursen syfte är: - dels att ge sådan allmänbildande kunskap om området som en IT-civilingenjör behöver oavsett fortsatt studiegång, - dels att ge en introducerande översikt inför vidare studier inom studiegången Internetsystem (f.d. Multimedie- och kommunikationssystem).

7 Kursuppläggning qCirka 32 timmar föreläsning, varav 26 samläses med kursen Datornätverk A. Under föreläsningarna går jag igenom några av uppgifterna i läroboken. q6 timmar räkneövningar. Under dessa går jag igenom kursen övningskompendium (se WebCT). qSalstentamen. qFyra laborationstillfällen a 3 timmar.

8 Överlappande kurser Kursen överlappar till stor del med följande kurser, och kan därför INTE ingå i samma examen: qDatateknik A, Datornätverk A, 5 poäng. Kurskod DTEA22. (Campus- och distanskurs, som till stor del samläser med MKS-kursen. De har även en projektuppgift och obligatoriska “quizzar” varje vecka. De har färre och lättare räkneuppgifter, och större fokus på begreppsdefinitioner. MKS-kursen har extra räkneövningslektioner, och 3 hemuppgifter, och lite extramaterial om multimedial kommunikation.) qDatateknik A, Datakommunikation A, 3 poäng, (Avvecklad campuskurs) qDatateknik A, Internet och datakommunikation 5 poäng (Avvecklad distanskurs) qDatateknik A, Datakommunikation och drift av nätverk 5 poäng (Avvecklad distanskurs)

9 Fler kurser inom området Mittuniversitetet erbjuder flera påbyggnadskurser inom området, bl.a. följande: qDatateknik A, Datornätverk. qDatateknik A, Nätverksteknik I och II (Cisco-kurser) qDatateknik B, Trådlös Internetaccess. (Distans och campus) qDatateknik C, TCP/IP-nätverk. (Distans och campus) qSäkerhetskurser (Distans och campus) qCivingprofil och masterpåbyggnadsutbildning Internetsystem (Campus).

10 Innehåll qAktuella multimediala kommunikationstillämpningar. qOSI-modellen och TCP/IP-modellen. qKällkodning: Digitalisering. Nyquists samplingsteorem. Kvantisering. qDatakompression. Vanliga standarder och filformat. qKvalitetsmått för transmissionskanaler och signaler, i synnerhet bild och ljud: Decibelmått. Fourieranalys av periodiska signaler. Bandbredd. Brus. Signalstörförhållande. qKvantiserings-, viknings- och harmonisk distorsion. qPunkt-till-punkttransmission: Fysiska media, vanliga modulationsmetoder, felkodning (kanalkodning). Bitfelssannolikhet. Shannons teorem. qKretskoppling: Tidsmultiplex, frekvensmultiplex, telefonnät, digitala televäxlar. qPaketförmedling: Statistisk multiplex, nättopologier, fleraccessmetoder, ARQ, flödesstyrning. Beräkning av genomströmningshastighet. qAdressering: MAC-adressering, subnet masks, routingalgoritmer, multicasting, DNS. qTransportprotokoll: virtuell kretskoppling, sliding window, sockets, QoS. qBeräkning av genomströmningshastighet. qRadiosystem: vågutbredningsmodeller, trådlösa nätverk, cellulära system.

11 Multimedia kan definieras på många sätt q”Multimedia (Lat. Multum + Medium) is media that uses multiple forms of information content and information processing (e.g. text, audio, graphics, animation, video, interactivity) to inform or entertain the (user) audience. Multimedia also refers to the use of (but not limited to) electronic media to store and experience multimedia content. Multimedia is similar to traditional mixed media in fine art, but with a broader scope. The term "rich media" is synonymous for interactive multimedia.” (Wikipedia) q“A combination of several media types in a single digital object or collection, eg, images, audio, video.” (Digital Libraries, by William Arms, 2000 M.I.T. press) q“Systems that support the interactive use of text, audio, still images, video, and graphics. Each of these elements must be converted in some way from analog form to digital form before they can be used in a computer application. “ (Office of Distance Ed, Tamu)

12 Vad är inte multimedia? q”Vanlig” TV. (Men digital TV-distribution, åtminstone via nätverk, betraktas som multimedia.) qVideobandspelare. (Inte tillräckligt hög grad av interaktivitet, inte datorbaserat.) qLaserdisc. (Var inte digital) Underförstådda avgränssningar av multimediabegreppet: - Digital och datorbaserad i något skede, - Tillräcklig grad av interaktivitet.

13 Aktuella multimediala kommunikationstillämpningar qInteraktiva multimediala presentationer på nätet. mHypermedia, www. mFlash, Shockwave, och andra författarverktyg för interaktiva animeringar. qDigital-TV: mDVB = Digital Video Broadcasting mDVB-T (Terestrial) mDVB-C (Cable) mDVB-S (Satellite) qTV i mobilen: mDVB-H (Handheld) mMBMS (Multimedia Broadcast Multicast Service) via 3G qIP-TV: m via bredbandsnäten och IP Multicasting till set-top-box mVideo-on-demand qInteraktiv TV qPeer-to-peer-fildelning qIP-telefoni, Voice-over-IP, Messenger-tjänster, videokonferenser.

14 14 Chapter 1 Introduction Copyright © The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display.

15 Punkt-till-punkt-förbindelser MikrofonHögtalare KällkodningKällavkodning Digitalisering, komprimering 0110 Felhantering Lägger till fel- rättande eller felupptäckande kod, t.ex. checksumma. Felupptäckt och omsändning, eller felrättning Bitfel Flödesstyrning Buffert Handskakning ModulationDemodulation Elektrisk representation NACK ACK Nivå 6 Nivå 2 Nivå 1 Nivå 7

16 16 Range of data communication techniques 0.1 m 1 m 10 m 100 m 1 km 10 km Circuit board System Room Building Campus Local area Networks (LAN) I/O bus Serial/parallel ports Personal Area Networks (PAN) City Country Continent Planet Metropolitan Area Networks (MAN) Wide Area Networks (WAN) 100 km 1000 km 10,000 km Example: RS232 (”com port”), USB, Firewire, Bluetooth, IEEE WPAN Example: Ethernet, IEEE WLAN Example: Ethernet, ATM, FDDI, IEEE Example: The Internet. The Public Service Telephone Network (PSTN) Example: EISA

17 17 Tänk på ett tal mellan 0 och 31

18 18 Amount of information -Think about a number between 0 and 15. I am now going to guess it using as few yes and no questions as possible. I start by asking: Is the number larger than or equal to 8? -Yes -Is it larger than or equal to 12? (The interval is successively divided by 2.) -No. -Is the number larger than or equal to 10? -Yes -Is the number larger than or equal to 9? -Yes. -The amount of information you give me when you tell me that the number is 9 is 4 bits, because the amount of information in bits is the minimum number of yes and no questions that are required. We had 16 options, which is = 2 4 = 2·2·2·2, corresponding to 4 bits. If the number of options was 32 = 2 5, it would require 5 bits. -If yes is represented by the binary digit ”1”, and no by ”0”, the value in the above example can be represented by

19 19 Bits and Bytes mN bit can represent M=2 N different values. mM values can be represented by N = 2 log M =log M / log 2 values mExample: The N=7 bit ASCII character code consists of M=128 codes. m8 bits = 1 byte (a unit for measuring amount of data) m1 kbit = 1000 bit (previously 1024 bit). 1 kbps has always meant 1000 bit/s. m1 Mbit = 1000 kbit (previously 1024 kbit). m1 Gbit = 1000 Mbit. m1 Tbit = 1000 Gbit.

20 Datornätverk A – lektion 2 MKS B – lektion 2  Kapitel 2, TCP/IP-modellens 5 nivåer

21 21 Chapter 2 Network Models

22 OSI:s referensmodell TCP IP Ethernet SMTP, HTTP Motsv Internet-protokoll:

23 Figure 5.14: Common protocols

24 24 Figure 2.17 The OSI seven layer model

25 25 The Layers of OSI Model Application Presentation Session Transport Network Data Link Physical Network Data Link Physical Intermediate System End System Application Presentation Session Transport Network Data Link Physical R

26 26 Summary of OSI Layer Functions Application Presentation Session Transport Network Data Link Physical To allow access to network resources To establish, manage and terminate sessions To move packets from source to destination; to provide internetworking To transmit bits over a medium; to provide mechanical and electrical specifications To translate, encrypt and compress data To provide reliable end-to- end message delivery and error recovery To organize bits into frames, to provide node- to-node delivery

27 27 Figure 2.2 The TCP/IP five layer model TCP, UDP Ethernet, PPP over modems IP HTTP, SMTP, FTP, Telnet Example protocols:

28 28 Figure 2.4 An exchange using the Internet model H – header (pakethuvud): control data added at the front end of the data unit T – trailer (svans): control data added at the back end of the data unit Trailers are usually added only at layer 2.

29 29 Figure 2.3 Peer-to-peer processes Protocol N on device A and on B are peers (”varandras likar”).

30 30 Adresser till min dator qFysisk MAC-adress, 48 bitar: E2-4F qPublik IP-adress, 32 bitar: qPrivat NAT-IP-adress (Network Address Translation): qIP-subnetmask: qDNS-namn (Domain namn Service): mageripc.itm.miun.se, där itm.miun.se är DNS-suffix, och.se är toppdomän. qURL till webbsida på webbserver på min dator: Portnumret är default 80. Många datorer i världen har DNS-alias ”www”. qURL till ftp-fil på min dator: qFilnamn till fil vid delad diskaccess till min dator: \\mageripc.itm.miun.se\filkatalog\filnamn.typ\\mageripc.itm.miun.se\filkatalog\filnamn.typ (Av säkerhetsskäl inte tillgänglig utanför nätet.) qE-postadress till användare på en e-postserver på min dator:

31 31 System och protokoll för översättning mellan olika adresseringstekniker qARP (Address resolution protocol) översätter IP-adress till fysisk adress. qDHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) kan ge varje dator en ledig IP-adress, och talar om för en dator med en viss fysisk adress vilken dess IP-adress är vid varje omstart. qDNS (Domain Name Server) är ett system av databaser som översätter mellan IP-adress och DNS-namn. qNAT (Network Address Translation) är en server, ofta i anslutning till företagets brandvägg, som modifierar IP-paketen genom att byta ut intern avsändar-IP-adress och portnummer till extern IP-adress + portnummer vid utgående paket, och vice versa vid inkommande. På så sätt kan många dela på samma externa IP-adress.

32 32 Figure 2.5 Physical layer

33 33 The physical layer is responsible for transmitting individual bits from one node to the next. Note:

34 34 Det fysiska lagret ansvarar för transmission av enskilda databitar från en nod till nästa. Detta kan innefatta: •Kontakter •Elektriska nivåer •Modulation •Multiplextekniker •Bitsynkronisering •Kretskoppling Exempel: RS232 (“com”-porten) Lager 1

35 35 Figure 2.6 Data link layer

36 36 The data link layer is responsible for transmitting frames from one node to the next. Note:

37 37 Datalänklagret är protokoll för transmission av ramar (frames) från en nod till nästa. Detta kan innefatta: •Fleraccessprotokoll (multiple access control=MAC) för att undvika kollisioner •Adressering inom LAN:et/länken (nätverkskortens fysiska MAC-adresser eller nivå 2-adress). •Felhantering (t.ex. vid trådlös kommunikation eller telefonnätsmodem) Exempel: Ethernet ligger på lager 1 och 2. Lager 2

38 38 Figure 2.7 Node-to-node delivery

39 39 Figure 2.8 Example 1 I Figure 2.8 sänder en nod med fysisk adress 10 en ram (dvs ett paket på nivå 2) till en nod med fysisk adress 87. De två noderna är förbundna med en länk. Ramens huvud (header H2) innehåller bl.a. avsändarens och mottagarens fysiska adress. Ibland används en svans (trailer T2) som innehåller felrättande och/eller felupptäckande kod.

40 40 Example 1 In Figure 2.8 a node with physical address 10 sends a frame to a node with physical address 87. The two nodes are connected by a link. At the data link level this frame contains physical addresses in the header. These are the only addresses needed. The rest of the header contains other information needed at this level. The trailer usually contains extra bits needed for error detection

41 41 Figure 2.9 Network layer

42 42 The network layer is responsible for the delivery of packets from the original source to the final destination. Note:

43 43 Nätverkslagret ansvarar för vidareförmedling av paket “end-to-end”, dvs via kedjan av datalänkar från den ursprungliga källan till den slutliga destinationen. Detta innefattar WAN- adressering (t.ex. IP-adresser) och routingprotokoll. Exempel: IP-protokollet. Lager 3

44 44 Figure 2.10 Source-to-destination delivery

45 45 Figure 2.11 Example 2 I figur 2.11 vill vi sända data från en nod med logisk nätverksadress (IP-adress) A och fysisk adress 10 till en nod med IP-adress P och fysisk adress 95. De två enheterna befinner sig i olika LAN. Därför kan vi inte enbart använda deras fysiska adress. Den fysiska adressen kan enbart användas vid kommunikation inom ett LAN. De två routrarna förstår av IP- adressen vilken väg paketen ska vidareförmedlas, och ändrar paketets fysiska adressering.

46 46 Illustration of the Source-to-end Delivery at the Network Layer qObserve how data are sent from node to node to reach the final destination. Animation of Figure 2.11 in the book

47 47 Figure 2.12 Transport layer

48 48 The transport layer is responsible for delivery of a message from one process to another. Note:

49 49 Figure 2.12 Reliable process-to-process delivery of a message

50 50 Figure 2.14 Example 3

51 51 Example 3 Figur 2.14 exemplifierar transportlagret (UDP- protokollet). Data som kommer från högre lager förses med en TCP-header, som innehåller portnummer j och k. Avsändarprocessens portnummer är j och mottagarprocessens portnummer är k. Eftersom meddelandets storlek är större än nätverkslagret kan hantera, delas datat i två segment (två paket). Nätverkslagret lägger till nätverksadresserna (A och P) till varje paket.

52 52 Transportlagret ansvarar för leverans av meddelanden “end-to-end”, från en process på avsändardatorn till en process på mottagardatorn. Detta kan innefatta: •portnummer, •virtuell kretskoppling, dvs flödesstyrning, felkontroll, segmentnumrering, omsändning, ordning av segment. (TCP-protokollet. Ej UDP- protokollet.) Lager 4

53 53 Figure 2.15 Application layer

54 54 The application layer is responsible for providing services to the user. Note:

55 55 Applikationslagret är kommunikationsprotokoll för att tillhandahålla en komplett kommunikationstjänst till slutanvändaren. Exempel: •HTTP för web •Telnet för terminalemulering. •FTP för filöverföring. •SMTP, POP3 och IMAP4 för Internet e-post Lager 5:

56 56 Figure 2.16 Summary of duties

57 57 Bandbredd kan betyda många saker qAnalog bandbredd i Hertz. Övre gränsfrekvens minus undre gränsfrekvens. qNet bit rate = Digital bandbreddskapacitet i Bit/s. = Datatakt exklusive felupptäckande koder. Net bit rate ≤ Gross bit rate qMaximal genomströmninshastighet = Maximal throughput qGenomströmningshastighet = Throughput = Digital bandbreddskonsumtion qGoodput = Filöverföringshastighet

58 Figure 1.2 Simplex communication Example: Video monitor. TV and radio broadcasting.

59 Figure 1.3 Half-duplex communication One at a time. Example: Communication radio. 2-wire Ethernet.

60 Figure 1.4 Full-duplex communication Example: Telephony. 4-wire Ethernet.

61 1-2 NETWORKS A network is a set of devices (often referred to as nodes) connected by communication links. A node can be a computer, printer, hub, switch, router, modem, or any other device capable of sending and/or receiving data generated by other nodes on the network.

62 Different Line Configurations qPoint-to-point mTwo devices on a single channel (dedicated channel) qMultipoint mMany devices on a single channel (shared channel) Example: Bus Networks. Ring networks. Wireless Networks

63 Topology of Networks Topology Bus Star Full Mesh Ring Partial Mesh qTopology defines the arrangement of links in a network

64 Figure 1.5 Mesh topology (Maskformigt nätverk) Example: 5 stations. 4 ports per station =10 links.

65 Figure 1.7 Bus topology (Bussnätverk) Examples: -”Old” ethernet with coaxial cable - Cable TV networks with cable modems

66 Figure 1.6 Star topology (Stjärnnätverk) Hub (Nätnav) or switch (växel) Examples: -Ethernet with twisted pair cable -Telephone networks

67 Figure 1.8 Ring topology (Ringnätverk) Example: Token ring and FDDI networks

68 Figure 1.9 A hybrid topology: a star backbone with three bus networks Hub (Nätnav) or switch (växel)

69 Range of data communication techniques 0.1 m 1 m 10 m 100 m 1 km 10 km Circuit board System Room Building Campus Local area Networks (LAN) I/O bus Serial/parallel ports Personal Area Networks (PAN) City Country Continent Planet Metropolitan Area Networks (MAN) Wide Area Networks (WAN) 100 km 1000 km 10,000 km Example: RS232 (”com port”), USB, Firewire, Bluetooth, IEEE WPAN Example: Ethernet, IEEE WLAN Example: Ethernet, ATM, FDDI, IEEE Example: The Internet. The Public Service Telephone Network (PSTN) Example: EISA

70 LAN – Local Area Network (Lokalt nätverk) Single building LAN Backbone (ryggradsdatanät) Multiple building LAN

71 MAN - Metropolitan Area Network (Stadsnät) Public city network

72 WAN – Wide Area Network (nationellt eller globalt nätverk)

73 Figure 1.12 A heterogeneous network made of four WANs and two LANs LAN = Local Area Network WAN = Wide Area Network

74 Nättopologier för WAN Hopkopplade LAN och WAN = internetwork T.ex. Internet. Växlat WAN (stjärnnät) T.ex. X.25 eller ATM Växel. Kopplar ihop punkt-till-punkt-länkar. Datorer, terminaler, skrivare, etc. Router=vägväljare, kopplar ihop nätverk med olika teknologier. Nätnoder:

75 The Internet Internet routers are network nodes that interconnect different networks. Network Access Points (NAP) are routers that interconnect national ISP:s. ISP = Internet Service Provider (internetleverantör)

76 The internet versus the Internet qInternetwork or internet (small ”i”) – generic term to mean an interconnection of networks qInternet (Uppercase I) – the specific worldwide network that uses the IP protocol (Internet protocol)

77

78 Figure 1.18 a) Unicast communication modes

79 Figure 1.18 b) Broadcasting c) Multicasting

80 Informationsmängd qN bit kan representera 2 N alternativa värden eller koder. Ex: ASCII-kodens 7 bitar kan representera 2 7 = 2·2 ·2 ·2 ·2 ·2 ·2 = 128 tecken. qEn kod som kan anta M alternativa värden har informationsmängden Ex: ISO-latinkodens 256 tecken kräver 2 log 256 = 8 bit per tecken. Ex: Ett decimalt positivt heltal med givet antal siffror kan representeras med 2 log 10 = 3.32 bit per siffra.

81 Bits and Bytes mN bit can represent M=2 N different values. mM values can be represented by N = 2 log M =log M / log 2 values mExample: The N=7 bit ASCII character code consists of M=128 codes. m8 bits = 1 byte (a unit for measuring amount of data) m1 kbit = 1000 bit (previously 1024 bit). m1 Mbit = 1000 kbit (previously 1024 kbit). m1 Gbit = 1000 Mbit. m1 Tbit = 1000 Gbit.

82 Data Representation qText – using different codes mEach character is represented by certain number of bits mThe number of bits in the code determins the number of different characters mASCII (7 bits), Extended ASCII (8 bits), Unicode (16 bits), ISO (32 bits) qNumbers – Binary number system qImages – A matrix of pixels represented by bit patterns qVideo – A combination of images qAudio – Digitized voice and music

83 Multiplex-metoder qFDM = Frequency Division Multiplex = frekvens- delning (Flera frekvenskanaler) qTDM = Time Division Multiplex = Tidsdelning. (Cykliskt återkommande tidluckor i en ram) qStatistisk multiplex. (Paket- förmedling.) Flera logiska kanaler på samma medium

84 Krets- och paketförmedling Kretskoppling qExempel: mTelefonnätet. mISDN=Integrated Service Digital Network, mUrsprunglig GSM. qFörbindelseorienterat. qFrekvensdelnings- (FDMA) eller tidsdelningsmultiplex (TDMA). +Bra för realtidskommunikation dvs synkrona tjänster, t.ex. telefonsamtal och videokonferenser. +Konstant tidsfördröjning..-Låg datahastighet (bit per sekund) för varje användare. -Begränsat antal samtidiga användare (kanaler). Övriga får upptaget eller spärr. -Det tar tid att koppla upp. -Oanvänd kapacitet mellan dataöverföringar. Paketförmedling qExempel: mInternet (IP) mX.25 mATM mLAN, WLAN mMobilsystemens GPRS-tjänst. qFörbindelsefritt (IP) eller förbindelseorienterat (X.25, frame relay och ATM) qStatistisk multiplex. +Bra för asynkrona tjänster, t.ex. för filöverföring och e-post. +Hög maximal datahastighet +Effektivt utnyttjande av kapaciteten. +Det blir aldrig upptaget. -Tidsfördröjningen blir lång och datahastigheten låg vid många användare.

85 Kategorisering av tjänster och protokoll Reliable = tillförlitliga Kvitterade Unreliable Okvitterade Connection oriented = uppkopplade eller fasta Connectionless = förbindelsefri. Varje meddelande kan gå olika väg, och komma fram i olika ordningsföljd. T.ex. TCP, Telnet, FTP Datagram T.ex. IP och UDP T.ex. ATM, telefoni. T.ex. E-post, rekommederade brev.

86 Quality of Service (QoS) är viktigt vid distribution av multimedia via datornätverk. Kvalitetsmått (service quality measures): qDatahastighet (bit rate) qFelsannolikhet (bit error rate, block error rate) qTidsfördröjning (delay) qJitter (=delay variation) Med tekniker för garanterad QoS kan man bl.a. göra så att paketförmedlande nät får liknande egenskaper som kretskopplade nät, och därmed kan användas för realtidstjänster.

87 Fig 1.22b) Buffert för att bekämpa jitter (=delay variation)

88 Delay och jitter vid paketförmedling

89 Example 1.2: Propagation delay

90 Answer

91 Hit hann vi på lektionen. Får ta resten om någon vecka.

92 Exempel 1.3: Behov av buffert- minne

93 Blockfelssannolikhet och bitfelssannolikhet där P B är blockfelssannolikhet, N är antal databitar per block och P är bitfelssannolikhet (Bit Error Rate, BER).

94 Example 1.1

95 Answer


Ladda ner ppt "Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 1 Kurspresentation Kapitel 1 - Introduktion Föreläsningsmaterialet är författat av Magnus Eriksson. Material."

Liknande presentationer


Google-annonser