Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FOLKHÄLSOPROFIL 2010. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FOLKHÄLSOPROFIL 2010. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i."— Presentationens avskrift:

1 FOLKHÄLSOPROFIL 2010

2 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla olika sektorer och nivåer i samhället. 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De nationella folkhälsomålen:

3 VAD PÅVERKAR HÄLSAN I EN BEFOLKNING? Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa. Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor.

4 FOLKMÄNGD Att åskådliggöra folkmängden synliggör antalet personer i en befolkningen för att man ska kunna se om det är en liten eller stor befolkning och sedan ha detta i åtanke när man tolkar de andra indikatorerna.

5 INVÅNARE EFTER FÖDELSELAND

6 Medellivslängd Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner.

7 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

8 JÄMSTÄLLDHETSINDEX Jämställdhetsindex visar hur jämställda invånarna är i en kommun och de kommuner som har lika värden mellan könen ligger bäst till i rangordningen. Bästa kommun har placering 1 och sämsta kommun har placering 290.

9 SOCIALT KAPITAL Socialt kapital handlar om hur relationer, attityder och normer styr samspelet mellan individer och institutioner i samhället. Begreppet inbegriper inte endast socialt stöd och relationer på individnivå, utan även faktorer på samhällsnivå, såsom stark känsla för lokalsamhällets identitet, en tillit mellan medborgarna, förtroende för samhällets institutioner och en tolerans för mångfald.

10 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR

11 FÖRVÄRVSARBETANDE 2008 Ekonomisk stress för de som saknar ett förvärvsarbete är i regel mer negativ än de krav och belastningar som förvärvsarbetare utsätts för, även om de sistnämndas försprång i självupplevd hälsa minskar. Förvärvsarbetares försämrade hälsa beror till stor del av förändringar i den psykosociala arbetsmiljön det senaste årtiondet och har visat sig i kraftigt ökande sjukskrivningar.

12 ARBETSLÖSHET Hög arbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även att man förlorar det sociala stöd som en arbetsgemenskap innebär. Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet.

13 FAMILJER MED LÅG INKOMST En ekonomisk utsatt position, som inte endast är tillfällig, är negativ för hälsan. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. När det gäller låg inkomst är ensamstående med hemmavarande barn en särskilt utsatt grupp.

14 HÖG- OCH LÅGINKOMSTTAGARE Forskning har visat att samhällen som präglas av stora inkomstojämlikheter har en lägre genomsnittlig hälsonivå än samhällen med låga inkomstojämlikheter, förutsatt att de grundläggande basbehoven är uppfyllda.

15 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa, genom att bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv.

16 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR

17 BARNFATTIGDOM Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder.

18 BARN MED LÅG FÖDELSEVIKT Det finns ett samband mellan födelsevikt och hälsa, både under uppväxten och senare under livet, exempelvis i form av dödlighet i hjärtkärlsjukdom och förekomsten av diabetes. Den ökade risken för sjuklighet gälkler främst då födelsevikten understiger 2500 g. Låg födelsevikt kan också vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopas under uppväxten.

19 BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.

20 Måluppfyllelse åk 9 Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt.

21 PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLAN Förskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Personaltätheten är en av flera kvalitetsindikatorer för verksamheten.

22 HÄLSA I ARBETSLIVET

23 OHÄLSOTAL Ohälsotalet kan ses som en indikator för hälsan i arbetslivet, men bör tolkas med viss försiktighet, eftersom ohälsotalet inte enbart speglar förändringar i befolkningens hälsotillstånd utan även påverkas av förändringar i socialförsäkringens regler och rutiner. Ohälsotalet mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivare.

24 ARBETSSKADOR Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem.

25 ANSPÄND ARBETSSITUATION I arbetet med att skapa en god psykosocial arbetsmiljö är rimliga krav i sitt arbete, möjligheten till kontroll och inflytande samt stöd från ledning och arbetskamrater centrala och påverkbara faktorer. Höga krav i kombination med låg kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet. Det leder till en arbetssituation med hög anspänning och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, magbesvär, belastningsskador och psykisk ohälsa.

26 SVAGT SOCIALT STÖD I ARBETET Svagt socialt stöd på arbetsplatsen är en av riskfaktorerna för arbetsrelaterad stress.

27 MILJÖER OCH PRODUKTER

28 DÖDLIGHET I SKADOR OCH FÖRGIFTNING Skador och förgiftningar är näst efter hjärt- och kärlsjukdomar den främsta orsaken till vård på sjukhus och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Data om skador och förgiftningar ur Dödsorsaks- och Patientregistret sammanförs till ett nationellt Skaderegister. Skaderegistret innefattar såväl oavsiktliga som avsiktliga skador. Dödligheten i skador och förgiftning är generellt mest förekommande hos män än kvinnor.

29 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA

30 TONÅRSABORTER Totalt har andelen ungdomar som gjort abort ökat. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag.

31 FYSISK AKTIVITET

32 IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 De elever som inte är fysisk aktiva deltar i mindre utsträckning i skolans undervisning i Idrott och hälsa. Flera av dem som inte är vana vid att vara fysiskt aktiva hemifrån känner sig också obekväma och ointresserade av undervisningen. Generellt är andelen fysiskt inaktiva högre bland äldre elever och högre bland flickor än bland pojkar.

33 FYSISKT AKTIVA Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. Med regelbunden fysisk aktivitet, enligt Folkhälsoinstitutets rekommendation, menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Låg fysisk aktivitet eller en stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än två timmar i veckan.

34 MATVANOR OCH LIVSMEDEL

35 AMNINGSFREKVENS Amningen har hälsoeffekter i form av skydd mot olika infektionssjukdomar under amningstiden. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem.

36 INTAG AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Frukt och grönsaker främjar hälsa och har en förebyggande effekt på cancersjukdomar, blodtryck, höga LDL-nivåer (det onda kolesterolet i blodet), hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Enligt svenska näringsrekommendationer (SNR) är rekommenderat intag av frukt och grönsaker 500 g/dag.

37 FETMA Höga BMI-nivåer ökar kraftigt risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och högt blodtryck. BMI står för Body Mass Index och är en markör för övervikt och fetma bland vuxna. BMI beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. Ett BMI som är lika med eller över 30 indikerar fetma hos vuxna.

38 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH SPEL

39 ALKOHOLRELATERAD DÖDLIGHET Det finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall.

40 RISKABLA ALKOHOLVANOR Måttlig alkoholkonsumtion kan innebära hälsorisker i form av fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där beroende inte föreligger. En riskkonsumtion innebär att dricka 2 standardglas per dag för män och 1-1 1/2 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

41 FÖRSÄLJNING FRÅN SYSTEMBOLAG Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige består av registrerad och oregistrerad konsumtion. Den registrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som säljs på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (öl). Den oregistrerade konsumtionen består av alkohol som förts in i Sverige genom resande eller smuggling samt den hemtillverkade alkoholen.

42 RÖKVANOR Varje år får omkring människor i Sverige beskedet att de har cancer och cancerfallen ökar. Minst 25 procent av fallen skulle dock kunna förebyggas genom rökstopp eller andra förändringar av livsstilen. Andelen personer som röker har kraftigt minskat sedan 1980-talet. Störst andel rökare finns i åldersgruppen år för båda könen.

43 RÖKANDE BLIVANDE MÖDRAR Rökning under graviditeten medför ökad risk för en rad hälsoproblem hos barnet. Risken att barnet får missbildningar och drabbas av plötslig spädbarnsdöd är vanligare hos rökande gravida, liksom en låg födelsevikt hos fostret.

44 RÖKANDE SPÄDBARNSFÖRÄLDRAR Även när barnet är fött löper det större risk att drabbas av sjukdom om det utsätts för tobaksrök.

45 DÖDLIGHET I LUNGCANCER Rökningen är en stor riskfaktor för insjuknandet i lungcancer och ca 85 procent av lungcancerfallen beräknas vara orsakad av rökning.

46 DÖDLIGHET I KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning.

47 KONTAKTUPPGIFTER:


Ladda ner ppt "FOLKHÄLSOPROFIL 2010. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i."

Liknande presentationer


Google-annonser