29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 20081 CONOPA 2008 Köpenhamn 27–30.8.2008 Högskoleuppfinningar – situationen i olika länder Christoffer Sundman Finland.

En presentation över ämnet: "29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 20081 CONOPA 2008 Köpenhamn 27–30.8.2008 Högskoleuppfinningar – situationen i olika länder Christoffer Sundman Finland."— Presentationens avskrift:

1 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 20081 CONOPA 2008 Köpenhamn 27–30.8.2008 Högskoleuppfinningar – situationen i olika länder Christoffer Sundman Finland

2 Litteratur och andra källor  Niklas Bruun och Mikko Välimäki, Korkakoulukeksinnöt, uuden lain tavoitteet, tulkintaja käytännnön soveltaminen, Helsinki 2007.  Kopior av DK- och NO-lagar  SULF – Professor vill avskaffa lärarundantaget (Per- Olof Eliasson); http//www.sulf.se/templates  Advokatbyrån Borenius & Kemppinen: situationen i de baltiska länderna  Intervjuer med Stina Roth, Jukka Seppälä, Hannu Huotar 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 20082

3 Översikt av presentationen  Bakgrund  De viktigaste stadgandena i den finska lagen  Lagstiftningsläget i andra länder och erfarenheter  Konklusioner 29.6.20143ChS/Seppo Laine Oy, 2008

4 Bakgrund för den finska lagen  I Finland hävdes ”lärarundantaget” med lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor 1.1.2007  Incentiv till ändring av rättsläget:  A. Förändringar i högskolornas finansiering  Samhällets basfinansiering minskar och den externa ökar; under åren 1989–2004 ökade den externa finansieringen från 15 % till 36 % i Finland; högst inom farmaci och teknik (ca 45 %), men tom. inom juridik och humanistiska vetenskaper är den nu över 20 %  B. Strävan till aktivt utnyttjande av uppfinningarna  Många kommersiellt betydande uppfinningar uppstår vid högskolorna men de blir outnyttjade 29.6.20144ChS/Seppo Laine Oy, 2008

5 Bakgrund II  C. Universitetens tredje uppgift: förutom undervisning och forskning också ökad växelverkan med det övriga samhället  D. Global trend att locka högskolorna till närmare samarbetet med näringslivet  Även vid de finska högskolorna har man enligt amerikanskt mönster grundat innovationsbyråer för att ansvara för rättigheterna till forskningsresultaten för att få till stånd: E. Ökad teknologiöverföring 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 20085

6 Bakgrund III  Enligt OECD:s rapport satsning på FoU av BNP år 2005 :  SE: 4 %, FI: 3,5 %, DK: 2,6 %, NO: 1,7 %  I Finland politiskt tryck för att öka kommersialisering av forskningen: man har skapat ett ”nationellt innovationsprogram” -> viktigt att visa att satsning på utbildning också ger resultat, framförallt mätbara resultat

7 Teknologiöverföring  Med ”technology transfer” avses att man utnyttjar resultaten av högskoleforskning inom industrin; traditionella exempel:  ”spin-off” företag och försäljning av licenser  Kommersialisering är svår: statistik för 1993–2005 visar att ca 15 % av alla de projekt som TEKES har understött har lett till grundandet av företag eller licensering

8 Teknologiöverföring och patent  Kontroversiellt – samhällets understöd förvränger konkurrensen, patentering skadligt för akademiska värden, fortsatt forskning försvåras  Hävdas ofta att en icke-skyddad modell (t.ex. öppen källkod) är ur forsknings- samfundets synvinkel mest motiverad 29.6.20148ChS/Seppo Laine Oy, 2008

9 Syftet med den finska lagen  ”Syftet med denna lag är att på ett sätt som är ändamålsenligt för uppfinnaren, högskolorna och samhället främja identifierandet, skyddandet och utnyttjandet av uppfinningar som kommit till i finländska högskolor” 29.6.20149ChS/Seppo Laine Oy, 2008

10 Med andra ord  Avsikten är inte att cementera innovationsstrategin utan att hjälpa högskolorna att frivilligt, inom ramen för de egna resurserna, understöda kommersialiseringen av forskningen i den mån det finns intresse för detta hos forskarna eller företagen 29.6.201410ChS/Seppo Laine Oy, 2008

11 Den finska lagen  Gäller enbart patenterbara uppfinningar, inte t.ex. upphovsrättsliga verk, nyttighetmodeller eller mönster  Lagen ”instrumentell” – ger fria möjligheter till olika tillämpningar  Kräver inte kommersialisering och patentering av forskningsresultat

12 Den finska lagen II  Inför dock ett system för anmälning av uppfinningarna och förutsätter därmed hos högskolorna en organisation som kan behandla uppfinningsanmälningarna  Forskningen indelas i öppen forskning (med statlig basfinansiering) och avtalsforskning (med helt eller delvis extern finansiering) 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 200812

13 Lagens omfattning 29.6.201413ChS/Seppo Laine Oy, 2008 Högskoleforskning (universitet, högskolor, yrkeshögskolor) Delvis finansierat projekt Helt finansierat projekt Öppen forskningAvtalsforskningUtanför lagen Tjänste- uppdrag Stipendium Via högskolan StuderandeStipendium Direkt till forskaren

14 Centrala särdrag  Lagen gäller lärare, forskare och annan personal vid högskolor, men inte studerande och forskare med personligt stipendium  Högskolorna har rätt att i första hand ta rätten till uppfinningar som tillkommit vid avtalsforskning  Forskningsavtal kan innehålla avvikande bestämmelser – lagens största betydelse för uppfinningar inom den öppna forskningen 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 200814

15 Förfarandet I 29.6.201415ChS/Seppo Laine Oy, 2008 Uppfinningen Uppfinningsanmälan (5.1 §) • görs av uppfinnaren (5.1 §) • utan dröjsmål • tillräckliga uppgifter om uppfinningen Anmälan om brister (5.3 §) • görs av högskolan • utan dröjsmål • skriftligt Svar (5.3 §) • ges av högskolan • utan dröjsmål, max. 2 kk efter uppfinningsanmälan • högskolans uppfattning om forskningstyp • uteblivet svar leder till förlust av rättigheter (6.2 § ja 7.2 §)

16 Förfarandet II Svar (5.3 §) • ges av högskolan • utan dröjsmål, max. 2 mån efter uppfinningsanmälan • högskolans uppfattning om typen av forskning • uteblivet svar leder till förlust av rättigheter för högskolan (6.2 §, 7.2 §) Uppfinnaren publicerar, utnyttjar l. meddelar om intresse att utnyttja • rätten kvar hos uppfinnaren • tidsfrist 6 mån. • om uppfinnaren inte publi- cerar, utnyttjar eller meddelar om intresse, får högskolan möjlighet att ta rättigheterna Öppna forskningenAvtalsforskningen Högskolan tar rättigheterna (6 §) • efter 6 mån. • först skriftlig förfrågan till uppfinnaren • skriftligt meddelande Högskolan har rätt att ta rättigheterna (7 §) • skriftligt meddelande • 6 mån tidsfrist från uppfinningsanmälan • inleder 10 års preskriptions- tid (10 §)

17 Kompensation (9 §)  Skälig ersättning för uppfinningen (9 §)  De omständigheter som påverkat tillkomsten av uppfinningen samt de intäkter som högskolan får av uppfinningen beaktas  Högskolan skall ge uppfinnaren de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas. 29.6.201417ChS/Seppo Laine Oy, 2008

18 Lösning av tvister (13 §)  Uppfinningsnämnden behörig att ge utlåtanden om frågor som gäller tillämpningsområdet  Helsingfors tingsrätt laga domstol i tvistefrågor 29.6.201418ChS/Seppo Laine Oy, 2008

19 Erfarenheter av lagen Professorerna:  1. Den nya lagen har inte ändrat praxis; ökat en aning på byråkratin  2. Den har tvingat universiteten att satsa på skötseln av dessa ärenden  3. Ger bättre statistik över uppfinningarna, lättare att bedöma hur de ekonomiska satsningarna bär frukt 29.6.201419ChS/Seppo Laine Oy, 2008

20 Erfarenheter av lagen II Professorerna: önskemål:  1. För utnyttjande av uppfinningarna bör det finns ”seed” aktörer – dessa är viktigare än uni för kommersialisering  2. Universiteten bör ha resurser och yrkesskicklighet att sköta ärendena  3. Faran finns att när man ger ett monopol på kommersialiseringen så förs uppfinningen inte vidare på bästa sätt 29.6.201420ChS/Seppo Laine Oy, 2008

21 Erfarenheter av lagen III Universiteten  Ett visst motstånd mot förändringen (hos professorerna)  Universiteten måste ty sig till köpta tjänster för bedömning av nyhet och uppfinningshöjd  Kommersialiseringen arbetsdryg och tidskrävande (”ibland tror uppfinnaren att vi säljer och pengarna kommer in på kontot”) 29.6.201421ChS/Seppo Laine Oy, 2008

22 Erfarenheter av lagen IV  (Precis som i Norge): Antalet uppfinningsanmälningar sjönk det första året;  I år (2008) en kraftig ökning: drygt en uppfinningsanmälan per vecka på Helsingfors universitet 29.6.201422ChS/Seppo Laine Oy, 2008

23 Situationen i andra länder  Utvecklingen i USA vägledande  Bayh-Dole Act från 1980 ger universiteten, företag och allmännyttiga instanser rätten till uppfinningar som uppstått vid federalt finansierad forskning  Patentsökanden måste 1) aktivt kommersialisera, 2) dela royalties med uppfinnarna och 3) ge förbundsstaten fri användningsrätt

24 Bayh-Dole Act  The Economist, 2002: ”possibly the most inspired piece of legislation to be enacted in America over the past half- century”  Tidningen har senare börjat betona faran i att universiteten agerar som företag: hemlighållande av information, censur av vetenskapliga artiklar etc. 29.6.201424ChS/Seppo Laine Oy, 2008

25 Licensintäkterna i USA  I enstaka fall har universitet fått betydande belopp för försäljning av patenträttigheter (Emory Univ.: 540 MUSD för HIV-medicin, Stanford Univ.: 336 MUSD för Google-aktier)  Men tom. i Kalifornien utgör licensintäkterna totalt endast 0,2 % av totalfinansieringen (royalties 100 milj USD, av vilket 30 milj USD återförs till forskningen) 29.6.201425ChS/Seppo Laine Oy, 2008

26 OECD och EU  OECD: Ändring av lagstiftning kan vara nödvändig: ”In most OECD countries some sort of legal action has been necessary to stimulate the ”transfer” of publicly funded research”  EU:s kommission utvecklar ”a Communication on knowledge transfer” 29.6.201426ChS/Seppo Laine Oy, 2008

27 Situationen i Europa  En nyttig länk: http://www.eutechnologytransfer.eu/downloads.php  Lärarundantaget är snart ett minne blott: Tyskland, Danmark och Norge har avskaffat det, UK aldrig haft, men Sverige har ännu  Men i Italien har ett lärarundantag nyligen (2001) införts  I 29.6.201427ChS/Seppo Laine Oy, 2008

28 Storbritannien  “Professor’s privilege as such does not exist in England and general intellectual property law provisions apply to the ownership of the results of publicly funded research.”  “There is no legal right to remuneration for the assignment of IP by an employee to an employer under English law.” 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 200828

29 Tyskland  Detaljerad lagstiftning; rätten hör till universitetet (utom om uppfinningen uppstått vid bisyssla eller privat)  Uppfinnaren har rätt till 30 % av inkomsterna, utan avdrag för utgifter  Uppfinnaren har rätt att publicera inom 2 månader från uppfinningsanmälan  Universitet bör patentera de uppfinningar man tagit rätten till 29.6.201429ChS/Seppo Laine Oy, 2008

30 Danmark  Skild lag från 1.1.2000 (Lovnr. 347 af 2. juni 1999) gäller patent och bruksmönster  Uppfinningsanmälan; ingen publicering utan tillstånd (§ 10); svar inom två månader  Institutionen skall med arbetstagaren dryfta på vilket sätt rättigheterna kan utnyttjas förvärvsmässigt (§ 11) 29.6.201430ChS/Seppo Laine Oy, 2008

31 Danmark II  Institutionen bör inom två månader (eller efter avtalad fristförlängning) meddela om den tar rättigheterna  Statistik för 2000–2003 (Videnskaps- ministeriets rapport 2004):  664 uppfinningsanmälningar,  rättigheter övertogs till 388 uppfinningar,  284 patentansökningar inlämnades,  133 uppfinningar utnyttjades kommersiellt 29.6.201431ChS/Seppo Laine Oy, 2008

32 Norge  Ingen skild lag utan ändring av lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar (lov endret 6.12.2002 nr. 73, i kraft 1.1.2003)  I princip samma regler som för vanliga arbetstagaruppfinningar (skriftligt meddelande inom 4 mån från uppfinningsanmälan); gäller patenterbara uppfinningar 29.6.201432ChS/Seppo Laine Oy, 2008

33 Norge II  Uppfinnaren har rätt att publicera uppfinningen om tredje parts rätt inte lider (publikation kan förhindras med avtal)  Andelen patentansökningar med universitetsforskare som uppfinnare minskade året när lagen trädde i kraft. 29.6.201433ChS/Seppo Laine Oy, 2008

34 Island  Ny lag om rätt till arbetstagares uppfinningar antogs i maj 2004 (lag 72/2004, i kraft 1.1.2005)  Lagen gäller även universitet och andra statssubventionerade forskningsinstitut;  Arbetsgivaren kan ta rätten till arbetstagares uppfinning mot skälig ersättning 29.6.201434ChS/Seppo Laine Oy, 2008

35 Sverige  Lärarundantaget kvar tillsvidare; frågan debatteras  En omfattande utredning publicerades 2005: ”Nyttiggörande av högskoleuppfinningar”; innehåller alternativa förslag för ändring av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar resp. en skild lag om högskoleuppfinningar 29.6.201435ChS/Seppo Laine Oy, 2008

36 Sverige II  Debatten reflekterar bakgrunden till lärarundantaget: I (kontinentala) Europa har man traditionellt ansett att universiteten bär ansvaret för den fria forskningen, medan de inte är ansvariga för de praktiska tillämpningarna av forskningsresultaten 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 200836

37 Sverige III  En röst bland forskarna:  ”Lärarundantagets kärna gäller frågan om vems ansvaret är att avgöra när ett forskningsresultat föreligger och om det i så fall skall kommersialiseras. Med forskarens frihet att välja problemet följer ett ansvar både för frågeställningens relevans och för konsekvenserna av forskningen. Det måste därför vara forskaren eller forskargruppen som har att avgöra om resultatet ska göras fritt tillgängligt genom öppen publicering eller om en kommersialisering kan vara aktuell” 29.6.201437ChS/Seppo Laine Oy, 2008

38 Sverige IV Och motsatt inställning: Ekonomin kommer att vara kunskapsbaserad. Universitetens roll: motor i kunskaps- samhället. Universiteten bör kunna hantera intellektuella rättigheter. Nya krav som universiteten inte i dag klarar av: därför bör lärarundantaget avskaffas 29.6.201438ChS/Seppo Laine Oy, 2008

39 De baltiska länderna  Litauen: ingen skild lagstiftning utan universitetsuppfinningar betraktas som universitetens (i praktiken statens) egendom  Lettland: samma som i LT, arbetsavtal kan innehålla avvikande stipuleringar 29.6.201439ChS/Seppo Laine Oy, 2008

40 Estland  Ingen skild lagstiftning och ingen automatisk övergång av rättigheter  Äganderätten är beroende av arbets/anställningsavtalet mellan arbetsgivaren (universitetet) och den enskilda forskaren  Universiteten har egna interna regler 29.6.201440ChS/Seppo Laine Oy, 2008

41 29.6.2014ChS/Seppo Laine Oy, 200741 Konklusioner - trender  Lärarundantaget avskaffas internationellt som otidsenligt  Lagstifningen tvingar högskolorna att ställa upp en organisation för att sköta immaterialrättsfrågor  Uppfinningsanmälningarna hjälper forskarna formulera sina idéer till tekniska lösningar med praktiska tillämpningar  Royalties kommer inte att märkbart bidra till högskolornas finansiering

42 Konklusioner II Den finska industrins erfarenhet:  Lagen har inte ändrat på situationen just alls; vi har alltid haft avtal med professorerna  Oklart vad lagen egentligen innebär avseende annat än uppdragsforskning  Har hört att bolagen som administrerar uppfinningarna å universitetens räkning har blivit giriga 29.6.201442ChS/Seppo Laine Oy, 2008