Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sammanställning av noteringar gjorda på post-it-lappar under bikupediskussionerna I huvudsak rakt avskrivna men ibland putsade för att göras tydligare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sammanställning av noteringar gjorda på post-it-lappar under bikupediskussionerna I huvudsak rakt avskrivna men ibland putsade för att göras tydligare."— Presentationens avskrift:

1 Sammanställning av noteringar gjorda på post-it-lappar under bikupediskussionerna I huvudsak rakt avskrivna men ibland putsade för att göras tydligare och så att meningarna skall bli fullständiga Få informationen att flöda i planeringsprocessen Katrineholm

2 Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen

3

4 Program förmiddag • Samling med fika • Inledning (Karl-Gösta Harvenberg, Lantmäteriet) • Processkartläggning av planprocessen (Anna Perols, Falu kommun) • Diskussion kring informationsflödet i planprocessen 1A+1B • Bensträckare • Introduktion till standarden för ÖP och DP (Pål Karlsson, Boverket) • Att sammanföra ÖP:er från olika kommuner i Göteborgsregionen. Nya standarden i praktiken. (Caroline Nowak, WSP) • Diskussion kring användande av standarder idag. Hur ska man göra? 2A+2B • Lunch

5 Program eftermiddag • Lunch • Vad har länsstyrelsen för synpunkter på plandata? (Torbjörg Sekse, länsstyrelsen Södermanland) • Diskussion om den regionala nivåns roll i planprocessen 3A+3B • Att fastighetsbilda utifrån detaljplanedata (Tomas Holm, Lantmäteriet) • Diskussion kring fastighetsbildningens krav på kvalitet i planredovisningen 4A+4B • Fika • En exploatörs syn på planinformation (Ewa Collin, Nyköpings kommun) • Diskussion omkring förutsättningar och krav för att genomföra exploatering samt vad som behöver återföras till planeringshjulet 5+6 • Avslutning

6 Formerna för dagen •Presentation •Bikupediskussion •Redovisning på post-it-lappar (samlas in) •Stickprovsredovisning muntligen •Skriftliga synpunkterna sammanställs och skickas ut

7 Fråga 1A: Hur fungerar informationsflödet i din kommun eller i en kommun som Du har kommit i kontakt med i jämförelse med Falu kommun? Svar/Kommentarer/Frågor: • Lantmäteriet kan behöva vara med mer i planprocessen. • Hur hanteras ”tyckare” som formellt inte är sakägare. • Samrådsbeslut sker olika. Tjänstemanna eller politiskt. • Olika beträffande upphandling. Kommunen upphandlar. Exploatör upphandlar och kommunen godkänner. • Olika förutsättningar för stor eller liten kommun. • Lätt att hoppa över formalia i liten kommun. • Mycket energi går åt till kommunikation/möten i stor kommun. • Anslås på den digitala anslagstavlan på kommunens hemsida, vid samråd m.m. • Planmosaik i Geosecma internt inom kommunen. I framtiden även externt till allmänheten. • Miljöbedömningar i tidigare skede. • Behovsbedömning klar innan samråd. • Mycket liknande processer i Söderköping, Katrineholm och Eskilstuna kommuner. • MBK behovsbedömning görs i tidigare i ovanstående kommuner. • Webgisen upplevs som långsam (Arc IMS) • Stora skillnader i kommunernas egna processer beroende på storlek, organisation och system. • Olika länsstyrelser har olika rutiner. • Behovsbedömningen sker tidigare i processen.

8 Fråga 1B (sid 1) : Vad skulle Du vilja ändra på för att förbättra informationsflödet hos dig (till och från och inom)? Var finns bristerna? Svar/Kommentarer/Frågor: • Ställa krav på konsulter beträffande format på planer. • Höjdsättning av planer. Förprojektering. Ingen ansvarar. • Beslut om samråd i politiskt forum! Ej tjänstemannaforum. • Vem äger materialet. Grunddata – PLANAVDELNINGEN! • Tydligt process- och beslutsdatum på plankartan. • Antagande- och Lagakraftdatum. Flödesinfo. • Grundkarta på landsbygden. Vilka gränser ska man förhålla sig till? • Krångliga diariehanteringsprogram då ”rutiner” saknas. • Fördel med personlig kontakt och närhet till varandra. Enkelt att ha kontakt mellan plankontoret och Lantmäteriet om man sitter nära varandra. • Avsaknad av förprojekteringskompetens i kommunen. Konsulter är inte insatta i projekten på samma sätt. • Problem med den interna hanteringen av geografiska data. Pusselarbete. • Expediering av beslut bör ske genom mail/digitalt mellan/inom organisationer. • Förbättrad information på webben • Arbeta med en uppdaterad grundkarta.

9 Fråga 1B (sid 2) : Vad skulle Du vilja ändra på för att förbättra informationsflödet hos dig (till och från och inom)? Var finns bristerna? Svar/Kommentarer/Frågor: • Tydligare ingångar med kontaktpersoner. • Infoflödet mellan plan och karta kan förbättras. • Plangränser bör skickas digitalt mellan organisationer. • Ställa krav på konsulter avseende att leverera plangränser digitalt. • Lantmäteriet vill vara med tidigare i processen. • Tydlighet (processkartläggning) för alla handläggare. • Standardisering mot konsulter (och internt). • GIS-strategi för att hindra spretiga programvaror. • En lantmätare på plats i kommunen. • Arbeta mer digitalt. • Undvika att skicka pappershandlingar.

10 Fråga 2A (sid 1): I vilken utsträckning arbetar Du i dag efter en standard för ÖP/DP? Är denna standard väl anpassad för ett digitalt flöde? Svar/Kommentarer/Frågor: • PilotGIS-standard för ÖP. • Arbete pågår för fullt i Eskilstuna. • DP-standard utifrån ”Gröna boken”. • Koppla ytor – meningslöst? •PilotGIS-standard för ÖP. Mappstrukturen upplevs som krånglig men det går att hitta info. • Bättre program önskas för digitala detaljplaner. Digitala filer går inte att läsa i databasen. • DP-standarden ”Gröna boken” inte anpassad för digitalt flöde. Svårt att spara i databaser. • DP-standarden ”Gröna boken” + lite egna beteckningar. • Använder Nova Point Samhällsplanering + trädstruktur. Ibland blir det egna planbestämmelser för anpassning. • DP delvis enligt ”Gröna boken”. • Bra med en ÖP-standard. • Viktigt med lång tidsperiod för genomförande.

11 Fråga 2A (sid 2) : I vilken utsträckning arbetar Du i dag efter en standard för ÖP/DP? Är denna standard väl anpassad för ett digitalt flöde? Svar/Kommentarer/Frågor: • Risk med standarder att de ger en illusion om samstämmighet. Balansen ligger troligen i alla fall i olika tolkningar. • Men ändå ett bra mål att försöka nå en bra gemensam standard. • T.ex. Skånes länsstyrelse är drivande. Sörmlands nästan frånvarande. • Vi saknar standarder för att t.ex. hantera gränsområden mellan kommuner. • Arbetar digitalt med standarder i Geosecma. • Därefter övergång till Supermap.

12 Fråga 2B: Vad skulle det innebära för dig om det fanns en nationell standard för ÖP/DP som alla följer? Skulle Du följa den? Svar/Kommentarer/Frågor: • Man blir ofta hårt styrd men det finns mycket att vinna genom enklare samarbete över kommungränser och på regional nivå. • Standarden skulle kanske kunna ge utrymme för egna beteckningar som går att anpassa till just den egna kommunen. • Det skulle underlätta vid jobbyte. • Det skulle bli enklare vid kontakter med konsulter. Alla skulle veta vad som gäller. • Styrkor och svagheter med en nationell standard: - Det är lätt att arbeta i olika kommuner. - Lätt mellan leverantör och beställare. - Det bör finnas en flexibilitet. Annars…….. - Det bör finnas en inbyggd anpassningsbarhet. Annars…… • Databas behövs för lagring av ÖP/DP. • Det finns ingen samordning på kommunen. • PilotGIS-erfarenheter? • Tidsperspektiv? När kommer riks- och regionaldata att ändra struktur. • Det blir mindre tolkningsmån för utomstående. • Nja! Egna initiativ kan dö ut. • Flexibel och effektiv arbetssituation ger en önskesits med standarder! • Skulle förenkla digital överföring mellan kommuner + kontakten mellan kommunen och konsulter.

13 Fråga 3A: Får Du som arbetar med planer tillgång till regionalt underlagsmaterial i den omfattning och med den kvalitet som behövs? Fråga 3B: Finns det behov av att se över och förbättra informationsflödet från kommunen till länsstyrelsen? Svar/Kommentarer/Frågor: • Självklart vore det bra med mer regionalt underlagsmaterial och bättre metadata. • Det behövs mer samordning kommunerna emellan och även mot Länsstyrelsen. • Kommunen vill gärna få signal om när det kommer något nytt/ändras något, förslagsvis genom e-post till GIS-samordnare. • Aktuell information om när Länsstyrelsen håller på med revideringar och om hur långt arbetet har kommit. • Den information vi har tillgänglig finns i ÖP & regionala miljömål. Ibland saknar vi underlag för en del riksintressen. • Fornlämningar, Natura2000-områden finns, men information tillbaka från länsstyrelsen är något bristfällig, gamla koordinatsystem. • Bättre objektbeskrivning önskas. • Det skall vara lättare att uppdatera egna databaser med data från länsstyrelsen. • T.ex. kommunala naturreservat bör (skall) skickas till länsstyrelsen. • Vi tycker tillgången är OK. • Förbättra informationen om vad som finns för planeringsunderlag och när det uppdateras. • Kvalitet och aktualitet i underlagsmaterialet är ibland bristfällig och ej användarvänligt. • Kvaliteten duger på översiktsnivå men måste kunna förstoras på kommunnivå. • Länsstyrelsen i Östergötland levererar i RT90 men kommunerna har gått över till SWEREF99.

14 Fråga 4A: I vilket skede i planprocessen sker samråd med Lantmäteriet? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: • I samband med samråd kommer Lantmäteriet in. • Lantmäteriet borde finnas med i framtagande av grundkarta. •Det finns stort behov av att samarbeta med Lantmäteriet. • Tidig genomgång vid upprättande av grundkarta och fastighetsförteckning. Vem som bär kostnader tydliggörs tidigt. • Startmöte Lantmäteriet/plan. Samråd Lantmäteriet/plan. Utställning Lantmäteriet/plan. • Plan bör bjuda in Lantmäteriet vid tidigt startmöte då projektgruppen bildas. Det är sällan Lantmäteriet är med. • Inbjudan till projektgruppen sker tidigt (Eskilstuna) men närvaron är dålig. Samråd är då svaren kommer. • Tidigt – redan från projektstart i stället (startmöte med projektgruppen). • Berör Lantmäteriet: - Primärkarta - Fastighetsförteckning - Plangränser skickas digitalt till Lantmäteriet. - Samråd varannan månad med Lantmäteriet.

15 Fråga 4B: I vilket skede i planprocessen sker en kvalitetssäkring av fastighetsinformationen som är underlag till planen? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: • Sker inte detta på Lantmäteriet? • Kostnader som måste tas ut initialt. • Beskrivning av kvalitetskrav på geometrisk noggrannhet på grundkarta behövs. Länsstyrelsens ansvar! • Information om den geometriska noggrannheten på grundkarta behöver följa med vid leverans. • Landsbygdsplaner!?

16 Fråga 5: Har den som bygger det underlag som behövs när byggnationen skall planeras och genomföras? Händer det att större insatser borde gjorts i ett tidigt skede av processen som skulle gett vinster i slutskedet? Svar/Kommentarer/Frågor: • Behovsbedömning bör göras i ett tidigt skede. • Analysera konsekvenser för planen innan planavtal tecknas. • Stora insatser bör göras tidigt både berörande ledningar och fastigheter. • Mer detaljerat underlag behövs. • Planer skall uppdateras oftare. • Skilj mellan inmätt & digitaliserad information. • Former för samråd med länsstyrelsen i ett tidigt skede. • Behovsbedömning som grund i ett tidigt skede. • Med nya PBL och krav på planbesked ges möjlighet?

17 Fråga 6: I vilken utsträckning förs den information som skapas under planeringsprocessen tillbaka till ”grunddata” så att den kan vara underlag till nästa varv i processhjulet. Svar/Kommentarer/Frågor: • En förutsättning för att grunddata ska återföras är att man har en teknisk plattform som underlättar detta. • GIS-strategi – genomtänkt plan. • I största möjliga mån försöker man behålla grunddata som underlag. • Delvis förs nytt data tillbaka till grunddata, delvis sker det inte. • Sker främst i samband med bostadsrelaterade aspekter. • Vore toppen men återkopplingen är nästintill noll! Tyvärr… • Grunddata, ex. byggnader som inte redovisas i mätt läge utan flygläge (takliv), kan innebära problem för byggnadskonstruktörer. • Vore bra om det fanns ett lagkrav på inmätning av nya byggnader. • Det förs tillbaka alldeles för lite info till grunddata. • Standardiserat format dokumentation för koder, attribut och koordinatsystem underlättar återföringen. • Det bör vara krav på dokumentation innan ett bygge godkänns.


Ladda ner ppt "Sammanställning av noteringar gjorda på post-it-lappar under bikupediskussionerna I huvudsak rakt avskrivna men ibland putsade för att göras tydligare."

Liknande presentationer


Google-annonser