Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Internationella Hälsokommunikatörer 1 Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Internationella Hälsokommunikatörer 1 Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården."— Presentationens avskrift:

1 Internationella Hälsokommunikatörer 1 Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården

2 Internationella Hälsokommunikatörer 2 Bakgrund •En undersökning har visat att utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda. • Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. • Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper.

3 Internationella Hälsokommunikatörer 3 Öka jämlikheten i hälsa för individer, familjer och grupper med utländsk härkomst i positiv riktning. 1. Förebygga ohälsa inom utvalda språk/grupper 2. Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete 3. Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. 4. Främja integrationen. Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, somaliska, kurdiska, persiska & polska Syfte Mål Språk

4 Internationella Hälsokommunikatörer 4 Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. Metod Grundteman Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, Livsstilsrelaterade sjukdomar, stress, sömnlöshet, psykisk ohälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, allergi, sex och samlevnad.

5 Internationella Hälsokommunikatörer 5 Barnfamiljer, blivande barnfamiljer, vuxna och äldre som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. 2 läkare – Iraq, Albanien 2 sjukgymnaster – Kurdistan, Fd. Jugoslavien 1 tandläkare - Irak 2 sjuksköterska – Kosovo, Libanon 2 laboratorieassistent – Afghanistan, Irak 1 undersköterska - Somalia Yrkesbakgrund Målgrupp

6 Internationella Hälsokommunikatörer 6 - Varför har jag ändrat livsstil sen jag kom till Sverige? - Varför är jag och familjen oftare sjuka här i Sverige? - Hur kan jag känna mig sjuk medan läkaren säger att jag är frisk? - Varför får jag inte antibiotika när jag drabbas av förkylning? Ihk informerar om hälsa på olika språk, bl.a. om:

7 Internationella Hälsokommunikatörer 7 Hur migration påverkar den psykosocial hälsan Migration är – en risksituation för hälsan

8 Internationella Hälsokommunikatörer 8 Migrationsprocessens faser Risksituation för hälsan Hemlandet Flykten/flytten Ny i Sverige Politiskt våld, förföljelse, krig, tortyr, giftermål etc. Varierande möjligheter till förberedelse Eventuellt passeras andra länder utan uppehållstillstånd Introduktionsprogram, inget språk, inget jobb

9 Internationella Hälsokommunikatörer 9 Psykosociala processer i det nya landet Att… …känna främlingskap …uppleva ensamhet …uppleva saknad …tappa sin identitet …känna rotlöshet …vara maktlös i tillvaron

10 Internationella Hälsokommunikatörer 10 Familjestrukturen • Mannen -Viktiga beslut tas av mannen -Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan • Kvinnan -Ansvar för hemmet och hushållsgöromålen -Ansvar för barnen och uppfostran • Barnen -Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma

11 Internationella Hälsokommunikatörer 11 Flytten till västvärlden kan innebära att… Barnen • Lär sig snabbt språk normer och regler i det nya samhället Kvinnan • Har samma status i familjen • Har kontakt med samhälle genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen • Kan inte längre försörja familjen och förlorar därmed status och makt • Förändringar i familje- strukturen • Andra rollförändringar • Annorlunda relationer inom och utom familjen • Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv. Kris i familjen!

12 Internationella Hälsokommunikatörer 12 Det psykiska blir fysiskt Flytt till nytt land Psykosocial process; främlingskap ensamhet, saknad etc. Förändring i familje- strukturen Krav, arbetslöshet, studier Stress, hög- anspänning oro, ångest, fysisk inaktivitet viktökning Hjärtkärl- sjukdomar,högt blodtryck, diabetes 2 Försök ta kontroll över situationen tidigt och rädda din hälsa

13 Internationella Hälsokommunikatörer 13 Sjuk- och Hälsovård Här och Där - Om skillnader i sjukvårdssystem och synen på hälsa i olika länder.

14 Internationella Hälsokommunikatörer 14 Sjukvårdsystemet Där Hälsoministerium Statlig sjukhus Central poliklinik Mobila vårdteam VC apotek statligprivat Tand vård Folk tandvård Privat tandvård Sjukvård Semistatligprivat Sjukhus Privata läkargrupp Privat klinik Privat familjläkare

15 Internationella Hälsokommunikatörer 15 Vart vänder man sig när man blir sjuk? • Vårdcentral • Sjukhus • Privatläkare Hur väljer man en familjeläkare?

16 Internationella Hälsokommunikatörer 16 Egenvård Lindriga besvär naturläkemedel, huskurer och värktabletter Ej förbättring söker läkare (på landsbygden väntar man vanligtvis längre) Allvarligt sjuk söker läkare direkt I länder med Malaria söker man läkare direkt vid feber. Det samma gäller när barn blir sjuka.

17 Internationella Hälsokommunikatörer 17 • Vem träffar patienten på vårdcentralen? • Vem träffar patienten på sjukhuset? • Vem ställer diagnos? • Alltid medicin!!! • Kan kvinnliga patienter träffa manliga läkare och/eller tvärtom? Skillnader

18 Internationella Hälsokommunikatörer 18 Behandling • Många föredrar sprutor med motiveringen: ”sprutor verkar snabbare” ”det hjälper bättre att få en spruta” ”sprutor är mer skonsamt för magen” • Risk för återanvändning av sprutor. • Korrekt behandling till avsedd patient. Sprutor eller tabletter?

19 Internationella Hälsokommunikatörer 19 Graviditet och förlosning Från normaltillståndsjukförklarad Från regelbundna besök hos barnmorska eller gynekolog inga besök & födsel i hemmet. Nyttig mat.

20 Internationella Hälsokommunikatörer 20 •Regler •Traditioner •Klaga på läkare •Försäkring

21 Internationella Hälsokommunikatörer 21 Akut - akut är akut ”På akuten behöver man aldrig vänta, man får träffa en läkare på en gång” ”Till akuten går man då det är riktigt illa” ”…när situationen handlar om liv eller död”

22 Internationella Hälsokommunikatörer 22 Läkare • Utbildning • Förtroende • Könsskillnader Skillnader på utbildning och yrkesroller • Utbildning - 4 års gymnasieutbildningsnivå inriktad till sjukvården. • Varierande arbetsuppgifter. Sjuksköterskor

23 Internationella Hälsokommunikatörer 23 Apotek Generellt är utbildning för apotekare hög världen över. Servicen på Apotek är god och informativ. Det finns alltid minst en utbildad apotekare. Vad som är receptbelagt på apotek varierar kraftigt mellan olika länder.

24 Internationella Hälsokommunikatörer 24 Folkhälsa Nationella kampanjer – statliga eller i organisationers regi HIV/AIDS Vaccinationskampanj Anti-tobak Malaria Preventivmedel Rent vatten

25 Internationella Hälsokommunikatörer 25 Missbrukare Alkoholmissbruk oacceptabelt Drogmissbruk anses värre Hela familjen får dåligt rykte Dålig tillgång till behandling

26 Internationella Hälsokommunikatörer 26 Handikapp Tabu Handikappade göms i hemmet Långsam förbättring Särskilda institutioner

27 Internationella Hälsokommunikatörer 27 Upplevelser Här……och där Tidsbokning + långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga, använder FASS Får inte alltid medicin Öppen mottagning, ingen tidsbokning, bättre tillgänglighet. Akut är akut, vård direkt. Ingenstans att klaga. Läkare är mer kompetenta Får alltid medicinsk behandling

28 Internationella Hälsokommunikatörer 28 Vår adress: Internationella Hälsokommunikatörer (IHK) Bokgatan Malmö Ingemar Götestrand Claudia Varga Hälsokommunikatörer IHK mail adress Hemsida

29 Internationella Hälsokommunikatörer 29 Frågor


Ladda ner ppt "Internationella Hälsokommunikatörer 1 Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården."

Liknande presentationer


Google-annonser