Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et forbilde? 24 januari 2006, Universitetet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et forbilde? 24 januari 2006, Universitetet."— Presentationens avskrift:

1 1 Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et forbilde? 24 januari 2006, Universitetet i Oslo

2 2 Disposition •Utfall –Arbetslöshet och sysselsättning m m i Norden •Institutioner –Anställningstrygghet och flexibilitet •Utmaningar –Den demografiska utvecklingen –Globaliseringen

3 3 Arbetslöshet, EU och OECD

4 4 …och Finland och Norge

5 5 …Danmark

6 6 …och Sverige

7 7 Arbetslöshet

8 8 Långtidsarbetslöshet i olika länder (andel arbetslösa med mer än ett års arbetslöshet )

9 9 Sysselsättning, EU och OECD

10 10 … och Norge, Danmark och Sverige

11 11 … och Finland

12 12 Sysselsättning bland kvinnor

13 13 Arbetstimmar per sysselsatt och år, 2002

14 14 Sjukfrånvaro i Sverige och Norge

15 15 Sjukfrånvaro: Sverige, Norge och Danmark

16 16 Sjukfrånvaro: Sverige, Norge, Danmark och Finland

17 17 Arbetade timmar per capita i olika länder, 2002

18 18 Andel högre utbildade av befolkningen 25-64

19 19 Matematikkunskaper bland 15-åringar, PISA 2003

20 20 BNP per capita 2004, OECD=100

21 21 Förväntad livslängd

22 22 Happiness index (0-10) Australia7,7Greece6,3 Austria7,8Iceland7,8 Belgium7,3Italy6,9 Britain7,1Netherlands7,5 Canada7,6Norway7,6 Denmark8,2Russia4,3 Finland7,7Spain 7 France6,6Sweden7,7 Germany7.2Switzerland8,2 USA7,4

23 23 Sammanfattning •Svenskarna lever länge, men är ofta sjukskrivna •Danskarna lever inte särskilt länge, men är lyckligast i världen •Finnarna har hög arbetslöshet, men de finska barnen är världsbäst i skolan •Norrmännen är rikast, men barnen har svårt för att räkna

24 24 Institutionella likheter •Välfärdsstater –Stor offentlig sektor, ambitiösa offentliga trygghetssystem –Relativt jämn inkomstfördelning •Starka fackföreningar –Lönebildning genom kollektiva förhandlingar –Relativt små löneskillnader

25 25 … och skillnader •Regler för arbetslöshetsförsäkringen –Ersättningstider… •Regler för sjukförsäkringen –Krav på läkarintyg… •Reglering av anställningsförhållanden –Regler för uppsägningar –Regler för tidsbegränsade anställningar

26 26 Hur starkt är anställningsskyddet?

27 27 Effekter av starkare anställningsskydd •Färre uppsägningar, minskad risk att bli arbetslös, längre anställningstider •Färre nyanställningar, minskad chans att få arbete, längre arbetslöshetstider •Oklar effekt på sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer •Minskad rörlighet hos arbetskraften •Högre ungdomsarbetslöshet •Starkare incitament för personalutbildning i företag •Högre sjukfrånvaro

28 28 Anställningstid hos samma arbetsgivare (år)

29 29 Arbetslöshet efter ålder, 2004 (%)

30 30 Insatser mot ungdomsarbetslöshet i Danmark under 1990-talet •Aktivering av arbetslösa ungdomar under 25 år som går på a-kassa –Erbjudande om utbildning eller jobb senast efter 6 månaders arbetslöshet –Rätt och plikt: att tacka nej innebär förlorad ersättning –Effekt: snabbare utflöde från arbetslöshet

31 31 Den danska modellen: flexicurity 1.Flexibilitet: lätt att anställa och avskeda arbetskraft 2.Security: generös arbetslöshets- försäkring 3.Aktiv arbetsmarknadspolitik: rätt och plikt

32 32 Anställningsskydd och trygghet på arbetsmarknaden

33 33 Arbetsmarknadspolitik och trygghet på arbetsmarknaden aktiva åtgärder arbetslöshetsersättning

34 34 Dansk ”flexicurity” •Låg ungdomsarbetslöshet •Låga kostnader för uppsägning –förenlig med upplevd trygghet på arbetsmarknaden –Gösta Rehn: ”Vingarnas trygghet” •Låg sjukfrånvaro •Hög rörlighet

35 35 Framtida utmaningar •Den demografiska utvecklingen –Åldrande befolkning –Ökad efterfrågan på välfärdstjänster –Implikationer för ekonomisk politik •Globaliseringen –Vad händer, vad är nytt? –Implikationer för ekonomisk politik

36 36 Demografiska utmaningen: Sverige

37 37 Den åldrande befolkningen i Norden, 65+/totalbefolkning, 2000 och 2020

38 38 Åldrande befolkning, ökad försörjningsbörda •Ökad efterfrågan på välfärdstjänster (vård, omsorg…) –Demografi –Ökade inkomster •Långsam produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster –Privat finansiering: stigande relativpriser –Offentlig finansiering: stigande skatter

39 39

40 40 Åtgärder för att minska behovet av skattehöjningar •Mer avgiftsfinansiering •Snabbare produktivitetsutveckling –i offentlig sektor (produktion av välfärdstjänster) –i privat sektor •Större utbud av arbetskraft –befolkning, arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, frånvaro, arbetad tid

41 41 Relativa arbetskraftstal bland äldre personer, Sverige år 2003, %

42 42 Arbetade timmar per capita, Sverige (KI, LU)

43 43 Arbetade timmar per capita i Sverige, (referensfall samt fall med högre utbud) (KI, LU)

44 44 Utvecklingen av arbetskraften i Danmark, referensfall samt fall med högre utbud

45 45 Slutsatser •På lång sikt verkar den demografiska utvecklingen i riktning mot –högre skatter –ökad avgiftsfinansiering av offentliga tjänster •Den offentliga sektorns finansierings- problem kan mildras genom ökat utbud av arbetskraft

46 46 Globaliseringen •Internationell handel •Direktinvesteringar •Outsourcing/offshoring •Arbetskraftsrörlighet

47 47 Vad är nytt? •Nya länder: Kina, Indien, Central- och Östeuropa •IT minskar betydelsen av geografiska avstånd •Även tjänsteproduktion berörs •EU-utvidgningen kan leda till ökad arbetskraftsrörlighet •Outsourcing ökar (men inte bara till låglöneländer)

48 48 Effekter av globalisering •Samhällsekonomiska vinster via ökad specialisering •Vinsterna ojämnt fördelade –Minskad efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft (lägre lön och/eller arbetslöshet) –Ökad efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft

49 49 Globaliseringens effekter i praktiken •Uppsägning av arbetskraft beroende på globalisering är en liten del av totala antalet uppsägningar •Jobbförluster till följd av låglönekonkurrens har lett till stora lönesänkningar i USA men inte i Europa •Konkurrens från låglöneländer har bidragit till ökade löneklyftor, men andra faktorer har varit viktigare •EU:s utvidgning har troligen begränsad effekt på arbetskraftens rörlighet

50 50 Inget samband mellan sysselsättningsgrad och ekonomins öppenhet (OECD 2005)

51 51 Ekonomisk politik i en globaliserad värld •Globaliseringen i huvudsak positiv –Högre produktion via ökad specialisering •Leder till anpassningsproblem –Behov av omflyttning mellan olika sektorer –Men oklart om strukturomvandlingen går fortare nu än tidigare

52 52 Strukturomvandlingen i OECD-området har inte ökat (OECD 2005)

53 53 Två modeller för anpassning •Anglosaxiska modellen –Rörlighetsstimulerande via löneanpassning –Liten kompensation för inkomstförluster –Stora löneskillnader •Svenska (nordiska) modellen –Gott försäkringsskydd mot inkomstförluster –Små löneskillnader –Risk för inlåsning genom hög ersättning –Måste kombineras med aktiva åtgärder och krav på rörlighet: rätt och plikt

54 54 Några frågor •Särskilda riktade åtgärder för personer som förlorat jobbet genom globalisering? –USA (Trade Adjustment Assistance, TAA) –Löneförsäkring via inkomstutfyllnad i nya jobb (Frankrike, Tyskland, USA) –EU globaliseringsfond •Ofta svårt att hänföra jobbförluster till globalisering •Varför särbehandla arbetslöshet som beror på globalisering? –För att motverka protektionism?

55 55 Är globaliseringen ett hot mot den nordiska modellen? •Å ena sidan: –Rörliga skattebaser söker sig till länder med låg beskattning, tvingar fram lägre skatter, mindre generösa socialförsäkringar, avregleringar… –”Race to the bottom”? •Å andra sidan: –Globalisering som innebär ökad otrygghet leder till krav på trygghetsskapande åtgärder och institutioner

56 56 Globaliseringen leder inte till mindre offentliga utgifter (OECD 2005)

57 57 Mer generös akassa i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

58 58 Högre facklig organisationsgrad i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

59 59 Mer centraliserade löneförhandlingar i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

60 60 Mindre löneskillnader i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

61 61 Slutsatser •Den ”nya” globaliseringen har än så länge haft begränsade arbetsmarknadseffekter –Oklart om strukturomvandlingen går snabbare nu än tidigare •Globaliseringen ställer krav på rörlighet och anpassningsförmåga –Löneflexibilitet och/eller aktiv arbetsmarknadspolitik •I den mån globaliseringen ökar strukturomvandlingen är det troligt att kraven på ”trygghet i förändringen” ökar –”Flexicurity” eller ”Vingarnas trygghet” •Större möjligheter att vinna politisk acceptans för internationell ekonomisk integration om globaliseringens negativa fördelningseffekter motverkas genom politiska åtgärder


Ladda ner ppt "1 Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et forbilde? 24 januari 2006, Universitetet."

Liknande presentationer


Google-annonser