Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den svenska modellen Introduktion till svensk ersättningsrätt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den svenska modellen Introduktion till svensk ersättningsrätt."— Presentationens avskrift:

1 Den svenska modellen Introduktion till svensk ersättningsrätt

2 Termen ersättningsrätt •Synsättet: Skadelidandes ersättningsmöjlighet i centrum •Ovanligt begrepp utanför Norden •Begreppets upphovsmän •Omfattar olika traditionella juridiska discipliner •Rättssystematiska reflexioner •Begreppet ersättningsrätt passar väl ihop med “den svenska modellen”

3 Vad är “den svenska modellen”? •Egentligen en nordisk modell, men Sverige gick i täten •Snäv definition av den svenska modellen: En modell där rättsordningen särreglerat vissa viktiga skadetyper så att skadeståndsrätten på dessa områden ersätts av försäkring •I svensk rätt: Trafikskador, arbetsskador och patient- samt läkemedelsskador

4 Vad är “den svenska modellen”? •En vidare definition av den svenska modellen: Ett sammanhållet synsätt på hur skador skall ersättas, särskilt personskador •Spänner över olika rättsliga discipliner, t.ex. socialförsäkringsrätt, privat försäkring och skadeståndsrätt

5 Liten lagstiftningshistoria •1950 kom Strahls Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge • 1959 tillsattes en skadeståndskommitté. Ledamöter, bl.a. Jan Hellner och Wallin • Betänkanden kom under 60-talet. • Proposition 1972:5 -> Skadeståndslagen 1972 Nya tankar: Principalansvar m m. • Under 70-talet viktiga speciallagar om ex. patientskador

6 Skadeståndslagen (SkL) 1972 •Tidigare: Strafflagens 6 kap •1972: Separat skadeståndslag •Skadeståndslagen en ramlag •SkL central för det svenska systemet - reglerar även många frågor som delvis hanteras under annan författning, trafikskador etc men även försäkringsfrågor

7 Andra viktiga författningar och försäkringar •Trygghetsförsäkring vid arbetsskada •Trafikförsäkring •Patientskadeförsäkring •Läkemedelsförsäkring •Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring

8 Skadeståndslagen (forts.) •Främst regler för utomobligatoriskt skadestånd, jmf 1:1 •Innehåller flera uttryckliga hänvisningar till försäkring, ex. i jämkningsreglerna = illustrerar den växelverkan som sker mellan skadeståndsrätten och försäkringsrätten

9 Centrala begrepp i SkL •Personskada •Sakskada •Förmögenhetsskada •Kränkning Begrepp som inte följer av SkL: Ideell/ekonomisk skada

10 Grundideer i svensk ersättningsrätt •Skador skall på något vis ersättas. Riskerna för att en skada inte blir ersatt skall hållas nere även om det innebär kostnader för andra än skadevållaren (eller skadelidande) •En alternativ ordning: Skadelidande får själv ta kostnaden för skador (och till exempel skaffa försäkring i förväg)

11 Ersättning av personskada •Att skador skall ersättas gäller särskilt personskador. •Kostnaderna för personskada bör primärt läggas på kollektiv för att den skadelidande inte skall riskera att gå utan ersättning. •Kollektiv = skattebetalarkollektivet eller försäkringstagarkollektivet (i första hand) •Tanke: Pulvrisering

12 Utvikning: Ersättningens funktioner (Används främst vid diskussion om skadeståndets funktioner) •Reparation •Prevention •Bestraffande •Pulvrisering •Kostnadsallokering (deep pockets)

13 Personskada (forts): Hur ersätts personskada i praktiken? Olika system som fungerar olika men ofta samverkande beroende på vilken typ av skada som inträffat. En skiss: •Ad hoc ur allmänna medel (ex gratia-ersättning) •Särskilt allokerade allmänna medel (ex. brottsofferfonden) •Allmän skattefinansierad försäkring (ex. sjukförsäkring) •Kollektiva försäkringar (TFA, patientförsäkringen) •Privata försäkringar på skadevållarsidan (ansvarsförsäkring) •Privata försäkringar på skadelidarsidan (ex. Hemförsäkring) •Skadeståndsrättsliga vägen (ersättning direkt från skadevållaren

14 Socialförsäkringen (och annan ersättning ur allmänna medel) •Socialförsäkringen täcker idag en stor del av de skador som kan uppstå. •Viktigaste exemplet: Sjukförsäkringen •Kan aldrig täcka alla skador, inskränkt till personskada •Många personskador faller utanför (ex ideella skador) •Kostnaden tas av skattebetalarna

15 Skadeståndsrätten •Ger rätt till ersättning direkt från skadevållare •Åtskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.) •Grundtanke: Skadeståndskostnader kan allokeras till ansvarsförsäkringar (jmf. principalansvaret) •Kostnaden tas av skadevållaren

16 Privat försäkring •Privat sjukförsäkring? •Viktiga försäkringar: Överfallsförsäkring, sakförsäkring, livförsäkring etc. •Kostnaden tas av försäkringstagarkollektivet

17 Personskadeersättning i praktiken •Generell iakttagelse: De flesta personskador medför inte skadeståndskrav gentemot skadevållaren utan ersätts ur andra ovan givna systemen. Viktigt ex.: Trafikskador •Även alternativa procesuella vägar: TSN etc •Den nyzeeländska modellen •Skadeståndsrättens betydelse dock stor: Ger grunden för ex. Ersättningens beräknande •Regressfrågor

18 Sakskador •Även sakskador ersätts oftast genom andra lösningar än skadeståndsrätten. Dock mer sällan ur allmänna medel, men ad hoc- lösningar kan förekomma (jmf. stormen i Småland) •Ofta ur privat försäkring om inte speciallagstiftning föreligger för den inträffade skadetypen

19 Förmögenhetsskador •Skiljelinjen allmän/ren förmögenhetsskada •Definitionen i SkL 1:2 •Följdskador (ex. Inkomstbortfall) ersätts om primärskadan ersätts •Ren förmögenhetsskador ersätts enligt SkL enbart i undantagsfall (främst vid brott) •Kan ersättas ur privat försäkring

20 Ideella skador: Kränkning •Kränkningens svårbestämda plats i systemet, en utmönstrad typ av personskada •Vad är en kränkning? •Skiljelinjen till ex. psykisk skada. •Förändringen i fokus: Från ärekränkning till sexual- och våldsbrott •Kränkning enligt SkL: Allvarliga kränkningar av visst slag. •Ersättning från vem? Vem kan betala?

21 Andra ideella skador •Exempel: Affektionsvärden etc. •Huvudregel i svensk rätt: Rent ideella skador ersätts enbart om det finns särskilt lagstöd. •Vissa tendenser mot ökad generositet. Ex. Hundfallet. Även genom att skador som tidigare ansågs rent ideella numer inte gör det. Ex. Järvfallet. Fornminnefallet.

22 Reflexioner kring den svenska modellen •Staten och kapitalet sitter i samma båt - om samarbetet mellan det allmänna och försäkringsbranschen •Ersättningsnivåer. Hur mycket är en våldtäkt värd? •Erkända skadetyper. Historien om anhörigskadorna och fallet med den bortrövade pojkens föräldrar.

23 Fördelar med den svenska modellen •Alla får personskador ersatta, viktigast: Sjukvård/sjukpenning •De flesta sakskador ersätts också ur försäkringar, till exempel hemförsäkring •Leder till trygghet

24 Några principiella problem •I hög grad stannar kostnaden på kollektiv (skattebetalare el. försäkringstagare) = ”oskyldiga” får stå kostnaden för andras skadevållande •Kostnaden blir enorm för kollektiven •Moral hazard •Transaktionskostnader

25 Utmaningar för den svenska modellen •Utmaningar till följd av europeiseringen EU-medlemskapet och europeiseringen - exemplet patientskadekonsortiet •Ekonomiska utmaningar Ökande kostnader till följd av bl.a. krav på att fler skador skall ersättas. Ex. Ideella skador. •Kulturella utmaningar Ökat ansvarstänkande? Driftigare advokater?


Ladda ner ppt "Den svenska modellen Introduktion till svensk ersättningsrätt."

Liknande presentationer


Google-annonser