Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den svenska skolmarknaden Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den svenska skolmarknaden Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN 1."— Presentationens avskrift:

1 Den svenska skolmarknaden Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN 1

2 Stora kunskapsförsämringar ( ) 2

3 3

4 Försämring över hela linjen: oklar spridningsprofil 4

5 USA har ett kritiserat skolsystem och stora sociala problem… 5 Svaga elever > Starka elever Matematik åk 4 Sverige USA USA-fördel Matematik åk 8 Sverige USA USA-fördel Matematikresultat i Sverige och USA (TIMSS 2011)

6 Ökad spridning mellan skolor: socialt men främst resultatmässigt 6

7 Ingen generell resursbrist 7

8 Invandring ingen viktig förklaring •Kan förklara 12 procent av PISA-skillnaden mot Finland •Andelen elever med utländsk bakgrund stabil under 00-talet –Betydelsen av utländsk bakgrund för skolresultat stabil tom

9 Finns ingen riktigt bra styrmodell för skolan • Målstyrning • Regelstyrning • Marknadsstyrning 9

10 Ibland spelar det ingen roll vem utföraren är • Om marknaden fungerar perfekt • Inga informationsproblem • Ingen skillnad mellan individ- och samhällsintresse • Ingen monopolmakt • Om regler och styrning fungerar perfekt • Entydiga definitioner av uppdraget • Perfekt övervakning • Perfekt incitamentsstyrning  Men annars spelar utförarens motiv roll! 10

11 Skolmarknaden fungerar knappast perfekt •Vilka behov har mina barn? •Vilken skola är bäst på att erbjuda detta? •Levererar skolan vad jag hoppats? •Stort och osäkert beslut att byta skola •Kan inte ta betalt för kvalitet •Lokal monopolmakt uppstår lätt –Varumärken och produktdifferentiering •Omöjligt att utkräva ansvar efteråt –”Kunden” är medproducent  Vinst inte liktydigt med hög kvalitet

12 Ibland bör inte marknadskrafterna styra •Är en nöjd kund en välutbildad kund? –Väljer skola efter vilka elever som (inte) går där –Kunskapsmål kan sänka trivseln –Önskar man rättvisande betyg? •Skolan har tydliga samhällsmål –Skollag, skolplikt, kurs- och läroplaner –En bred och allmän utbildning av likvärdig kvalitet

13 Motsättning likvärdighet-marknadsstyrning •Om marknadskrafterna fungerar väl styrs resurser från dåliga till bra skolor –Fungerar dåligt/långsamt i skolan –Kan vilja förstärka detta genom monetära incitament för de som lyckas (svårt) •Likvärdighet: resurser tillförs till svaga miljöer –Ska vinstdrivande aktörer kompenseras för misslyckanden? 13

14 Expansion och strukturförändring i friskolesektorn •Drygt 12% i grundskolan, knappt 25% på gymnasiet –Det dubbla i Stockholm •Snabbt ökande andel vinstdrivande koncerner  Klar majoritet av friskoleeleverna i aktiebolagsskolor 14

15 Vinstdrivande producentens intresse •Kan inte ta betalt för kvalitet –”Tillräckligt” god kvalitet –Ge ”kunderna” vad de vill ha till lägsta möjliga kostnad –Satsa på ”kunder” med störst marginaler –Utnyttja stordriftfördelar/standardisera –Differentiera gentemot andra –Sprid arbetssätt

16 Kvalitetsproblem i privat sektor? •Lägre lärartäthet •Lägre andel behöriga •Färre specialpedagoger •Färre syo-konsulenter •Färre specialsalar och bibliotek •Högre kostnader för skolmat och material •Nöjda kunder Lärartäthet (grundskola)

17 Kunskapsresultat på fristående grundskolor jämfört med kommunala (grovt justerat för elevbakgrund) 17

18 Generösare provrättning i friskolor jämfört med kommunala 18

19 Spridning i kvalitet: mellan skolor, även inom koncerner 19

20 Spridning i förutsättningar 20

21 Spridning det normala på en marknad •I privat näringsliv är produktivitetsspridning stor mellan företag i samma bransch –Likvärdig kvalitet inte det ”normala” utfallet i en marknadsekonomi •Likvärdig och hög kvalitet förutsätter aktiv styrning 21

22 Konkurrensens konsekvenser i skolan • Grundskolan –Små positiva genomsnittseffekter på betyg och NP –Vissa effekter på betygsinflation –Ökad spridning mellan skolor • Om gymnasiet vet vi nästan ingenting –Flera exempel på låg kvalitet –Mängder av inriktningar av tveksamt värde –… vilket i sig försvårar jämförelser och styrning • Svårt att slå ut undermåliga skolor 22

23 Konkurrensstudier och skoljämförelser fångar inte generella effekter av dagens styr- och regelsystem 23

24 Incitamentstyrning: belöna och bestraffa utifrån resultat? • Skolan har många och svårmätbara mål –Det man kan mäta tränger undan annat –Måtten går oftast att manipulera –Olika lokala förutsättningar gör styrningen svår • Är det rimligt att föra resurser från elever på dåligt fungerande skolor till elever på välfungerande skolor? 24

25 Regeringens svar: detaljreglering av verksamheten •Lärarlegitimation och krav på skolledare •Krav på skolbibliotek: hur ser ett sådant ut? •Rätt till särskilt stöd: för vem och hur? •Minskade möjligheter att ge estetiska kurser •Detaljerade kursplaner och betygskriterier •Ökad användning av nationella prov •Påbud om betyg från åk 6 (åk 3?) •Uppföljnings- och dokumentationskrav •Signaler om mer detaljerade timplaner (gymnasiet?)

26 Mer att vänta? •Krav på mer standardiserad information/utvärdering •Extern rättning av prov •Försäkringar för att säkerställa skolgången •Kommunal adminstration av köer 26

27 Skolkvalitet kan inte detaljregleras fram • Central regelstyrning blir lätt destruktiv byråkratisering –Olika lokala förutsättningar –Regelefterlevnad tränger undan faktiskt kvalitetsarbete –Riskerar att driva ut egenmotiverade aktörer –Professionell autonomi nödvändig –Autonomi kan lätt missbrukas i skolan • Regelverket påverkar hela skolsystemet 27

28 Styr med resurser: riktade satsningar •Begränsade möjligheter att påverka –Särskilda satsningar (tex elevhälsa, fortbildning, lärartäthet) innebär stöd till aktörer som sparat in på dessa områden –Karriärstjänster skapar delat arbetsgivaransvar –Tränger undan satsningar som ändå hade gjorts –Problem med kommunala huvudmän, men särskilt stort med vinstmotiverade aktörer •Svårt att få självständiga aktörer att göra sånt de inte vill 28

29 Relaterade styrproblem •Vad händer om kommunen ritar upptagningsområden för att minska segregation? •Socioekonomisk resurstilldelning via skolpeng –Bygger på förväntat snarare än faktiskt behov –Tillfaller den verkligen eleverna? •Ersättning efter ”faktiskt behov” (bla resursskolor) –Snabb etablerings- och kostnadsökning samt höga vinstnivåer –Hur kontrollera vad resurserna används till? •Efterfrågestyrd dimensionering av gymnasieskolan –Oro för kompetensförsörjning –Krävs kraftiga ingrepp i etableringsrätten för att påverka 29

30 Aktiva skolvårdande myndigheter? • Alternativ väg är att bistå med resurser och aktiv hjälp till skolorna –Svårt att göra enligt formella kriterier: krockar med principen om konkurrensneutralitet –Riskerar att tränga undan skolans eget arbete –Krockar med marknadsmekanismen som styr resurser i motsatt riktning • Svårt att hantera aktörer med vitt skilda motiv och ansvarsområden –Är likabehandling en bra princip? 30

31 Klokt med vinstmotiverade aktörer i skolan? •Expansionskraften finns bland dessa –Lönsamma segment tas över –Hur upprätthålla likvärdig och hög kvalitet? –Stark konkurrens svårhanterlig i skolan –Krav på detaljstyrning ökar för att motverka avarter Är staten neutral inför utförarens motiv måste den ta ställning i detaljerade pedagogiska frågor för att kunna reglera och utkräva ansvar

32 Alternativ incitamentsstyring: ta bort bort motiv till kostnadsminimerning • Fungerar utdelningsbegränsningar? –Köp, hyr och låna dyrt av egna bolag –Kräver förbud mot vissa affärsrelationer • Andra möjliga sätt att reglera ägandet –Kostnadsersättning (+förbud mot vissa affärsrelationer) –Ägarprövning, även vid överlåtelser –Stopp för externa ägare –Överlåtelseregler –Insyn och meddelarfrihet 32

33 Vad betyder detta? • Vinstmotiverad konkurrens leder knappast till hög och likvärdig skolkvalitet • Kräver omfattande reglering • Minskar utrymmet för tillitsbaserad styrning • Offentliga skolan grunden i skolsystemet • Upphandling snarare än skolpeng utan denna ordning • Styrmodell måste passa offentlig skola • Kan krocka med konkurrensneutralitet • Ta hänsyn till aktörernas motiv innan skolor öppnar • Mer autonomi kan ges om aktörer åtnjuter förtroende • Politiskt och juridiskt svårt att stänga skolor 33


Ladda ner ppt "Den svenska skolmarknaden Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN 1."

Liknande presentationer


Google-annonser