Den svenska skolmarknaden

En presentation över ämnet: "Den svenska skolmarknaden"— Presentationens avskrift:

1 Den svenska skolmarknaden
Tänkte först börja med en allmän översyn kring utvecklingen i skolan och därefter gå över och mer specifikt prata om den svenska skolmarknaden. Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN

2 Stora kunskapsförsämringar (1995-2009)
Sammanställning av alla internationella undersökningar TIMSS 2011 tyder på ytterligare försämringar. Kunskapsförsämringar i alla ämnen Störst i matematik och naturvetenskap Dramatisk nedgång på gymnasienivå mellan 1995 och 2008 (uppgår till 0,8—0,9 SD). Samma bild oavsett undersökning

3

4 Försämring över hela linjen: oklar spridningsprofil
RÖDA=de starkaste eleverna BLÅ=medel GRÅ=de svagaste Pekar på att matematik försämrats mest i toppen och läsförståelse mest i botten. Därför oklart om kunskapsspridningen ökat. Spridning i betyg i matematik och engelska har ökat. (Skolverkets likvärdighetsrapport 2012, Oklart även om socioekonomisk spridning ökat i Sverige. Att förlita sig på internationella undersökningar är inte oproblematiskt men då svenska myndigheter inte följt kunskapsutvecklingen i Sverige är det tyvärr det enda som finns att tillgå.

5 USA har ett kritiserat skolsystem och stora sociala problem…
Matematikresultat i Sverige och USA (TIMSS 2011) Svaga elever > Starka elever 5 10 25 50 75 90 95 Matematik åk 4 Sverige 388 416 462 507 549 587 610 USA 410 440 492 544 593 635 660 USA-fördel 22 24 30 37 44 48 Matematik åk 8 368 395 487 532 569 590 381 409 457 511 562 607 13 14 17 38 45 För att få ytterligare perspektiv kan man jämföra matematikresultaten enligt TIMSS mellan Sverige och USA. Det visar sig då att amerikanska elever är bättre över hela linjen: även de mest svagpresterande amerikanska eleverna har alltså bättre resultat än de mest svagpresterande svenska eleverna. Man ska då vara medveten om att de sociala problemen i USA är betydligt större än i Sverige. Bilden är inte riktigt lika mörk om man tittar på PISA men den är inte heller särskilt ljus: i naturkunskap presterar de svagaste amerikanska eleverna bättre än de svenska och i matematik är det ungefär på samma nivå.

6 Ökad spridning mellan skolor: socialt men främst resultatmässigt
Den ökade spridningen mellan skolor har konstaterats på många olika sätt. Avspeglar dels ökad sortering av elevernas observerbara bakgrundsfaktorer. Kanske även ökad sortering vad gäller elevernas icke-observerbara studieförmågor. Sannolikt dock inte minst främst kvalitetsspridning!

7 Ingen generell resursbrist
VILKA ÄR ORSAKERNA? Ganska dramatiska nedskärningar i mitten på 1990-talet, men därefter stadigt ökande lärartäthet. Svensk skola är dyr i internationell jämförelse men lägger förhållandevis liten andel av budgeten på lärarlöner. Trots detta internationellt sett hög lärartäthet (och låga löner).

8 Invandring ingen viktig förklaring
Kan förklara 12 procent av PISA-skillnaden mot Finland Andelen elever med utländsk bakgrund stabil under 00-talet Betydelsen av utländsk bakgrund för skolresultat stabil tom 2008 Kan vara en viktig förklaring till vissa lokala problem, men inte den generella nedgången. Att utländsk bakgrund inte spelar allt större roll tyder inte på att selektionen förändrats dramatiskt, åtminstone inte förrän Dock kraftig försämring de senaste åren, sannolikt beroende på förändringar i ursprungsland och invandringsålder.

9 Finns ingen riktigt bra styrmodell för skolan
Målstyrning Regelstyrning Marknadsstyrning Målstyrning kräver tydliga och icke-manipulerbara mått. Provfokus inte oproblematiskt och kan ha negativa konsekvenser för undervisningskvaliteten. Manipulation; Ersätter andra ämnen; Pluggar på prov Att enbart mäta räcker inte utan man måste även styra! Hur detta ska gå till är oklart: det krävs jämförelsegrupper och måtten är behäftade med osäkerhet. Målstyrning har man försökt sig på med NCLB i USA med förskräckanade resultat. Regelstyrning måste vara rättssäker och riskerar att slänga ut barnet med badvattnet: direkta och – framförallt -- indirekta kostnader. Viktigare att efterleva regelverk än att leverera god undervisning. Bygger på att man centralt kan bestämma vad som är rätt sätt att undervisa. Formalia blir viktigare än faktisk kvalitet. Hot mot den professionella autonomin. Tydliga hinder för en välfungerande marknad: Informationsproblem gör att det är ytterst svårt att utkräva ansvar: goda möjligheter att leverera en lågkvalitativ och billig tjänst. Dessa möjligheter särskilt stora då konkurrens ger familjer vad de vill ha, men detta ligger inte alltid I samhällets intresse: Välja bort resurskrävande eller irriterande skolkamrater; höga betyg; trivsel snarare än kunskap Skolsystemet har byggt på en hög grad av förtroende inför aktörernas motiv, vilket får regelverket att framstå som naivt när man blandar in konkurrens och vinstintressen i ekvationen. Marknadsstyrning kräver kraftfull reglering vilket äventyrar den professionella autonomin: dvs lärares och rektorers möjlighet att använda sitt professionella omdöme för att göra hantera undervisningen på de sätt som passar dem och eleverna bäst.

10 Ibland spelar det ingen roll vem utföraren är
Om marknaden fungerar perfekt Inga informationsproblem Ingen skillnad mellan individ- och samhällsintresse Ingen monopolmakt Om regler och styrning fungerar perfekt Entydiga definitioner av uppdraget Perfekt övervakning Perfekt incitamentsstyrning Men annars spelar utförarens motiv roll! Om marknaden fungerar pefekt så kommer konkurrensen att se till att utföraren enbart höjer kvaliteten. Om utföraren försöker spara pengar genom att sänka kvaliteten så kommer kunderna att lämna och gå till en leverantör som levererar en bättre tjänst. Om marknaden inte fungerar perfekt så får man förlita sig på styrsystemen och de flesta är med rätta skeptiska till att man från central håll kan styra fram bra kvalitet. Kraven på byråkratin är väldigt stora. Är inte dessa villkor uppfyllda så spelar det roll vad utförarens egna motiv är!

11 Skolmarknaden fungerar knappast perfekt
Vilka behov har mina barn? Vilken skola är bäst på att erbjuda detta? Levererar skolan vad jag hoppats? Stort och osäkert beslut att byta skola Kan inte ta betalt för kvalitet Lokal monopolmakt uppstår lätt Varumärken och produktdifferentiering Omöjligt att utkräva ansvar efteråt ”Kunden” är medproducent Vinst inte liktydigt med hög kvalitet Svårt att välja skola och utvärdera skolornas kvalitet Vilka behov har jag? Vad levererar de olika skolorna? Begränsad information med jämförbara mått på kvalitet. Hur ska man kunna välja utan sådan information? Hur ska man kunna tolka sådan information om den nu skulle kunna erbjudas (vilket är tveksamt)? Kostsamt socialt- och ekonomiskt att byta skola om den inte lever upp till ens önskemål. Dessutom förlorar man utbildnings- och kunskapsmässigt på att byta skola. Hur avgöra vilken skola som är bättre. Omöjligt att utkräva ansvar i efterhand: hur ser garantin ut? Lokal monopolmakt uppstår lätt, inte minst de flesta vill inte satsa på ett prövat kort. Skolorna har starka incitament att differentiera sin profil från andra för att därigenom minska konkurrensen Producenten kan utnyttja sitt informationsövertag och erbjuda en lågkvalitativ och billig tjänst. Dvs stor vinst behöver inte innebära hög kvalitet för kunden!

12 Ibland bör inte marknadskrafterna styra
Är en nöjd kund en välutbildad kund? Väljer skola efter vilka elever som (inte) går där Kunskapsmål kan sänka trivseln Önskar man rättvisande betyg? Skolan har tydliga samhällsmål Skollag, skolplikt, kurs- och läroplaner En bred och allmän utbildning av likvärdig kvalitet Konkurrens och valfrihet gör att familjer får vad de efterfrågar. Är det ok om oambitiösa elever söker sig till skolor för oambitiösa? Vill folk ha verkligen ha högsta möjliga kunskap? Studier visar att lärare som får bra kursutvärderingar i snitt förmedlar mindre kunskap. Allt tyder på att väljer skola efter social bakgrund. Kan vara helt rationellt; mycket gott kommer av att gå på en skola med ambitiösa och duktiga elever (ambitiösa och motiverade lärare, tex). Problemet är naturligtvis att dessa elever med sociala problem inte försvinner bara för att man som kund väljer bort dem. Alla kan inte välja bort alla! Hade vi varit säkra på att kunderna ville ha vad vi som samhälle vill ge dem hade vi inte behövt ha en skolplikt, skollag och läroplaner. Marknaden driver mot differentiering men ambitionen är att skolans ambition är att vara bred och allmän för att öka individens livschanser.

13 Motsättning likvärdighet-marknadsstyrning
Om marknadskrafterna fungerar väl styrs resurser från dåliga till bra skolor Fungerar dåligt/långsamt i skolan Kan vilja förstärka detta genom monetära incitament för de som lyckas (svårt) Likvärdighet: resurser tillförs till svaga miljöer Ska vinstdrivande aktörer kompenseras för misslyckanden?

14 Expansion och strukturförändring i friskolesektorn
Drygt 12% i grundskolan, knappt 25% på gymnasiet Det dubbla i Stockholm Snabbt ökande andel vinstdrivande koncerner Klar majoritet av friskoleeleverna i aktiebolagsskolor Väldigt starkt inslag av marknadstyrning i dagens svenska skola. Svag central styrning. Förlitar sig I hög grad på att konkurrens ska ge incitament till förbättring. Drygt 10 procent av eleverna i grundskolan och ca 25 procent av eleverna i gymnasiet går i fristående skolor. Den snabbaste expansionen sker bland vinstdrivande huvudmän i koncerner. I gymnasiet är 90 procent av friskolorna aktiebolag. Här är Sverige världsunikt: inget annat land tillåter helt offentligfinansierade vinstdrivande skolor. Chile kommer närmast men där finns elevavgifter.

15 Vinstdrivande producentens intresse
Kan inte ta betalt för kvalitet ”Tillräckligt” god kvalitet Ge ”kunderna” vad de vill ha till lägsta möjliga kostnad Satsa på ”kunder” med störst marginaler Utnyttja stordriftfördelar/standardisera Differentiera gentemot andra Sprid arbetssätt Den vinstdrivande producenten har intresse att hålla nere kostnaderna utan att kunderna förlorar intresset. Förekomsten av samhällsmål och informationsproblem gör att det finns gott om utrymme att göra detta på olika sätt. Kan vara rationellt att välja bort kundgrupper som kräver mycket insatser. Inriktning på elever som tror sig vara självdrivande. Finns många sätt att göra detta; exempelvis erbjuda/kräva extraundervisning på kvällstid för elever med problem. Eller så kan man satsa på kunder som har låga kvalitetskrav. Bra på att utnyttja stordriftfördelar och sprida kunskap inom organisationen på ett sätt som den offentliga skolan inte klarat av efter kommunaliseringen. Risk för att vinstdrivande intressen utnyttjar sitt informationsövertag gentemot samhälle och konsumenter för att på så sätt öka vinsten. Svårt att se hur ett system med dessa karakteristika skulle kunna leda till höjd kvalitet. Behöver dock inte heller sänka den utan snarast leder det till ”tillräckligt bra”. Vet ytterst lite om hur kommunala och icke-vinstdrivande skolor svarar på konkurrens. Vi vet dock att kommunerna generellt sett är ovilliga att låta populära skolor växa på bekostnad av impopulära. Inte heller finns det en naturlig önskan bland icke-vinstdrivande skolor att växa.

16 Kvalitetsproblem i privat sektor?
Lägre lärartäthet Lägre andel behöriga Färre specialpedagoger Färre syo-konsulenter Färre specialsalar och bibliotek Högre kostnader för skolmat och material Nöjda kunder Lärartäthet (grundskola) Förutom den sista punkten så mäter detta input och inte output. Viktigare vem som är lärare och hur de arbetar än lärartäthet. Samtidigt visar alla seriösa studier att – allt annat lika – så förbättras kvaliteten av mer resurser. Mycket svårt att förhålla sig till kundnöjdhet när det mäts genom att fråga människor. Vi vet inte om dessa skolor lockar till sig personer som hade varit nöjda även om de gått på en annan skola. Vill vi inte verkligen vill att kunderna ska vara nöjda? Det beror rimligen på vad som gör dem nöjda. Vi har precis sett att individens intresse inte nödvändigtvis överensstämmer med samhällsintresset. Vad om eleverna är nöjda för att de kan spela kort på lektionerna? Kundnöjdhet: Gibbons och Silva (2009) visar att den socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer förklarar större delen av variationen i föräldrars bedömning av skolors kvalitet.

17 Kunskapsresultat på fristående grundskolor jämfört med kommunala (grovt justerat för elevbakgrund)
För att belysa hur svårt det är med både mål- och marknadsstyrning kan vi titta på denna bild som visar hur det går för elever från vinstsyftande (aktiebolag) respektive icke-vinstsyftande fristående grundskolor relativt elever från kommunala grundskolor, effer att hänsyn tagits till olika bakgrundsfaktorer. Positiva koppling till betyg men betydligt större för icke-vinstdrivande skolor. Betyg är dock ett tveksamt utfallsmått. Samma mönster med nationella prov som dock även det är svårt att tolka: rättas lokalt, kan drillas? Intressant att veta hur det går på gymnasiet för elever som gått i grundskolor med olika huvudmän. Mycket små positiva effekter. Återigen mindre för vinstdrivande friskolor. Svårt mått eftersom gymnasiebetygen inte är helt jämförbara. PISA visar inga skillnader alls efter SES-justering. Kan dock inte dela upp i vinstdrivande och icke-vinstdrivande skolor. Kommunala skolan måste ta hand om alla elever, fristående skolor kan anpassa sin verksamhet mot vissa grupper. Elever kan skilja sig åt på sätt som inte fångas av social bakgrund. För att ta hänsyn till detta visar de sista staplarna hur det går på gymnasiet givet elevens grundskolebetyg. Det går då sämre för dem som har gått ut en vinstdrivande grundskola. Tyder på kvalitetsproblem, antingen vad gäller betygssättningen vid dessa skolor eller kvaliteten på deras undervisning.

18 Generösare provrättning i friskolor jämfört med kommunala
De röda staplarna visar hur stor avvikelsen mellan externa och interna bedömningar är mellan fristående och kommunala skolor. De viktade staplarna visar skillnaderna när vi ger lika stor vikt åt alla ämnen, precis som i betygssnittet. Om man anser att skillnaderna i genomsnittsbetyg är betydande så är även skillnaderna i generositet vad gäller provrättning betydande. Om något är provrättningen ännu generösare på icke-vinstdrivande än på vinstdrivande skolor. Notera att detta inte fångar allt: graden av stöd och hjälp innan och under provtillfället kan också skilja sig systematiskt. Närmast omöjligt att komma åt. Våra analyser tyder ÄVEN på att spridningen är betydligt större bland friskolor, både vad gäller studieresultat och hur generös provrättningen.

19 Spridning i kvalitet: mellan skolor, även inom koncerner
Detta med spridningen är intressant, inte minst då lagen kräver en likvärdig skola. Figuren visar spridning mellan skolor inom respektive grupp vad gäller ett trubbigt kvalitetsmått, SALSA-residualer. Spridningen är betydligt större inom gruppen friskolor än inom de kommunala skolorna (290 huvudmän) Spridningen även inom de största koncernerna är stor: i 2 av 3 större än inom gruppen kommunala skolor. Man kan alltså fråga sig hur framgångsrika koncernerna är på att sprida framgångsrika arbetssätt Kan betrakta de stora kommunerna som skolkoncerner. Högre spridning än inom friskolekoncernerna, men också helt andra förutsättningar.

20 Spridning i förutsättningar
Röda staplar visar spridning mellan skolor vad gäller elevernas förutsättningar. Kan vara lättare att sprida arbetssätt om skolorna har likartade elever. Ingen skillnad i spridning mellan fristående skolors förutsättningar än kommunala. De stora koncernerna har betydligt mindre spridning än de stora kommunerna. Vänder sig till en hyfsat homogen elevgrupp.

21 Spridning det normala på en marknad
I privat näringsliv är produktivitetsspridning stor mellan företag i samma bransch Likvärdig kvalitet inte det ”normala” utfallet i en marknadsekonomi Likvärdig och hög kvalitet förutsätter aktiv styrning

22 Konkurrensens konsekvenser i skolan
Grundskolan Små positiva genomsnittseffekter på betyg och NP Vissa effekter på betygsinflation Ökad spridning mellan skolor Om gymnasiet vet vi nästan ingenting Flera exempel på låg kvalitet Mängder av inriktningar av tveksamt värde … vilket i sig försvårar jämförelser och styrning Svårt att slå ut undermåliga skolor Effektstudier på kommunnivå är i linje med de internationella evidensen att det kan finnas vissa positiva effekter men också en del negativa: segregation och betygsinflation Vet från förra bilden att inte ens kunskapsmålen är lätta att fånga Spänningen mellan individ och samhällsmål är alltså knappast en teoretisk konstruktion Ingen studie förefaller ha analyserat gymnasiet trots att det är där olika valfrihetsreformer fått störst genomslag Floran av kurser och inriktningar tyder på oron att trivselfaktorer dominerar kunskapsinhämtning är på allvar. Vet exempelvis ingenting om kvaliteten på de yrkesutbildningar i vinstdrivande regi som växer fram Dessutom är det närmast omöjligt att dimensionera utbildningarna efter förväntade behov Att uppenbart underpresterande skolor fortsätter att locka elever och att Skolinspektionen fått stänga en del skolor visar på konkurrensens begränsade möjligheter att slå ut undermåliga skolor

23 Konkurrensstudier och skoljämförelser fångar inte generella effekter av dagens styr- och regelsystem

24 Incitamentstyrning: belöna och bestraffa utifrån resultat?
Skolan har många och svårmätbara mål Det man kan mäta tränger undan annat Måtten går oftast att manipulera Olika lokala förutsättningar gör styrningen svår Är det rimligt att föra resurser från elever på dåligt fungerande skolor till elever på välfungerande skolor? OK: saker och ting fungerar inte jättebra. Kan man då påverka incitamenteten för att få det att funka bättre? Krävs ett omfattande system med standardiserade uppföljningar Provfokus inte oproblematiskt och kan ha negativa konsekvenser för undervisningskvaliteten. Tränger undan ej mätbara mål Manipulation; Ersätter andra ämnen; Pluggar på prov Även om man kunde mäta målen är det oklart hur man ska styra: det krävs jämförelsegrupper och måtten är behäftade med osäkerhet. Målstyrning har man försökt sig på med NCLB i USA med förskräckanade resultat. Regelstyrning måste vara rättssäker och riskerar att slänga ut barnet med badvattnet: direkta och – framförallt -- indirekta kostnader. Viktigare att efterleva regelverk än att leverera god undervisning. Bygger på att man centralt kan bestämma vad som är rätt sätt att undervisa. Formalia blir viktigare än faktisk kvalitet. Hot mot den professionella autonomin.

25 Regeringens svar: detaljreglering av verksamheten
Lärarlegitimation och krav på skolledare Krav på skolbibliotek: hur ser ett sådant ut? Rätt till särskilt stöd: för vem och hur? Minskade möjligheter att ge estetiska kurser Detaljerade kursplaner och betygskriterier Ökad användning av nationella prov Påbud om betyg från åk 6 (åk 3?) Uppföljnings- och dokumentationskrav Signaler om mer detaljerade timplaner (gymnasiet?) Regeringens lösning på den svåra ekvationen är att reglera det pedagogiska innehållet i större detalj. En naturlig konsekvens av att tillåta vinst och konkurrens där förtroendet för ägarens motiv saknas. Lärarlegitimation och krav på skolledare; Krav på skolbibliotek: hur ser ett sådant ut? Rätt till särskilt stöd: för vem och hur? Särskilt stöd? Rätt till individuella planer: är det verkligen en bra metod? Minskade möjligheter att ge estetiska kurser; Detaljerade kursplaner; Ökad användning av nationella prov; Alltmer detaljerade betygskriterier; Regler mot lärarlösa lektioner; dokumentations- och uppföljningskrav Många fler önskvärda regleringar för att förbättra marknadens funktionssätt. Löser dock inte problemet att individ och samhälle inte har överlappande intressen: Koppla betyg till prov Krav på standardiserad information Ökad kontroll av producenten Ökad differentiering av skolpengen Större ekonomiskt ansvar för eleven (kapitaltäckningskrav)

26 Mer att vänta? Krav på mer standardiserad information/utvärdering
Extern rättning av prov Försäkringar för att säkerställa skolgången Kommunal adminstration av köer

27 Skolkvalitet kan inte detaljregleras fram
Central regelstyrning blir lätt destruktiv byråkratisering Olika lokala förutsättningar Regelefterlevnad tränger undan faktiskt kvalitetsarbete Riskerar att driva ut egenmotiverade aktörer Professionell autonomi nödvändig Autonomi kan lätt missbrukas i skolan Regelverket påverkar hela skolsystemet Skolkvalitet kan inte detaljregleras fram Det går inte att regelvägen skapa en välfungerande skola. Det som fungerar bra i en situation fungerar inte i andra. Uppenbar risk att Skolinspektionen bryr sig om regelverkets bokstav snarare än om skolan egentligen levererar god kvalitet. Kan inte reglera allt. Regelefterlevnad styr bort från det man inte kan reglera. Dagens ordning skapar en byråkratisering av en verksamhet som kräver en hög grad av professionell autonomi. Regelefterlevnad under hot om bestraffning kan på sin höjd motverka vissa avarter

28 Styr med resurser: riktade satsningar
Begränsade möjligheter att påverka Särskilda satsningar (tex elevhälsa, fortbildning, lärartäthet) innebär stöd till aktörer som sparat in på dessa områden Karriärstjänster skapar delat arbetsgivaransvar Tränger undan satsningar som ändå hade gjorts Problem med kommunala huvudmän, men särskilt stort med vinstmotiverade aktörer Svårt att få självständiga aktörer att göra sånt de inte vill Skapar perversa effekter: stödjer främst dem som snålat in på det man vill satsa på. Fortbildning för lärare utan adekvat lärarutbildning är ett uppenbart exempel

29 Relaterade styrproblem
Vad händer om kommunen ritar upptagningsområden för att minska segregation? Socioekonomisk resurstilldelning via skolpeng Bygger på förväntat snarare än faktiskt behov Tillfaller den verkligen eleverna? Ersättning efter ”faktiskt behov” (bla resursskolor) Snabb etablerings- och kostnadsökning samt höga vinstnivåer Hur kontrollera vad resurserna används till? Efterfrågestyrd dimensionering av gymnasieskolan Oro för kompetensförsörjning Krävs kraftiga ingrepp i etableringsrätten för att påverka Svenskt näringsliv, LO och Moderaterna uttrycker oro för kompetensförsörjningen. Många väljer program med tveksamt värde på arbetsmarknaden och för vidare studier.

30 Aktiva skolvårdande myndigheter?
Alternativ väg är att bistå med resurser och aktiv hjälp till skolorna Svårt att göra enligt formella kriterier: krockar med principen om konkurrensneutralitet Riskerar att tränga undan skolans eget arbete Krockar med marknadsmekanismen som styr resurser i motsatt riktning Svårt att hantera aktörer med vitt skilda motiv och ansvarsområden Är likabehandling en bra princip? Framgångsrika skolsystem har en stödjande myndighetsnivå. Underprestationer beror ofta på bristande kompetens snarare än bristande vilja. Räcker inte med information om att man är dålig!

31 Klokt med vinstmotiverade aktörer i skolan?
Expansionskraften finns bland dessa Lönsamma segment tas över Hur upprätthålla likvärdig och hög kvalitet? Stark konkurrens svårhanterlig i skolan Krav på detaljstyrning ökar för att motverka avarter Är staten neutral inför utförarens motiv måste den ta ställning i detaljerade pedagogiska frågor för att kunna reglera och utkräva ansvar Vinstmotiverade aktörer kan betala mest och är bara så kvalitetsmedveta som marknaden kräver. Hur upprätthålla likvärdig och god kvalitet i skolsystemet när primärt vinstintresserade ägare dominerar? Graden av detaljreglering kommer bara att öka. Inte heller den privata sektorn fungerar bra med denna typ av detaljreglering! Vem vill driva skolor när verksamheten detaljregleras? Inte är det kreativa eldsjälar med egna pedagogiska idéer! Konkurrens gör att man tänjer på alla marginaler och i skolan finns väldigt många marginaler att tänja på. Inget som säger att konkurrensens negativa effekter visar sig främst i den privata delen. När den bakomliggande marknaden fungerar väl finns det goda skäl att hålla sig neutral mellan olika ägar- och driftsformer. När verksamheten präglas av informationsproblem och tydliga samhällsmål är emellertid en sådan hållning förenad med stora risker. Önskan att vara neutral mellan olika ägarformer tvingar fram en detaljreglering av skolans pedagogiska verksamget från centralt håll. Man kan inte tillåta vinstintressen fullt ut och samtidigt ha ett hand-off regelverk! Samtidigt är det klart att ökad detaljreglering påverkar hela skolväsendet i stort: precis som med konkurrens! Kan mycket väl vara negativt.

32 Alternativ incitamentsstyring: ta bort bort motiv till kostnadsminimerning
Fungerar utdelningsbegränsningar? Köp, hyr och låna dyrt av egna bolag Kräver förbud mot vissa affärsrelationer Andra möjliga sätt att reglera ägandet Kostnadsersättning (+förbud mot vissa affärsrelationer) Ägarprövning, även vid överlåtelser Stopp för externa ägare Överlåtelseregler Insyn och meddelarfrihet Detta har inget med vinstmoralism att göra utan en viss ödmjukhet inför verksamhetens karaktär med informationsproblem och samhällsmål. Samt en skepsis mot den byråkratiska förmågan att driva fram kvalitet via rättssäker styrning av externa aktörer. En väg: kostnadsersättning (med tak!). Förbud mot affärer med företag som man har intressen i. Kostnadsersätttning kan innehålla en låg schablonersättning för eget insatt kapital. Denna kan även användas vid överlåtelser (som maxpris). Ägarprövning finns I många fall, ex utskänkningstillstånd. Knappast kontroversiellt I skolan. För att kunna avslöja missförhållanden är det centralt med insyn. Ska naturligtvis fungera på samma sätt som I den offentliga skolan. Notera att jag vill inte tona ner problemen I den offentliga skolan, men dagens kundvalsystem bygger på att den offentliga skolan tar ett övergripande ansvar. Utan den offentliga skolan I botten måste man gå över till ett upphandlingssystem, vilket skulle betyda slutet för dagens skolvalssystem

33 Vad betyder detta? Vinstmotiverad konkurrens leder knappast till hög och likvärdig skolkvalitet Kräver omfattande reglering Minskar utrymmet för tillitsbaserad styrning Offentliga skolan grunden i skolsystemet Upphandling snarare än skolpeng utan denna ordning Styrmodell måste passa offentlig skola Kan krocka med konkurrensneutralitet Ta hänsyn till aktörernas motiv innan skolor öppnar Mer autonomi kan ges om aktörer åtnjuter förtroende Politiskt och juridiskt svårt att stänga skolor