Förhandling Repetition av förhandling – varför gick det som det gick?

En presentation över ämnet: "Förhandling Repetition av förhandling – varför gick det som det gick?"— Presentationens avskrift:

1

2 Förhandling Repetition av förhandling – varför gick det som det gick?
På vissa inköpsavdelningar finns två falanger: russinplockare och volymivrare. Russinplockarna (s.k. cherry pickers) tycker om att plocka ut det bästa och billigaste från varje leverantör, på fackspråk kallas det ’line item purchasing’. Volymivrarna å andra sidan hävdar att volymsammanslagningar (s.k. ‘bundling’) bör vara den ledande inköpsstrategin. Volymsammanslagning kan både avse samordning av olika behov inom organisationen och sammanslagning av olika inköpskategorier. Vad är ni? Nej nu ägnar vi oss åt det viktigaste en inköpare gör?

3 Taktiskt inköpares vardag
Taktisk inköpare För ett längre uppdrag hos en av våra större kunder söker vi nu en Taktisk inköpare. I din roll kommer du att kvalificera, upprätthålla och leda en leverantörsbas samt säkerställa att basen är finansiellt stark, tekniskt kompetent och strategiskt anpassad. Dina arbetsuppgifter kommer också att innefatta upprättning av avtal och upphandlingar, analysering av affärsprocesser och att leda processförbättringar. Detta innebär även att säkerställa uppfyllnad av inköpspolicys, inköpsprocedurer och efterlevnad av etiska krav, lagar och regler. Du kommer att ansvara för in- och utfasning av leverantörer och produkter, samt sätta strategier för långsiktig flexibilitet och leveransförmåga inom en uttalad inköpskategori. Taget ur en annons helt nyligen angående vad taktiskt inköp normalt jobbar med. Är det detta vad ni tänkte på då ni sökte utbildningen? Effektuerar organisationens inköpsstrategier Utvecklar leverantörer, organisationen och verktygen Tidigare en del av strategiskt inköp men idag oftast en egen disciplin. Samordnar med strategiskt inköp och oftast mer decentraliserat än strategiskt inköp. Vi har hittills pratat om Rollen Prissättning och prisavtal Förhandling Idag kommer det att handla om avtal generellt sedan återstår Processer Ständiga förbättringar

4 Vad är ett avtal Anbud (offert) + påtecknad anbudskopia = avtal
Anbud + beställningserkännande = avtal Avtalsförslag + returnerat (påtecknat) avtal = avtal Muntligt anbud +  bekräftelsebrev + tidsfrist = avtal (tyst accept) Mötesprotokoll + parternas signatur = avtal Muntligt anbud + omedelbar muntlig accept = avtal Följande exempel illustrerar några vanliga sätt som en professionell köpare ingår avtal:

5 Avtal Bikupa Varför skriva avtal
Räcker det inte med att köra GSG (Går det Så Går det) Finns det något annat som är viktigt att tänka på? Rent generellt är det viktigt att ha så mycket som möjligt skriftligt. Bekräfta gärna muntliga avtal i skrift, via ett mejl. Muntliga avtal är bindande, men det kan vara svårt att påvisa att ett sådant avtal har slutits. Det finns också risk för att någon part glömmer eller minns fel. Bikupa Varför skriva avtal

6 Avtals gruppen Arbetsgruppen
Beroende på avtalets art och karaktär bör inköparen sätta ihop en arbetsgrupp för utarbetande av avtalet. Här bör man noggrant välja personer ur olika discipliner. Köpeavtal kan klassificeras efter produktkomplexitet och kommersiell påverkan och dessa klassificeringar kan ge en indikation på arbetsgruppens sammansättning, enligt följande matris: Källa: van Weele (2005)

7 Avtalsstruktur Bas skrivelse Appendix 1 Appendix 2 Appendix 3
Bas = generella data. Appendix = specifika data. Ger möjlighet att ”beta av” en del i taget under förhandling. Ger möjlighet att haka på nya skrivelser utan att ändra i tidigare överenskommelser. Appendix 4

8 SLA - Service Level Agreement
IT och Telekom Underhåll Städning Bevakning ”Call centers” SLA är förstås störst inom IT och telekom, men det finns mängder av andra områden där det är tillämpbart. Tjänster som underhåll, städning, bevakning och ‘call centers’ är exempel på områden där SLA används flitigt. Det finns dock en väsentlig skillnad och det är att mätbarheten är enklare inom IT och telekom, eftersom mätsystemet byggs in i leveranssystemet utan att det egentligen kostar något extra. Inom andra områden tvingas man istället göra manuella mätningar, som leder till kostnader. Därför har man inom dessa istället utvecklat system för egenkontroll och slumpvis mätning. Sen väljer inte alla att använda termen SLA, utan avtalen kan heta något helt annat, men ändå bära med sig SLA-principerna.

9 Materialförsörjningsavtal
Sedan många år har det varit en trend att outsourca hela ansvaret för materialförsörjning. Det vill säga inte enbart att leverera material utan även ansvaret att tillse att rätt mängd finns tillgänglig vid varje tidpunkt. Avtal av den här typen dyker upp för alla typer av köp, direkta som indirekta, affärskritiska eller inte. Man ser dem för produktionsmaterial, reservdelar, FM-material osv. Fastän försörjningsavtal är vanliga är det svårt att finna några standardavtal som stödjer den här formen av inköp. De allra flesta försörjningsavtal ser därför ut som konventionella avropsavtal, där köparen lägger en order och efter en tid får sin leverans. För en modern inköpsorganisation är det stenålder att arrangera försörjning på detta sätt. Istället bör ett modernt försörjningsavtal bygga på att man tillämpar olika modeller för logistik och lager. Dessa finns väl beskrivna i logistiklitteraturen, men tyvärr beskriver den sällan hur man omsätter dem till olika former av försörjningsavtal.

10 Outsourcingavtal Tydligt och precist Komplett – undvik omförhandlingar
Incitament för leverantören (bonus?) Balanserat Flexibelt – anpassat till förändringar Först och främst ska avtalet vara tydligt och så precist som möjligt. Dåligt formulerade kontrakt resulterar inte sällan i höga kostnader och dålig service. Kostnads- och prestationskrav ska ställas upp från början och vara tydligt specificerade. För det andra bör kontraktet vara komplett på ett sådant sätt att leverantören utelämnas att få möjligheter att utnyttja situationen opportunistiskt. Ett komplett kontrakt reducerar även risken för kostsamma omförhandlingar. För det tredje bör kontraktet om möjligt vara incitamentbaserat dvs. kontraktet bör vara formulerat så att det uppmuntrar ett positivt beteende från leverantören sida. Exempelvis kan kontraktet vara utformat så att leverantören får en bonus då dess prestationer ökar värdet för det outsourcande företaget. Detta incitament hjälper leverantören att anpassa sina mål efter det köpande företaget. Kontraktet bör också behandla på vilket sätt relationen kan komma att förändras över tiden. Exempelvis kan enhetsbaserad prissättning användas i början av relationen vilken i senare kan övergå till cost-plus prissättning. För det fjärde bör kontraktet vara balanserat. Generellt sätt brukar inte kontrakt som är skrivna till endast den ena partens fördel bli långvariga utan tenderar istället leda till sämre service och dålig relation. Om kontraktet är mer fördelaktigt gentemot det outsourcande företaget kan det finnas en risk att leverantören försöka skaffa tillbaka dessa fördelar genom att lägga på extra avgifter. Slutligen är det viktigt att kontraktet är flexibelt. Eftersom teknologin ständigt utvecklas och omständigheterna för att göra affärer förändras bör kontrakten utformas så flexibelt som möjligt. Flexibilitetsklausuler kan hjälpa båda parter att anpassa sig till ändrade omständigheter.

11 Transparenta avtal En vanlig affärssituation bygger på ett upplägg där ett företag köper produkter från en leverantör för att sedan sälja dessa unika leveranser vidare till en kund. I vissa fall säljs produkterna vidare i oförädlat skick och affären är då av förmedlingskaraktär. I andra fall ingår produkterna i en större leverans, men det är fortfarande tydligt vad som levererats av leverantören. I dessa affärssituationer har företaget behov av att återföra kundens avtalsvillkor till avtalet med leverantören. Genom att i större eller mindre grad återföra avtalsvillkor ökar eller minskar företagets risk. Vi talar om ett transparent avtalsförhållande.

12 Letter of Intent (LoI) Se avsiktsförklaring
AB X och AB Y undertecknar en avsiktsförklaring (Letter of Intent) där det står att AB X har för avsikt att köpa hälften av aktierna i AB Y:s dotterbolag i syfte att inleda ett nära samarbete med AB Y. En vecka senare för AB X ett annat erbjudande och meddelar därför AB Y att ett samarbete inte längre är aktuellt. Kan AB Y kräva att AB X köper aktierna? När två parter går in i slutförhandling om ett kontrakt kan de utfärda en avsiktsförklaring för att skapa arbetsro och ramar för de kommande förhandlingar. Avsiktsförklaringen förenas som regel med en mängd villkor för att parterna skall kunna dra sig ur om inte en överenskommelse nås. En avsiktsförklaring är långt ifrån ett slutligt kontrakt men betraktas av många som en milstolpe. Vissa avsiktsförklaringar är så långt komna att de betecknas som så kallade intentionsavtal. Avsiktsförklaring ska inte förväxlas med ett avtal för start av tidiga avtalsaktiviteter (ESA, Early Start Agreement), som kan ingås när avtalsförhandlingarna är slutförda och man inväntar godkännande från högre instans (bolagsstyrelse eller myndighet). I förhandlingsskedet är det viktigt att avgöra om bundenhet uppkommit eller om ansvar kan krävas på grund av vårdslöst/illojalt agerande vid förhandlingarna. Vid komplicerade avtal om tex företagsförvärv eller outsourcing är det vanligt att parterna låser sina förhandlingspositioner stegvis så att avtalsinnehållet växer fram i etapper. LOI normalt inte bindande mer än kanske den sekretess man skrivit in i avsiktsförklaringen.

13 Letter of intent – Memorandum of understanding
LOI eller MOU – avsiktsförklaring. Ytterligare ett sätt ”att komma igång”. Uttrycker och i vissa fall reglerar en gemensam ambition att komma överens och skriva avtal. Symbolvärde. Generellt inte bindande.

14 Code of conduct All anställning hos leverantören skall vara frivillig
Alla anställda hos leverantören skall ha en angiven minimiålder Alla anställda hos leverantören skall arbeta mindre än ett visst antal timmar per vecka. Leverantören måste följa arbets- och anställningslagar Leverantören måste följa lagar för ersättning och kollektivavtal Alla anställda måste behandlas humant Leverantören får inte diskriminera vid anställningsbeslut Leverantörens anläggningar måste uppfylla lagstadgade och avtalade säkerhetsregler Leverantören måste ha en beredskapsplan Leverantören måste informera de anställda om dessa förhållningsregler Efterlevnaden av dessa förhållningsregler är föremål för auditering. Uppförandekoden används gentemot leverantörerna för att styra dessa mot sociala och etiska regler som anses särskilt viktiga. Ofta skrivs också in i avtal att de ska följa uppförandekoden, exempelvis genom ett så kallat leverantörskvalificeringsavtal. Man bör även ta in i vilken utsträckning detta gäller i 2, 3 el 4 nivåns underleverantörer

15 Ericsson Code of Conduct Supplier environmental requirements English
Chinese French Portugese Spanish Swedish Supplier environmental requirements English Chinese French Portugese Spanish Swedish

16 Ericsson Other sourcing conditions and guidelines
General Purchasing Conditions (GPC) General Conditions for Services (GCS) General Conditions for Software Licensing The Ericsson List of Banned and Restricted Substances Supplier guide to Material Declarations Compliance with REACH regulation – supplier actions expected Material Composition Declaration – IPC v1.1a Material Composition Declaration – IPC v1.1a Supplier Users Guide IPC-1752 Class 3 and 4 Supplier Users Guide IPC-1752 Class 5 and 6

17 Att tänka på vid användning av standardavtal
Standardavtalets språk Pris versus risk och avtalsstyrka Avtalets komplexitet versus leveransens Tid och kostnad för upphandling, förhandling och kontraktsskrivning Standardavtalets acceptans på marknaden

18 Att tänka på vid användning av standardavtal
för typ av köp det är avsett för måste delges motparten före avtalets slutande måste alltid kombineras med en kontrakts-blankett och ev. särskilda kontraktsvillkor. Extra noggrann kontroll av branschavtal I vissa fall bör avtalet kontrolleras mot lagrum Vissa utgivare av standardavtal har inte släppt sina avtal för publicering på nätet eller distribution via mejl vilket avsevärt försvårar upphandlingsarbete. Dessa standardavtal bör undvikas av det skälet. Branschavtal kan innehålla särskilda villkor såsom betalningsvillkor, faciliteter som beställarens skall tillhandahålla, viten, vittgående friskrivningar etc. Kontrollerar mot lagrum , exempelvis då annat lands lag ska gälla.

19 Standardavtal fyller en central funktion på en inköpsavdelning
Standardavtal fyller en central funktion på en inköpsavdelning. Standardavtal är den mest tidseffektiva metoden att producera stora mängder avtal och i stort sett alla inköpsavdelningar använder sig av dessa dokument. Det går att urskilja tre huvudtyper. Företagsspecifika standardavtal som anpassats efter det egna företaget och den särskilda  produkten Branschspecifika standardavtal som tagits fram av en branschorganisation Förhandlade standardavtal som tagits fram genom förhandling mellan två olika parter, så kallade förhandlade standardavtal Att ta fram företagsspecifika standardavtal leder som regel till de bästa resultaten, men nackdelen är att det är tidsödande att få fram perfekta avtal. Många företag kombinerar branschbestämmelser med en egen kontraktsmall där de särskilda kontraktsvillkoren samt avvikelserna från branschavtalet regleras. Standardavtal benämns ibland även allmänna bestämmelser, leveransvillkor, försäljningsvillkor, det gemensamma är att det är ett standardiserat dokument som inte ändrar sig från affär till affär. IT- och elektronik-branschens standardavtal tenderar också att vara mycket säljarvänliga och användandet av dessa måste ske med största försiktighet, helst bör egna avtalsmallar användas för dessa typer av köp. (Läs exempelvis jämförelserna under viten, betalningar och felansvar).

20 Förseningsviten i standardavtal
Avgift / vecka % av värdet Takvite Hävningsrätt ABM 07 2 % /påbörjad vecka, minst 2 kkr 20 % Väsentlig betydelse eller 10 veckor NL 01 0.5 % / fullgjord vecka 7.5 % Takvite plus en vecka (dvs efter 16 veckor) Avtal 90 0.5 % / påbörjad vecka 10 % Efter 3 månader ABA 99 Vid takvite (dvs efter 15 veckor) EHL Bygg 05 2 % / påbörjad vecka Väsentlig kostnad eller 10 arbetsdagar ALEM 95 2 % / påbörjad vecka minst 2 kkr Maskin 03 0.25 till 3 % progressivt Väsentlig olägenhet eller 10 veckor Viten vid fel, brist eller avvikande kvalitet För många typer av köp är ansvaret att korrigera en felaktig leverans inte på långa vägar tillräckligt. Köparen kan lida konsekvensskador som är långt större än leveransens värde. Här inträder på samma sätt som vid försening en svårighet att mäta och reglera skadan om en skadeståndsmodell väljs och det blir därför intressant att överväga en vitesmodell. En variant är att betrakta felet som en försening av leveransen och utmäta förseningsviten från tidpunkten då felet uppstod fram till dess att det korrigerades. En annan variant bygger på så kallade prestandaviten, där leverantören får betala en förutbestämd summa då en viss prestanda inte uppfylls. Prestandaviten används ofta då det skulle bli orimligt dyrt att åtgärda bristen. En tredje variant är så kallade kvalitetsviten som liknar prestandaviten. Med kvalitetsviten mäts en kvalitet och jämförs med en avtalad kvalitet. Kvalitetsviten är vanligt i underhållsavtal, renhållningsavtal etc där situationen är avhängig kvaliteten vid en viss tidpunkt som inte kan skjutas upp.

21 www.avtal24.se Det finns olika sätt att göra avtal på.
Du kan skriva ett avtal själv, men det finns en stor risk att du som lekman missar de smådetaljer som känns så marginella nu men som ofta är helt avgörande för om avtalet fyller sin önskade funktion eller istället blir helt tandlöst. Du kan också använda dig av mallar. Problemet med en mall är egentligen detsamma, du får en viss hint om vad som borde vara med men ingen förklaring till varför eller vilka övriga överväganden du bör göra. En mall går inte att anpassa efter din situation och innehåller i regel bara de minimisaker som bör vara med, och därför blir gråzonen normalt så pass stor att avtalet inte fyller sin funktion i slutändan. Du kan också kontakta en jurist och få hjälp. Det är viktigt att förstå vikten av att kontakta en specialist inom sitt område. Att använda en jurist är naturligtvis ett tryggt sätt att skapa ett avtal på. Däremot är det inte det billigaste sättet. Att skapa ett avtal genom en jurist kan i vissa fall kosta mer än det smakar. Det börjar i Sverige växa fram ett alternativt sätt att skapa avtal på. Utomlands har det sedan en tid tillbaka funnits etablerade företag som gör anpassade avtal över nätet. Det är alltså ett slags mellanting mellan att gå till juristen och att använda sig av en mall. Först ut på svenska marknaden är avtal24.se som efter sitt framgångsrika framträdande i SVT:s Draknästet kammat hem ett inte helt oimponerande antal tunga aktörer som samarbetspartners, bl.a. SEB, Naturskyddsföreningen och advokatbyrån Öberg & Heijne. Kan det vara början på en omstrukturering av den juridiska branschen även i Sverige? Vi hoppas onekligen så. I dagsläget är juridiken otillgänglig för de allra flesta av oss. En förändring av branschen skulle vara gemene man till stor gagn.

22 Avtalsprocess Avtalsmall Förstudie Avtalsprocessen
Avtalsförslag Kommentarer Förhandling Avtal Avtalsprocessen Avtal kan tillkomma i många olika sammanhang för inköpare vanligen vid upphandling eller omförhandling eller utökning. Avtalsdokumentet Ett avtal består av ett antal samverkande delar, ingen del är på något sätt fristående. En vanlig villfarelse är att avtalet endast är själva huvuddokumentet och att andra delar är självständiga men så är ingalunda fallet. Huvuddokumentet knyter ihop bilagorna och bilagorna anknyter till varandra. Hela avtalsdokumentet refererar till standarder, lagstiftning, regelverk eller andra icke bilagda dokument som också ska beaktas vid tolkning.

23 Upphandlingsprocessen
I det traditionella inköpet är upphandlingsprocessen ofta av just denna sekventiella karaktär. I det moderna inköpet, som är mer tvärfunktionellt, består processen ofta av parallella aktiviteter. Exempelvis innebär köp av en OEM/ODM-produkt att konstruktionsarbete löper parallelt med avtalstecknandet i flera steg

24 Händelser under avtalsprocessen
Tidsaxel Anbudsbegäran Avtal Sekretessavtal Anbud Förberedande avtal (start av tidiga aktiviteter) Materialbemyndigande (beställning av ledtidskritiskt material) Avsiktsförklaring (LoI) Avtalskorrespondens, kommentering Händelserna under avtalsprocessen påverkar avtalets tolkning Allt bakomliggande material skall beaktas vid avtalstolkning.

25 Grupparbete terminologi
Svenska Engelska Avrop från ramavtal Call-off Avtalsbrott Breach of contract Avtalsklausul Contract clause/Paragraph Avtalsvillkor Contract conditions Betalning Payment Betalningsvillkor Terms of payment Böter /Vite Penalties Förlängning Prolongation Förlängningsvillkor Terms for prolongation Klagomål Complaints/Claims Leverans Delivery Försenad leverans Delayed delivery

26 Grupparbete terminologi
Svenska Engelska Leveransgodkännande Delivery acceptance Leveranskontroll Delivery control Leveransvillkor Terms of delivery Parter Parties Prisklausul Price clause Ramavtal Framework contract/ Framework agreement Skadeståndsanspråk Claims for damages Tvister Disputes Underleverantör Subcontractor Utvärderingskriterier Award criteria

27 Engelsk terminologi Ramavtal Avropsorder supply agreement sub order
multiple purchase agreement call-off agreement frame agreement yearly agreement master agreement Avropsorder sub order blanket-release call-off call notice to deliver Multiple purchase agreement = avropsavtal

28 Avtalsterminologi Avsiktsförklaring Befrielsegrunder Definitioner
Depositionsavtal Exklusivitetsavtal Friskrivningsklausul Förlikningsavtal Förtida uppsägning Hävningsklausul Leveransböter Nyttjanderätt Uppsägning Äganderätt Avsiktsförklaring = LOI en gemensam avsikt som inte är juridiskt bindande men kanske moraliskt? Befrielsegrunder = Under vilka omständigheter man ej längre är bunden av avtalet. Definitioner = Oftast inleds kontrakten med en list över definitioner för att underlätta tolkning o undvika missförstånd Depositionsavtal = Innebär att säljaren deponerar t.ex källkod, beräkningar eller dokumentation hos tredje part (Handelskammaren) Exklusivitetsavtal = T.ex vid utvecklingsuppdrag eller för ensamrätt av något slag. Kan inskränkas av konkurrenslagstiftning. Friskrivningsklausul = Vid tex köp av begagnad bil eller dolda fel vid fastighetsaffärer. Förlikningsavtal = Vid konfliktlösning skriver man ett förlikningsavtal.’ Förtida uppsägning = Rättighet att säga upp avtalet i förtid vid någon särskild händelse. Hävningsklausul = Rätt att häva vid speciella omständigheter Leveransböter = Om säljaren levererar godset för sent Nyttjanderätt = Vid leasing nyttjanderätt ej äganderätt – vid entreprenader kan man få nyttjanderätt till ej färdig anläggning Uppsägning = Man avtalar om hur avtalet skall upphöra att gälla Äganderätt = Viktigt att reglera när äganderätten övergår t.ex om konkurs eller obestånd

29 Kommersiellt minimikrav på innehållet i ett skriftligt avtal.
Vilka parter som ingår avtal och dess formalia. Syfte med avtal och dess omfattning inklusive kraven som stipulerar när avtalet är fullgjort. Giltighetstid och avslutande. Signaturer.

30 Exempel på kontrakts innehåll.
Leveransomfattning Systemspecifikation Komponentspecifikation Eget åtagande Kapacitet Miljökrav Tidplaner Övertagandevillkor och prover

31 Exempel på kontrakts innehåll.
Utbildning Leveransdokumentation Antaganden, begränsningar och exkluderingar Utrustningsgaranti Prestanda garanti Skador Betalnings utlösande händelser

32 Exempel på kontrakts innehåll.
Ansökningar till myndigheter Leveransbestämmelser Ändringar, ändringsprocedurer Dokumentation Konsekvenser vid försenad leverans Force Majeure Skatter, tullar och avgifter Leveransvillkor

33 Exempel på kontrakts innehåll
Hävning Övertagande Tvister Priser Betalningsvillkor Säkerheter, bankgarantier Valutarisk Försäkringar

34 Exempel på mer generella skrivelser
Force Majeure Avtals giltighet och uppsägning Tvister Betalning Prisjustering SSG kontraktet (stora) innehåller c:a 22 sidor i huvudkontraktet och mellan bilagor.

35 Force Majeure ”Fullgörandet av något av parternas åtaganden enligt beställning eller dessa villkor kan förhindras av omständigheter som parterna ej kan råda över såsom betydande arbetskonflikt, krig, mobilisering eller militärinkallelser av större omfattning, rekvisition, valutarestriktioner, uppror och upplopp, inskränkningar ifråga om drivkraft, allmän knapphet på transporter, varor och energi samt fel eller försening i leveranser från underleverantör på grund av omständigheter som har angivits. Detta utgör befrielsegrund, som medför rätt till tidsförskjutning av godkännande eller leverans och befrielse från vite samt andra påföljder. Det åligger part, som åberopar denna punkt, att omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomst eller upphörande av sådan händelse.”

36 Avtals giltighet och uppsägning.
”Detta avtal gäller fr.o.m t.o.m Sägs inte avtalet upp senast sex (6) månader före avtalstidens slut löper avtalet tillsvidare med sex (6) månaders uppsägningstid.”

37 Avtals giltighet och uppsägning.
Vardera parten har rätt att säga upp ingånget avtal till omedelbar upphörande om motparten blivit försatt i konkurs, trätt i likvidation, inlett ackordsförhandlingar eller inställt sina betalningar eller eljest kommit på obestånd. Vardera parter äger rätt att helt eller delvis häva ingånget avtal om den andra parten bryter någon icke oväsentlig bestämmelse i avtalet och underlåter att vidta rättelse inom 30 dagar från erhållande av skriftlig anmodan (innefattande redogörelse för avtalsbrottet).

38 Betalning Betalning skall ske 30 dagar netto från faktura datum.
Efter förfallodag debiteras dröjsmålsränta med diskonto + 8%. Fakturering sker två (2) gånger per månad.

39 Betalningsvillkor Följer tidpunkten för betalningen inte av avtalet, skall köparen betala när säljaren kräver det. Köparen är dock inte skyldig att betala förrän varan hålls honom till handa eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet, dvs betalning skall ske vid överlämnandet av varan. Dock råder det avtalsfrihet näringsidkare emellan så därför brukar parterna avtala om något helt annat. Under en leveransprocess figurerar ofta tre betalningstyper; förskottsbetalningar, leveransbetalningar (dvs vid prestation) samt retentionsbetalning (även benämnd slutbetalning).

40 Prisjustering En kanske inte så vanlig variant
”XXX äger rätt att utan prisförhandling årligen justera priserna med högst 10%. Vid prishöjning överstigande 10% äger kunden rätt att säga upp avtalet med en månads varsel. Uppsägningen får dock ej ske senare än en dag innan prishöjningen träder ikraft.” En kanske inte så vanlig variant

41 Värdet av ett betalningsvillkor
Att förhandla betalningsvillkor sysselsätter många inköpare. Ofta får inköp anbud med olika betalningsvillkor som ska jämföras. Kalkylräntan = företagets avkastningskrav på kapital. Hur räknar ni på detta?

42 Grupparbete SIEMENS Granska och kommentera
Siemens inköpsvillkor daterade juni 2012

43 Tvister Tvister i anledning av detta avtal, vilka ej kan göras upp i godo, skall slutligt avgöras enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljedomsförfarandet skall, om ej annat överenskommits, äga rum i Stockholm med tre skiljemän och med tillämpning av svensk lag och på svenska.

44 Konsekvenser av avtalsvillkor
Betalningar Leveranser Övergång av immateriella rättigheter Säkerheter, bankgarantier, remburser Försäkringar Andra affärsrisker, ex. konsekvensskador

45 Vanligaste leverantörstvisterna
Definition av fel samt reklamation Skadestånd till följd av fel eller produktansvar Avtals ogiltighet Äganderätts- och riskövergång Prisets bestämmande Fordran och betalning Hävningsrätt Frågar man runt lite bland inköpare så nämns ofta tvister om leveransomfattning och leveransgränser. Det debatteras ofta vad som skulle ingå eller inte ingå. Även om det är dessa tvister som kanske debatteras mest vid fikaborden så är det kanske ändå inte de som är de mest komplicerade att lösa. Genom att läsa några av de tusentals rättsfall som finns publicerade från 1800-talet och framåt så går det att bilda sig en uppfattning om vad som faktiskt leder till långtgående tvister. Nu blir det här inte någon heltäckande undersökning, eftersom utsökningen sannolikt missar frågor rörande immaterialrätt

46 Avtalstolkning Läsning av skriftliga avtal, vilket har mycket stor betydelse Tolkning till nackdel för författaren av oklara bestämmelser Tolkning som innebär minsta möjliga belastning Ändamålstolkning, dvs. vad kan bestämmelsen tänkas ha för ändamål blir viktigare än den exakta ordalydelsen Individuella villkor går före standardvillkor Preciserade villkor går före generella villkor Rimlighetstolkning, dvs. domstolen försöker komma till ett rimligt resultat

47 Avtalslagen och elektronisk handel
Några svårigheter: När sker avsändande av ett meddelande och när har det kommit mottagaren tillhanda? Hur lång är en acceptfrist? Vad händer vid befordringsfel? => BÖR REGLERAS I ETT EDI-AVTAL

48 Avtalsförvaltning Undertecknandet av ett avtal markerar övergången från ”Avtalsfasen” till ”Leveransfasen” ”Contract Mgt” (CM) är en eftersatt verksamhet i många organisationer CM avser dels att få ut full effekt av avtalade fördelar, dels att hantera avslut/förlängning