Bibliotekens roll på den vetenskapliga kommunikationsmarknaden

En presentation över ämnet: "Bibliotekens roll på den vetenskapliga kommunikationsmarknaden"— Presentationens avskrift:

1 Bibliotekens roll på den vetenskapliga kommunikationsmarknaden
Georg Sverdrup Seminaret 2001 Ingegerd Rabow, Biblioteksdirektionen, Lunds Universitets Bibliotek

2

3

4 ”The Faustian Bargain”
Forskning finansieras med offentliga medel Förlagen får innehåll, sakkunnigbedömning etc gratis av forskarna Forskarna skriver bort sin intellektuella äganderätt till förlagen i utbyte mot publicering och distribution Biblioteken är offentligt finansierade De köper till ett allt högre pris tillbaka forskarnas produkter från förlagen (som dessutom har intäkter från annonsörer och särtrycksförsäljning)

5 Skall vetenskaplig resultatspridning
drivas med fokus på vinstintresse? ELLER Skall forskarvärlden söka alternativa metoder för vetenskaplig publicering ? 4 KRAV Autenticitet, auktoritet, prioritet, permanens

6 Oligopol - monopolisering
En lukrativ industri Oligopol - monopolisering Konsumentprisindex och periodikaprisindex i USA Ur: American Libraries, Maj, 2000

7 Vinster för förlagen: 1997-1998
För de kommersiella förlagen är vinsten i förhållande till eget kapital ofta avsevärt högre än för de flesta bolag i andra sektorer. Wolters Kluwers höga vinst/kapital 1997 gav dem 18:e plats på Standard & Poor´s lista över 500 ledande storföretag Reed Elsevier hamnade också bland de högsta, nr 52

8 Vinster för konsumenterna ???
1997 hade Wolters Kluwer, Reed Elsevier, Wiley och Plenum i snitt en nettomarginal på 18,8%. Hur mycket skulle deras kunder tjänat om de i stället legat på industrimedianen 5% ? USD! SEK! De 121 största forskningsbiblioteken i USA prenumererar nu för ca 480 miljoner USD År beräknas samma nivå kosta 1,9 miljarder USD LUB e-tidskrifter för ca 6,3 miljoner (snitt USA $ )

9 En allmän (miss)uppfattning
”As the core literature gets subscribed to (or licensed) by practically all academic libraries, access is free for most academic end users.” Pieter Bolman (president Academic Press) Freedom of Information Conference, New York Academy of Medicine

10 Varför missuppfattning ?
Biblioteken är direkta informationskonsumenter Faktiska konsumenter är forskare och studenter De ser varken mikro‑eller makroekonomiskt kostnaden för sina informationsbehov Viktigt att också relatera priset för informationen till kostnaderna för forskning och utveckling (R&D) $ var år 1995 genomsnittlig R&D kostnad/artikel publicerad av en USA-forskare

11 Paketlösningar Producenter tjänar mer på individuella produkter om de buntas samman med andra och säljs som paket Priselasticiteten för en portfölj av titlar blir lägre än för individuella titlar för att inte tala om för pay-per-view Förlaget har nästan ingen kostnad för de sista titlarna som kopplas på paketet ”Bundling” är effektivt när det gäller att skaffa intäkter från kunder som värderar samma innehåll olika

12 Sammanbindning Marknaden har låg priselasticitet för ansedda varumärken Förlagen binder samman högrankade tidskrifter med mer lågrankade och låganvända tidskrifter med hög priselasticitet Stora paket buntade med topprankade tidskrifter fungerar som effektiva inträdesbarriärer för nya aktörer Förlagen kan sprida tidigare icke existerande marknadskraft till lågrankade titlar Dessutom får förlagen upp användningen av titlar som annars inte skulle valts av biblioteken Förlagen kan nu argumentera: “det är klart ni inte skall lägga möda på att selektera när kunderna ju använder massor av de titlar ni inte tänkt köpa”

13 Konsekvenser Bibliotek låses in i prenumerationspaket för flera år i taget - dessutom med inbyggda prisökningar Stora delar av budgeten binds upp. För STM ca 40%! Detta stänger ute mindre förlag t.ex. sällskapen, medan de stora säkrar sina intäkter Inga pengar kvar för att köpa från förlag med resonabla priser Forskarna begränsas till de titlar förlagen väljer åt dem snarare än biblioteket och fakulteterna Detta kan tillspetsas ytterligare genom kraftiga begränsningar i rätten till uppsägningar

14 Användarstatistiken – en fälla?
Användarstatistiken har ett stort strategiskt värde för förlagen Ger nya marknadsmöjligheter Problem för biblioteken: Hur värdera en låg KPA som beror på hög användning av lågkvalitativa artiklar? Hur översätta användning till värde?

15 Pay-per-view- ett alternativ??
Exponerar de höga kostnaderna för nuvarande system och ökar trycket på förändring Tvingar användaren att prioritera Ger de klara signaler om priselasticitet som i dag saknas Köparens vapen på en fri marknad är att vägra köpa eller att köpa förmånligare från en konkurrent Om företagens strategier hindrar lågprismarknader att etableras kan man snart bara köpa möbler i dyra butiken. Måste forskarna köpa artiklar för kr styck leder det sannolikt till alternativa publiceringssystem

16 Men inte bara en prisfråga!
Vem skall äga den vetenskapliga informationen ? Informationssäljare kräver allt mer kontroll Digitala säkerhetsåtgärder inskränker användarrätten. Hur många gånger får man läsa en E-bok? Licenser i stället för köp underminerar ”The Principle of First Sale” Bibliotekens ställning undermineras Information blir en marknadsvara prissatt per minsta debiterbara enhet Instängning av information Krav från utgivare på ökat databasskydd Upphovsrätt till kompilerade fakta Ökad användning av icke-förhandlade kontrakt Risk att gå från civilrätt till kriminalrätt EU-direktivet om harmonisering av copyright och relaterade rättigheter. 18 månader från juni 2001 Utkast Haagkonvention. Annat lands lag kan ta över

17 Furiösa forskare utmanar förlagen !

18 Publiclibraryofscience.org 28 575

19 HighWire Press intl.highwire.org
Stanford University Library startade HWP 1995 Värd för mer än 200 peer-review tidskrifter som Science, Proceedings of the National Academy of Sciences och Journal of Biological Chemistry Alla titlar kan sökas samtidigt + nu också Medline Världens näst största gratisarkiv för vetenskapliga artiklar, ca i dag (Det största är NASA Astrophysics Data System) Många titlar erbjuder äldre nummer gratis Höga Impact Factors

20 BioMed Central www.biomedcentral.com
Start sommaren Peer-review. Snitt 35 dagar

21 De 20 mest betittade artiklarna
De 20 högst rankade artiklarna Elsevier går in med preprint- server Utmaning mot bl.a.ACS

22 Open Archives initiative www.openarchives.org
Mycket viktigt att biblioteken stöder OAI för att balansera storförlagens ökande maktposition Etablerar gemensamma metadatakonventioner för interoperabilitet mellan olika arkiv Främjar gemensamma webbstandarder. XML Underlättar effektiv spridning av innehållet i olika e-print arkiv . Open software e-prints.org Underlättar global sökning efter vetenskapliga artiklar oberoende av lokalisering

23 Bibliotekens roll inom OAI
Resursbeskrivning Klassificering Metadata = klassisk bibliotekariekompetens Serverutrymme Arkivering Teknisk support För fri global access = klassiskt bibliotekarieideal

24 SPARC - ett alternativ! The Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition Använder bibliotekens köpkraft genom en garanterad prenumerantbas (och ibland startkapital) för att stödja: Lågprisalternativ till högpristidskrifter Nya modeller för spridning som bättre tjänar författare, användare och köpare Nu också i Europa SPARC publisher-partnerships aim to: Create a more competitive scholarly communication marketplace where the cost of journal acquisition and use is reduced, and publishers who are responsive to customer needs are rewarded Ensure fair use of electronic resources while strengthening the proprietary rights and privileges of authorship science title and 5 times the cost of a humanities journal. SPARC aims to be a catalyst both for... incremental changes – offering the market competition on a title by title basis... ...and for transformative change of the communication process made possible by the availability of electronic technologies.

25 Arbetar för alternativ Listor över editors Kvalitet mot Kvantitet
Problemöversikt Fakta, tabeller, Brevmallar Arbetar för alternativ Listor över editors Kvalitet mot Kvantitet

26 Övergång från läsar-till författarbetalning
New Journal of Physics. Inst.of Physics Publishing och Deutsche Physikalische Gesellschaft. Peer-review. Författaren betalar $500 per artikel. MRS Internet Journal of Nitride Semiconductor Research. Peer-review. Författaren betalar $275 per artikel. $110 är ”submission fee” och betalas ej tillbaka. Florida Entomologist. Entomological Society of America. Erbjuder författare omedelbar fri webbacess för 75% av priset för 100 särtryck. Ca $90 för en 7-sidig artikel. Florida Center for Library Automation lägger upp filerna. E-tidskrift utg av Inst of Physics Publishing och Deutsche Physikalische Gesellschaft..

27 Forskarinitiativ... Evolutionary Ecology Research. Lanserades av förre redaktören och redaktionskommittén för en väletablerad tidskrift. Priset blev för högt efter olika övertaganden Den nya tidskriften kostar nu bara 1/3 av priset. Den dyra ursprungliga tidskriften har tynat bort The Association of Exploration Geochemists (AEG) drog år 2000 undan sitt stöd för Elseviers Journal of Exploration Geochemistry och startade den billigare Geochemistry: Exploration, Environment, Analysis, samägd av AEG och the Geological Society of London Den nya tidskriften indexeras av Chemical Abstracts, Current Contents, Geobase, Engineering Index m fl

28 Fler forskarinitiativ...
Hela redaktionskommittén sade upp sig när Elsevier vägrade sänka priset på Journal of Logic Programming De startade i stället Theory and Practice of Logic Programming hos Cambridge University Press The Association for Logical Programming slutade stödja JLP och antog TPLP som officiellt organ. Priset för blev $300 - inte $1 047! American Association of Physical Anthropologists (AAPA) fick Wiley att sänka priset med 40% i ett nytt publicerings- avtal. AAPA hotade annars att starta en oberoende tidskrift Leuven

29 Ett sista exempel 40 redaktörer på Machine Learning Journal har sagt upp sig Kluwer ville inte sänka priset och ge fri online access Editorerna ansåg att ett högt pris skulle begränsa accessen för just de forskare tidskriften var till för Priset skulle också begränsa kontakten mellan denna grupp och en potentiellt mycket större grupp forskare globalt Redaktionen gick till MIT Press Med hjälp av SPARC startade de Journal of Machine Learning Research (JMLR) med helt fri online access. Tryckt utgåva varje kvartal till rimligt pris Författarna behåller sin copyright.

30 Vad kan enskilda forskare göra?
Inte vara referenter och redaktions- medlemmar i orimligt dyra tidskrifter Publicera i not-for-profit tidskrifter Veta priset på tidskrifter de publicerar sig i Ta upp elektroniska publikationers roll i diskussioner om befordran och tillsättning Uppmana specialistföreningar till egenpublicering och att sätta rimliga priser

31 Vad kan universitet och anslagsgivare göra?
Införa en upphovsrättpolicy med krav att forskaren/fakulteten/universitetet behåller copyright publicering måste ske på universitetets webb forskningsrapporter måste vara fritt tillgängliga Starta egen webbpublicering i enlighet med Open Archives krav Värdera elektroniska publikationer i samband med befordran och anslagsgivning

32 Vad kan biblioteken göra förutom att vara mycket aktiva i arkiveringsfrågan ?

33 Bryter risken att fastna inom paket och inte se Världen utanför Verona

34 Bläddra i alla Lunds titlar
Söka i alla Lunds titlar Direkt till fulltext Automatisk order

35 Personliga val av resurser
valda av biblioteka-rier

36 Publiceringsverksamhet
Fulltext om möjligt

37 Bradford´s Law of Scattering
100 4 100 20 100 100 300 funna referenser Samuel C. Bradford, Sources of Information on Specific Subjects, Enginnering 137 (Jan 26, 1934)

38 Valmöjligheter Göra allting lätt nåbart
Göra det mest nyttiga och behövliga nåbart Göra tillgängligt vad som helst som är lätt att göra tillgängligt Använda budgeten på lättillgängliga (om än dyra) resurser i strävan att ge användarna bredast möjliga access utan hänsyn till kvalitet Om användarna inte arbetar tillräckligt hårt för att sålla är det deras problem Ju större mängd information desto större transaktionskostnad för att hitta den

39 Men - hur påverkas kvaliteten?
Frestelsen att erbjuda massor av innehåll och vara Det Stora Biblioteket Studenterna är nöjda, forskarna är nöjda och administratörerna är nöjda Låg kvalitet slås inte ut från marknaden Forskarna hittills valt publicering utifrån andra kriteria Finns dessa titlar i paketen Om inte – blir de citerade? Kommer fler citeringar att gå till sämre arbeten? Påverkar detta övriga citeringar och därmed impact factors? Leder detta till nivellering mellan titlar? Men - hur påverkas kvaliteten?

40 Biblioteken som kvalitetsfilter ?
Mängden information på webben växer exponentiellt Mängden accessad information växer som bäst linjärt För en given mängd sökansträngning minskar efter hand sannolikheten att hitta dokument Höstacken växer - nålen blir alltmer osynlig Var finns de bästa ostarna och de godaste bröden ? På biblioteken?