Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skolans mål och möjligheter Skolans mål och möjligheter Skolan som ressurs för barn och ungas innlärning, beteende och utveckling Folkets hus, Stockholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skolans mål och möjligheter Skolans mål och möjligheter Skolan som ressurs för barn och ungas innlärning, beteende och utveckling Folkets hus, Stockholm."— Presentationens avskrift:

1 Skolans mål och möjligheter Skolans mål och möjligheter Skolan som ressurs för barn och ungas innlärning, beteende och utveckling Folkets hus, Stockholm City Conference Center 8. oktober 2008 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norwegian Center of Child Behavioral Research Universitetet i Oslo

2 Vad vill vi med skolan? Hur påverkar skolan elevernas inlärning och utveckling? Hur påverkar lärare elevernas inlärning och utveckling? Hur lär sig elever? Ledarskap i klassrummet Socialt lärande i skolan

3 Hva skal förebyggas?  Det vanligste är att förebygga drogmissbruk, psykiska hälsoproblem, kriminalitet, våld och aggressivt beteende i hem, skola och fritid  Skolan skal också förebygge at elever inte misslyckas i skolan på grund av innlärningssvårigheter, motivationsbrist och beteendeproblem (våld och hot, skolk, mobbning)  Förebyggande innsatser: –Situationsförebygging (”Target hardening”, ”Hot spot policing”) –Sosial och individuell förebygging (förebygga problembeteende, stärka social kompetens och individuella ressurser, kompensa- torisk undervisning).

4 Att förebygga = att bygga  Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars ressurser och talanger,  Att fremja barn och ungdomars kompetens för att mestra stress, motgång och kriser,  Redusera riskfaktorer för utveckling av problem,  Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc),  Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: –”coping” og ”resilience” –”Hjelp til självhjelp” – ”empowerment”.

5 Analys av förebyggande arbete  ”TING HENGER I HOP”: Barn och ungas riskbeteende har över tid en tendens till att konvergera: alkohol och drogmissbruk, kriminalitet och psykiska problem,  GEMENSAMA RISKFAKTORAR: Det är ofta dom samma underliggande sociala och psykologiska processer som leder till utveckling av barn och ungas problem,  FRAGMENTERADA INNSATSER: Det förebyggande arbetet föregår ofta innan isolerade problemområden (droger, kriminalitet, våld, mobbning, rökning, matvanor) och sektorer (skola, social barnavård, somatisk och psykisk helsa)  HELHETLIG FÖREBYGGANDE: Det förebyggande arbetet bör riktas mot hela spekteret av problem och fokusera på dom felles underliggande risk-faktorene för att ha tilrekkelig kontinuitet, brädd och intensitet.

6 Verkar – verkar inte?  ”VI ÄR ALLA FÖREBYGGARE”: Förebyggande innsatser kan anknytas til allt från fotbollsklubbar til fri-idrott och kulturella aktiviteter – det räcker att hålla barn och ungdomar undan negativ innflytande och ge dom goda interesser,  ”DEN GODA ÅSIKT” – Många förebyggande åtgärder har som sin primära åsikt att förmedla budskapet: någon tar problemet på allvar och man vil markera sig som seriös förebyggande aktør,  ”LÖP OCH KÖP”: Några förebyggande program kännteknas mer av god layout och välorganiserad marknadsförning enn av trovärdighet,  ”BRIST PÅ UTVÄRDERINGAR” Det är möjligt att förebygging funkar, men lite är systematisk utvärderad – och vi vet inte om det ger resultater eller inte.

7 Förebyggande innsatser som inte fungerar  Interventioner som samlar høgrisk ungdomar på et sätt som leder till negativ social innlärning,  Det är oklart hur inverventionen skall iverkställas (implementeras),  Personalen får inte tilräcklig handledning och är inte ansvarliga för resultaten,  Interventioner med åsikt att skräma (eksv. scared straight) ellre strategier för ”rough treatment” (eksv. boot camps),  Interventioner där vuxna förmanar/belärar barn och ungdomar. National Institute of Health state-of-the-science conference statement, 2004

8 Effektiva skolbaserade förebyggande program  Ett interaktivt och deltakande innlärningssett  Förmedlar relevant kunnande som utmanar provåldelige attityder och åsikter  Fremjer perception av normer, prosociala attityder och värden  Fremjer generell livskompetens  Stärker elevernas interpersonliga sociala färdigheter  Undervisningsmetoder som engasjerar eleverna, fremjer anvending av lärostoffet i naturliga situationer och ändrar sättet att kommunisera på i problemsituationer  Multikomponent, flerårig, och iverkställes på flera nivå, där vänner, föreldrar och andra i det sociala nätverket uppmuntrar til att anvenda färdigheterna. Ferrer-Wreder, Stattin m.fl. 2004

9 Skolan förebygger  Det är möjligt att skolan bäst tar tillvara sin förebyggande och hälsofrämjande insats genom att göra det den skall göra: främja elevernas lärande och utveckling genom skolorganisation, läroplan och pedagogisk praktik.

10 Hur påverkar skolor elevernas inlärning och utveckling?  Genom de skillnader som finns i skolornas rekrytering, miljö, undervisning och inlärningsaktiviteter (school effectiveness research)  Genom planerade och målinriktade utvecklingsarbeten, projekt och planer för att främja elvernas inlärning, utveckling, sociala kompetens och hälsa (school improvement and school based prevention research)

11 Effektiva skolor 1) Kontext: Ett avvägt elevintag; adekvata resurser, stöd från lokalmiljön och politikerna 2) Skolorganisation: Professionellt ledarskap med strategiska vyer; gemensamma visioner och mål hos personalen 3) Skolans ethos: En ordnad atmosfär; attraktiv arbetsmiljö; höga, men realistiska förväntningar; eleverna får ta ansvar; positiva belöningar och rättvis disciplin, fokus på prestationer och positivt beteende; goda lärar- elevrelationer 4) Effektiv utvärdering och tillsyn: regelbunden mätning av elevprestationer, utvärderingar av lärareffektivitet och skolans samlade prestationer 5) Gruppledning i klassrummet och pedagogisk kvalitet: skydda inlärningsaktiviteterna; engagemang av elevernas intressen; effektiv undervisning; struktur; god ämneskunskap hos lärare. Rutter & Maughan, 2002

12 Så skapas arbetsro i skolan  Goda lærer-elevrelationer i och utanför klassrummet,  Ledarskap i klassrummet: Riktlinjer för att skapa produktiv arbetsro för att utöka den effektiva undervisningstiden, - etablera normer och regler,  Målinnriktad och strukturerad undervisning och aktiviteter,  Effektiv och differensierad undervisning,  Socialt lärande, - social kompetensutveckling och elevansvar,  Induktion – att förklara hur elever och deres beteende påverkar andra  Goda kommunikationsfärdigheter: pedagogisk anvending av lärarens uppmerksamhet, uppmaningar och feedback,  Att uppmuntra positivt beteende och stoppa ellre förebygga problembeteende.

13 Vad kan lärarna göra? Ledarskap i klassrummet  Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i klassrummet och på kommunikationen mellan lärare och elever  Kompetens i att hantera störande och bråkiga elever och grupper, att arbeta med regler och att stärka det som är positivt,  Klassledning bygger på positiva relationer och har en stark anknytning till god undervisning,  Ett proaktivt förhållningssätt för att förebygga att problembeteende sprids och trappas upp.

14 Inlärningsfrämjande relationer  Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam  Läraren lär känna eleverna, hälsar på dem och använder deras namn  Läraren talar elever på tumanhand  Behandlar eleverna med respekt: ”fair och rättvis”  När eleverna förmedlar att de respekterar och litar på läraren  När läraren önskar att eleverna skall lyckas i skolan, berättar att hon bryr sig om dem – även om de inte tycker om att höra det.

15 Klassens utvecklingssteg  Gruppbildning (Forming) –Inskolnings- och ”lära kännaaktiviteter” –Lärarens genuina uppmärksamhet –Inkluderande aktiviteter och grupper  Dominans och kontroll (Storming) –Klara ut ledarskapet i klassen –Inflytandemönster och popularitetsstruktur  Normbildning (Norming) –Förhandlingar, inkluderande sammanhållning och anpassning  Den produktiva perioden (Performing) –Produktivitet, justeringar, problemlösande

16 Den lägsta effektiva ingripandenivån ’Lägsta effektiva ingripandenivå’ för att förebygga eskalering och spridning av problembeteende:  Didaktisk nivå: Planerad undervisning och inlärningsaktiviteter med vikt på direkt undervisning och struktur,  Förebyggande nivå: Beteendekorrigering utan att störa aktiviteten i klassen med användning av regler, övervakning, uppmärksamhet, beröm, rörelse och signaler till eleverna,  Problemlösande nivå: Direkt beteendekorrigering med problemlösande praktiserande av regler och planerade konsekvenser.

17 Verksamt beröm och bekräftelse  Bekräfta prestationer, insats, hjälpsamhet och kreativitet,  Var konkret och förklara varför du är nöjd,  Beröm måste vara uppriktig, spontan och varierat,  Fokusera på vad eleven eller klassen har presterad,  Både frekvens (hur ofta) och kvalitet (hur bra) är viktigt,  Beröm har störst effekt när elever har en god relation med läraren och tycker att arbetet är intressant och viktigt,  Bekräftelse eller beröm har framför allt en informativ funktion, ”Ta eleven på bar gärning när han har gjort något bra”, som psykoterapeuten och specialläraren Birgitta Kimber uttrycker det. f

18 Proaktivt ledarskap i klassrummet  UPPMÄRKSAMHET – ÖVERBLICK - när läraren är uppmärksam på vad som försigår i klassrummet och eleverna är medvetna om det,  ÖVERLAPPNING – hanterar flera händelser samtidigt,  AKTIVITETSFLYT – aktiviteterna skyddas mot yttre ellre inre avbrott och störande händelser,  ”MJUKA ÖVERGÅNGAR” när klassen byter från en aktivitet till en annan  MOMENTUM - god progression och tempo under lektionen  GRUPPFOKUS – så många elever som möjlig är uppmärksamma och engagerade. (Kounin, 1970/1977)

19 Utvecklingsuppgifter ur elevernas perspektiv  Social kompetens: –att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt accepterande, –Att lyckas i kontakten med vuxna, hemma och i skolan,  Akademisk kompetens: att lyckas med skolgången och skolämnena,  Beteende: Följa normer och regler i familj och samhälle. (Masten m.fl., 2002) (Masten m.fl., 2002)

20 Personligkompetens FysiskkompetensSocialkompetens Kognitivkompetens Backe-Hansen,E. & Ogden,T. (1998). 10-åringer i Norden, Kompetanse, Risiko og oppvekstmiljø, Rapport Nordisk Ministerråd, København, Forlag Nord Helse

21 •Social kompetens är barn och ungas kapacitet till att integrera tänkande, känslor och beteende för att lyckas med sociala uppgifter och utveckla sig positivt (Weissberg & Greenberg, 1998) Social kompetens går som en röd tråd genom framgångsrika förebyggande insatser

22 Betydelsen av social kompetens – vad säger forskningen?  Utökar möjligheterna att bemästra viktiga utvecklingsuppgifter –Att lyckas i skolan –Att få vänner –Att utveckla positiva relationer til vuxna (Masten et al., 1995)  Vaccination mot psykosociala problem (resiliens) (Garmezy, 1990)  Förebygger alkohol- och drogmisbruk (Ennet m.fl., 2003)  Bidrar till socialt inkluderande i skolan (Gresham, 1987)  Förebygger social isolering och tillbakadragelse (Ogden, 1995)  Förebygger aggressivt beteende genom att peka på positiva alternativ (Walker et al.,2004; Webster-Stratton & Hammond, 1997).

23 Dom ”bortvalda eleverna”  En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i 63 klasser ved 31 grunnskolor i Stockholm  Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og 3 elever som dom inte ville leka med  18% av elevene blev bortvald av medeleverna  Hvem blev bortvald? –Stökiga pojker, generade och tilbakadragna flickor och pojker, elevar med innvandrarbakgrund  Lärarna hadde identifierad hälften mens föreldrarna uppfattade varje femte som hadde kameratproblem – dom som var stökiga blev oftast identifierad  Orsaksanalyser indikerade att det var bristande sociala föresetnader och färdigheter som ledde til att elever ble bortvalda och detta påvärkade indirekt skoleprestationene i negativ riktning  Sundell & Collbiörnsen, 1999

24 Varför socialt lärande i skolan?  Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar lite  Förebygga problembeteende i undervisningen,  Stöd till social inkludering i skolan,  Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: –”coping” och ”resilience” –”Hjälp till självhjälp” – ”empowerment”  Eleverna lär sig hur de själv kan reglera uppmärksamhet, känslor och beteende.

25 Socialafärdigheter Samarbete Självkontroll Självhävdelse Empati Ansvars-tagande Gresham & Elliott, 1990

26 Sociala färdighetsdimensioner för elever och lärare  SAMARBETE – dela med sig och hjälpa andra – följa regler och instruktioner  EMPATI – kunna se saker ur någon annans synvinkel och leva sig in i hur andra har det – ha omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter  SJÄLVKONTROLL – bringa känslor under intellektuell kontroll  SJÄLVHÄVDELSE – uttrycka egna uppfatningar och rättigheter på positiva och tydliga sätt – ta initiativ, presentera sig och stå emot negativt grupptryck  ANSVARSTAGANDE – hålla avtal – visa respekt for ägodelar och arbete  (Gresham & Elliott, 1990)

27 Program för utveckling av social kompetens  ”Second step” – Committee for children, Seattle, Beland, 1991 – (”Stegvis”)  Interpersonal Cognitive Problem-solving (ICP) – Shure, 1997  The prepare curriculum – Goldstein, 1999 (Sosial ferdighetstrening for ungdom og voksne) (Aggression Replacement Training)  Livsviktigt – Birgitta Kimber.

28 Programinnehåll  SOCIAL PERCEPTION: –Att uppmärksamma och koda verbala och ickverbala sociala signaler –Noggrann kodning av sociala signaler – avläsa normer och intentioner  PERSPEKTIVTAGANDE OCH EMPATI: –Förstå andras perspektiv och leva sig in i deras situation  INLÄRNING AV FÄRDIGHETER OCH PRIORITERING AV MÅL: –Lära sig sociala färdigheter av högre och lägre grad –Formulera sociala mål och avväga målkonflikter  PROBLEMLÖSNING: –Generera alternativa lösningar på sociala problem och konflikter –Förutse hinder och förvänta konsekvenser  SOCIALT EFFEKTIVT BETEENDE: –Omsätta sociala beslut till effektivt beteende.

29 Socialt lärande i skolan: det räcker inte med strukturerade program  Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas på samma sätt som skolämnen – strukturerat och autentiskt lärande  Färdigheterna bör vara socialt verksamma för eleverna och anpassad til åldersgruppen,  Upplärningen påverkas av skolans övriga undervisning och bör integreras i denna - man kan inte ”kursa” eleverna att bli socialt kompetenta (miljöåtgärder nödvändigt)  Sociala färdigheter används när dom modelleras, efterfrågas, uppmuntras och bekräftas.

30 Skolövergripande normer och förhållningsett  Utveckla positiva relationer til lärare och medelever som social anknytning och vennskap,  Klara regler och förventningar till positivt beteende, och konsekvent anvending av beröm för ”norm och regelstyrd” beteende.  Små och negativa konsekvenser på negativt beteende som observeras och rapporteras på et systematisk sätt,  Informell social kontroll som förmedlas av medelever och personalen,  Gemensama värden, normer och förventningar i skolans personal; Det som går före sig i klassrummet påverkar och påverkas av det som händer på skolan och av den skolövergripande innlärningsmiljön (klimat) och normer (skolkoden),  Utvidgat samarbete och kommunikation mellan hem och skola.

31 Principer och värden om inkludering, demokrati och jämnlikhet Forskningsbaserade kriterier för effektiva skolor Principer för ledarskap i klassrummet Strukturerade program och metoder för undervisning och innlärning En begreppsmodell för utnyttjande av skolan som ressurs för barns utveckling och helsa

32 Litteratur  Ogden,T.(2005):Skolans mål och möjligheter. Rapport, Folkhälsoinstitutet, Stockholm.  Ogden,T.(2003):Social kompetens och problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm, Liber forlag  Klefbeck,J. & Ogden,T.(2003):Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn. Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag  Ogden,T.(1993):Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund, Studentlitteratur  Ogden,T. Asmervik,S. & Rygvold, A.L. (red.)(2001):Barn med behov av särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur  Ogden,T. (1991): Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund, Studentlitteratur


Ladda ner ppt "Skolans mål och möjligheter Skolans mål och möjligheter Skolan som ressurs för barn och ungas innlärning, beteende och utveckling Folkets hus, Stockholm."

Liknande presentationer


Google-annonser