Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska2009-11-24 1 Bild- och dosoptimering av direktdigitala detektorer i praktiken.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska2009-11-24 1 Bild- och dosoptimering av direktdigitala detektorer i praktiken."— Presentationens avskrift:

1 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Bild- och dosoptimering av direktdigitala detektorer i praktiken

2 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska •Arbetssätt och metoder •Erfarenheter och fallgropar •Praktiska exempel – Nyinstallerad utrustning av nytt fabrikat – Barnbäcken

3 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Historik och Utveckling Från film till bildplattor: Bildplattegrupp startades 1996, då första bildplatte- systemet installerades. Från bildplattor till direktdigital detektor (DiDi): 2004 installerades de första DiDi-systemen (Philips) alla konventionella röntgenlab i Eskilstuna direktdigitala (samma fabrikat). Ny typ av direktdigitalt genomlysningsystem 2009 installerades skelett/genomlysningslab AXIOM Luminos drf (Siemens)

4 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Bevaka i samband med upphandling •Utrustningens bildoptimeringsmöjligheter •Köp bildoptimeringsutbildning av leverantören

5 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Bildprocessgruppen •Röntgensjuksköterska •Radiolog •Ingenjör •Sjukhusfysiker

6 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Inför ett optimeringsprojekt •Se över metodboken – Standardisera bildtagningen! – reducera antalet bilder? – Finns särskilda problemprojektioner? •Läs på om det nya systemet ­ Bilddetektion ­ Bildprocessning •Dokumentera före-situationen ­ Exponeringsparametrar, geometri ­ Ta referensbilder av anatomiska fantom och bildkvalitetsfantom samt mät stråldoser

7 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Fantommätning •Brusmätning, Stråldosmätning •Förändring av exponeringsparametrar? •Utvärdering med radiolog Philips Digital Diagnost Siemens Luminos

8 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Kliniska jämförelsebilder •Bilder med patologi, patienter>50 år tillfrågas, dokumentation i RIS. Projektionerna ska vara lika. •Bilder tagna med ny teknik jämförs med gammal ”standard”.

9 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Bildprocessen… •Läkare vill ”känna igen sig” på bilderna… •Omprocessning av bilderna på flera sätt och radiologen får ”blindtest” •Lägg ner tid – det lönar sig!

10 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Implementering •Överföring av nya exponeringsinställningar till övriga liknande lab – se till att alla ändringar blir lika. •Ny standarddosmätning

11 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Uppföljning säkerställer kvaliteten •Kommunikation med radiologer, feedback avseende bildkvalitet och undersökningarnas kvalitet •Kontroll av exponeringsindex och stråldoser med hjälp av statistik från PACS

12 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska •PPS-utbildning (Patologi-Projektion- Strålskydd) •Arbetsteknikutbildning Kontinuerlig utbildning säkerställer optimeringsarbetets effekt

13 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Teknikermöten (kvalitetsmöten med kliniken) Varannan månad går vi igenom: •Driftsproblem •Underhåll på utrustningen •Utbildningsbehov •Strålskyddsfrågor RaLF Kvalitetsansv rtgssk Med.Ing RIS/PACS systemförv Sjh.fysiker

14 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Erfarenheter och fallgropar

15 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Siemens Luminos ”Golden Standard” -inte alltid bra att ha! -Om man har kravet att motsvarande bilder på olika utrustningar (av olika fabrikat) måste ha samma bildåtergivning, kan det bli stora problem. -Det kan vara så att det inte går att få till det hur man än processar om bilden…

16 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Bildprocessen… Bildprocessen sätts efter en standardiserad bildtagning, rätt centrerad och väl inbländad! Om vi slarvar med inbländningen och centreringen kommer histogrammet få fel utseende och bildprocessningen kan misslyckas Extra viktigt att centrera och blända in korrekt när man har direktdigital utrustning!

17 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Både bildkvaliteten och stråldosen till patienten påverkas om vi centrerar och bländar in på fel sätt Ett klassiskt exempel är när man tar med för mycket bröst och mage på en lungsida… •Då kan bilden felprocessas, lungparenkymet blir som en grå massa och ganska strukturlös •Om (kvinno-)bröst finns med i bilden (=blir utsatt för primärstrålning) då kan stråldosen till bröstkörtlarna bli i klass med en mammografi… - helt i onödan, för ingen vill se dem när man diagnosticerar lungan!

18 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska •Ser bilden inte ut som du förväntade dig? – Kolla mAs och exponeringsindex. – Vad var det som gick snett? – Går det att förebygga? – bilden behöver inte nödvändigtvis tas om – berätta om samma sak händer flera gånger, det kanske finns en förklaring och åtgärd... Reagera! Reflektera!

19 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Praktiskt exempel 1 Optimering på Luminoslabet start feb 2009 (pågår än…)

20 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska AXIOM Luminos drf Första Luminos installerades i feb 2009 i Katrineholm och nästa i maj i Eskilstuna. CsI-detektor, 148µ m pixelstrl, 2840 x 2880 matris •Kombination gml och skelett-us •Smidigt, lätthanterligt och intuitivt system i det dagliga arbetet, bra arbetsflöde •Låga stråldoser •Kort gml innan exponering → bra m ö jl till kontroll ö ver bildtagning och till total doss ä nkn/us •Careposition

21 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Hur beror bildens gråskala på stråldosen till detektorn? Med olika bildprocessmjukvara får vi olika gråskala i bilden beroende på detektordosen Philips Digital Diagnost: samma gråskala i bilden oavsett mAs Luminos: ökad totalsvärtning med ökad mAs. mAs

22 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Och exponeringsindex beräknas olika Önskad detektordos för ”400-speed”

23 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Optimeringen Vi har främst arbetat med bildprocessparametrarna: •Med och utan Diamond View •LUT •Amplification •Edge Gain och Edge Kernel •Fönstringen

24 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Många skelettundersökningar blev fort klara •Bäcken var vi nöjda med som de var! •Ländryggar och bröstryggar Det räckte med att vidga fönsterbredden. •Knän och Protesknän blev bra med flackare LUT-kurva och mindre kantförstärkning •Diamond View fungerar bra på allt större skelett

25 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Urografier •Kändes generellt ”flacka och artificiella” •Brantare LUT •Minskad Ampl •Vi startade med att lägga på Diamond View (DV) (även om Siemens defaultprocess var utan DV på urografier) men vi blev motbevisade – urografierna blev faktiskt bättre när vi tog bort DV. - med DV fick vi se mycket ben och luft! •doserna på DiDi och Luminos ligger nu i samma nivå trots Ampl 1,4 istället för 2. C:a 2 mSv/us

26 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Fluoro - hypofarynx Ökade direkt framerate från 7,5 b/s till 15 b/s som behövs för den snabba sväljningsakten Problem med brusiga bilder och eftersläp (trippelkonturer) Ökade dosraten 12% och minskad k-faktor (högre k-faktor – mer överlagring)

27 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Fluoro på barn ”Paediatrics” relativt hög kV (c:a 73-77) hög filtrering (0,3 mm Cu) brusiga bilder med dålig stuns ”Litho” lägre kV (c:a 63-66) 0,2 mm Cu bra bilder låga doser Mer än dubbla Paediatrics-dosen C:a10-20% högre dos än Paediatrics ”Litho” lägre kV (c:a 63-66) 0,3 mm Cu bra bilder

28 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska

29 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Praktiskt exempel 2 Optimering av barnbäcken - våren 2009

30 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Barnbäcken Innan optimering •Barn kördes på samma program som vuxna: AEC, 77 kV och raster. •När gonadskydd användes kunde AEC-dominanten råka täckas → överexponering och för hög patientstråldos Allmän rekommendation var därför: använd ej gonadskydd på små barn p.g.a. stor risk för omtag Typiska värden: Barn upp till 10 kg: c:a 1,6 mAs och 2,6 µSv Barn kg: c:a 3 mAs och 4 µSv Barn kg: c:a 7 mAs och 7 µSv

31 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Önskemål om gonadskydd •Barnbäckenprogram skapades – kV sänktes – automatiken slopades och fria tider enligt viktklassning infördes på små barn upp till 30 kg. Vi ville åstadkomma en dossänkning - så rastret togs bort på de allra minsta barnen (många röster i landet talade för att raster inte behövs på barn under 20kg)

32 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Trots perfekt centrering och inbländnig kunde bilderna ibland få dålig bildkvalitet •Bilderna kunde upplevas brusiga och grå… •För att få bättre återgivning av skelettstrukturen sänktes kV ytterligare på de allra minsta barnen. •För att komma runt problemet med brusiga bilder ökade vi mAs:en. •Men utan raster blev bildkvaliteten aldrig lika bra som tidigare…

33 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Så rastret lades in igen: först på barn 10-20kg sedan även på de allra minsta barnen 0-10 kg – ökad mAs med 25% för kompensation för rasterabsorption.

34 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Översikt

35 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Slutlig Exponeringstabell B ä cken Gonad- skyddrasterkVAEC/mAs Typiska pat.doser Barn 0-10kgNejJa702,5 mAs 2 µ Sv Barn 10-20kgJa 732,5 mAs 2,5 µ Sv Barn 20-30kgJa 734 mAs 4 µ Sv Barn ö ver 30 kg Ja 77AEC

36 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Slutresultat •Bibehållen bildkvalitet •Sänkta stråldoser, trots raster •Gonadskydd - nu på säkrare sätt

37 Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska Tack f ö r oss!


Ladda ner ppt "Ylva Lindgren, Leg Sjukhusfysiker Annette Albertsson, Leg Röntgensjuksköterska2009-11-24 1 Bild- och dosoptimering av direktdigitala detektorer i praktiken."

Liknande presentationer


Google-annonser