Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ekonomirådgivning i skogsbruket Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ekonomirådgivning i skogsbruket Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomirådgivning i skogsbruket Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2013

2 Helheterna i ekonomirådgivningen •Placera i skog3–34 •Investeringar i skogsvård35–53 •Avverkningsintäkter54–72 •Sammandrag73 2

3 Skogsfastigheten, en resultatenhet 3 Inkomster • Virkeshandel • Försäljning på rot • Leveransförsäljning • Stöd och ersättningar • Kemera-stöd • Försäkrings- och älgskadeersättningar • Andra inkomster Utgifter • Investeringar i skogsvård • Förvaltning • Riskhantering • Finansiering Hur mycket kapital finns bundet i skogsfastigheten?  Förenklad värdekalkyl Placera i skog

4 4 Skogsfastigheten, en resultatenhet •Skogsbruk är kapitalintensivt, arbete och andra kostnader utgör en liten del av kostnaderna •Intäkter och utgifter vid skilda tidpunkter •Mål för en företagsmässig verksamhet: –effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna (skog och annan egendom, eget arbete) –avkastning på placerat och bundet kapital •Inkomster från virkesförsäljning viktigaste källan, även andra möjligheter till förtjänst: –avverkning och utkörning av virke –jaktarrenden och turism –byggrätter, marksubstans –frivilligt skydd mot ersättning Placera i skog

5 Skog jämfört med aktier och fastigheter SkogAktierFastigheter Kunskap Kräver kunskap om skogsvård, skogsbrukets stöd och skogsbeskattning. Kunskap är till fördel, men det är lätt att vara passiv placerare, med OK resultat. Kräver kunskap inom fastighetsbranschen. Tidsperspektiv Långt tidsperspektiv, en större skogsfastighet ger möjligheter till regelbundna inkomster. Tidsperspektivet vanligen 1–10 år. Tidsperspektivet vanligen långt, regelbundna inkomster. Likviditet Bra efterfrågan på skogsfastig- heter, det går ofta rätt snabbt att sälja fastigheten. Svårt att köpa. Avkastningen realiseras vanligen genom virkesförsäljning, eventuellt betalning i rater. Går att realisera på en bankdag, ibland till och med ögonblickligen. Går att realisera på fastighetsmarknaden, likviditeten kan variera beroende på läge. Genomsnittlig avkastning I södra Finland 2–5 % på lång sikt, variation på kort sikt. Avkastning från flera årtionden realiseras på en gång! Den långtida genomsnittliga avkastningen har på Helsingforsbörsen varit ca 10 %. Moderat, 4–7 %. 5 Placera i skog

6 Skog jämfört med aktier och fastigheter SkogAktierFastigheter Risk Liten risk, kan hanteras genom försäkring, utvecklingsklassfördel- ning, trädslagsfördelning. Hög risk, stora kast i värdet (volatilitet). Kan hanteras genom att sprida placeringarna på olika branscher och marknader. Håller oftast värdet rätt bra, men aningen större variation än för skogsegendom. Försäkringar ger finansiellt skydd vid skador. Beskattning Utgifter kan dras av, andra skatteförmåner, t.ex. skogsavdrag för den som köpt fastigheter mot vederlag. Samfällda skogar har lägre skattesats, 28 %. Samma skattesats som för skogsbruk. Även dividenderna beskattas som kapitalinkomst. Beskattas som kapital. Stöd Kemera-stöd för inves- teringar och ersättningar för älgskador. Stöden har marginell betydelse. -För renoveringar har det funnits olika stödformer, vanligen tidsbundna, t.ex. energieffektivitet, konjunkturstöd. 6 Placera i skog

7 Ägarformens ekonomiska betydelse 7 Privatägd skogSamfälld skogSammanslutningDödsbo Normal kapitalbeskattning. Lägre skattesats, Utbetalning av avkastning från den samfällda skogen beskattas inte. Normal kapitalbeskattning, utgifter och inkomster förs över till delägarna. Normal kapitalbeskattning. Självständigt beslutsfattande. Förvaltningsnämnd/om- budsman ansvarar för verksamheten enligt gemensamt överenskomna principer. Röstning möjlig om viktiga ärenden. Konsensus, besluten måste vara enhälliga. Skalfördelar, jämna virkesintäkter, skogsbruksplan obligatorisk. Enkel förvaltning. Förvaltningskostnader, revisionskyldighet om omsättningen är över € per år. Placera i skog

8 Beslut vid förvaltning av skogsegendom Investera i skog, om: •Du är beredd att binda upp dig till skog för en längre tid •Du uppskattar de rekreations-, natur- och nyttjandevärden som skog erbjuder •Du vill ha ett tryggt placeringsobjekt med stabil avkastning Bilda en samfälld skog, om: •Du vill planera ett generationsskifte •Du inte hinner eller kan utföra skogsvårdsarbeten •Du vill ha regelbundna inkomster och ett yrkesmässigt skogsbruk utan egen arbetsinsats Sälj din skog, om: •Skogen inte har något känslovärde eller annat nyttjovärde •Fastigheten är liten eller splittrad •Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger och •Du redan har en bra spridning på dina placeringar eller om du behöver kapitalet t.ex. för att finansiera en bostad 8 Placera i skog

9 Egna mål styr besluten i skogsbruket •Vilken roll har skogen i den egna ekonomin?  Vilka är de egna målen och vilken betydelse har ekonomin i det egna hushållet: 1.Flera mål 2.Hög avkastning 3.Ekonomisk trygghet 4.Natur- och landskaps- värden 5.Rekreation och andra värden 9 Placera i skog

10 Vad är lönsamhet ”En verksamhets förmåga att generera vinst” 1 Absolut: •Lönsamhet = Inkomster – Utgifter •Intäkter – Kostnader = Vinst Relativ: •Avkastning på investerat kapital = •Avkastning på bundet kapital = 10 ¹ Kuuluvainen & Valsta 2009 Placera i skog vinst skogsfastighetens värde vinst kapital investerat i skogsbruk (t.ex. inköpspris)

11 Absolut och relativ lönsamhet •Absolut lönsamhet mäter eurobelopp, relativ lönsamhet procent!  Absolut och relativ lönsamhet kan ge olika uppfattning om lönsamheten.  Maximering av nettointäkterna (absolut avkastning, högsta skogsränta) uppnås med långa omloppstider,  hög avkastning på kapitalet (relativ lönsamhet) med korta omloppstider. 11 Avkastning, % Kapital Placera i skog I underproduktion

12 Absolut och relativ lönsamhet – jämförelse av två skötselprogram Absolut avkastning •Avverkningar enligt rekommendationerna ger regelbundet genomsnittliga inkomster. Relativ avkastning •Nästan en fjärdedel högre. Det bundna kapitalet är mindre.  Inkomster från skogen har kunnat placeras om för högre avkastning. Absolut avkastning •Längre omloppstider  högre inkomster vid avverkning, men avverkningar görs mer sällan. Den absoluta avkastningen är alltså på samma nivå som när fastigheten sköts enligt rekommendationerna. Relativ avkastning •Lägre än normalt. Mycket bundet kapital som inte är i effektiv användning. 12 En 50 hektars skogsfastighet i södra Finland Omloppstid som i rekommendationerna • Medelvolymen på en normal nivå, ca 100 m 3 /ha  fastighetens värde ca € 20 år längre omloppstid • Förlängd omloppstid ökar medelvolymen till ca 130 m 3 /ha  fastighetens värde ca € Placera i skog

13 Kumulativa kassaflöden 13 Placera i skog Normal omloppstidFörlängd omloppstid

14 Håll ett öga på värdetillväxtprocenten •Förnya skogen när värdetillväxtprocenten (kom ihåg att både mark och virkesförråd binder kapital) underskrider ditt räntekrav eller när du får högre avkastning på alternativa placeringar. 14 Placera i skog Beståndets ålder, år

15 Avkastning på alternativa placeringar •En förlängning av omloppstiden innebär ekonomiska förluster om avkastningen från den alternativa placeringen är större än skogens värdetillväxt. •Dessutom ger en tidigare slutavverkning snabbare inkomster från nästa trädgeneration. 15 Placera i skog •Alternativ: a)Intäkterna från en slutavverkning som gjorts enligt rekommen- dationerna, € placeras för 20 år med 3 % årsränta b)Omloppstiden förlängs med 20 år

16 Resultat- och balansräkning •Resultaträkning = sammanställning av intäkter och kostnader under räkenskapsperioden, visar omsättningen dvs. verksamhetens omfattning och resultat. •En del uppgifter fogas till bokslutet. •Balansräkning = uppställning av ett företags till- gångar och skulder. Indelas i aktivsidan (egendom, kassatillgångar, andra fordringar) och passivsidan (eget kapital och skulder), som ska vara lika stora. •Balansräkningen ger en bild av företagets/ skogsfastighetens ekonomiska ställning. 16 Placera i skog

17 Skog i en placeringsportfölj •Om skogsägaren försöker öka sin förmögenhet, ska allt kapital användas så effektivt som möjligt. •Kapitalet ska flytta mellan skog och andra placeringar enligt situation. •Avkastningen på förnyelsemogna bestånd ska jämföras med avkastningen på alternativa placeringar. Motsvarande investeringar i skogsvård eller förhöjd produktion kan ge en högre avkastning på kapitalet. 17 Depositioner Masskuldebrev Aktier Placeringsbostäder Slutavverkningar Plantskogsvård Gödsling m.m. Placera i skog

18 Kalkylräntans betydelse i skogsbruket 18 Räntekravet och den optimala omloppstiden i ett tallbestånd Källa: Kuuluvainen & Valsta 2009 Placera i skog Omloppstid, år Ränta, % Räntan påverkas av: 1.Egen tidspreferens –Ju högre kalkylränta, desto mera uppskattas tidigare inkomster. 2.Avkastning på alternativ placering –Varför binda pengar i gammal skog om förnyelse eller deposition ger bättre avkastning? 3.Krav på avkastning i förhållande till osäkerhet gällande placeringen.

19 Uppföljning av skogsbrukets lönsamhet •Virkesförsäljningsintäkter och virkesbalans •Likviditet –Utgifter för skogsvård –Ränteutgifter för främmande kapital •Eget arbete –Pris för arbetsinsatsen •Investeringar –Maskiner och utrustning –Delvis eget kapital som bör avskrivas i rater •Alternativa placeringar –Högst avkastning från skogen eller från aktie- eller räntemarknaden? Med virkesbalans avses en kalkyl som granskar skogsbrukets resultat och ekonomiska uthållighet. Beroende på beräkningsmetod tas även skogsegendomens ickerealiserade värdeförändring i beaktande. Virkesbalans med lagervärdesmetoden: + Virkesförrådets värdeförändring + avverkningsintäkter - skogsvårdskostnader 19 Placera i skog

20 Exempel på virkesbalanskalkyl  Virkesbalans med lagervärdesmetoden: Uppgifter Förändring Virkesförråd, m Enhetsvärde, €/m Virkesvärde, € Avverkningsintäkter 400 m 3 x 40 € = € Skogsvårdskostnader € 20 VärdeförändringIntäkterKostnaderResultat € € € = € Placera i skog

21 Skogsbrukets lönsamhet i statistiken •Virkesproduktionens reella* avkastning består av (%-andel): –Virkesförsäljning (45 %) –Förändring i rotpriset (40 %) –Kostnader för att producera virke (9 %) –Värdet på virkesförrådets nettotillväxt (4 %) –Statliga stöd (2 %) 21 *Inflationen har eliminerats genom att deflatera intäkter och kostnader med levnadskostnadsindex Källa: Skogsforskningsinstitutet Placera i skog Virkesproduktionens reella avkastning, tre års medelvärde under åren och trend

22 I verkligheten är avkastningen från skogen rätt jämn, då den realiseras i små partier 22 Placera i skog Real avkastning per årMedeltal för placeringen gjord 1985

23 Virkeshandel •Virkespriset påverkas av: –Virkessortiment och fördelning (stock/massaved/energived trädslagsvis) –Avverkningssätt (gallring/slutavverkning) –Avverkningsduglighet (vinter-, sommar-, menföresstämpling) –Transport (sträcka för skogstransport och fjärrtransport) •Stämplingsposten som helhet –Stora stämplingsposter mer lockande –Låga avverkningskostnader kan höja rotpriset –Grovt virke har högt förädlingsvärde 23 Foto: Olli Mäki Placera i skog

24 Virkeshandel •Konkurrensutsättning –Det lönar sig att be om anbud av flera köpare –Köparna utnyttjar sortimenten olika  påverkar apteringen och därigenom totalpriset •Ett annat alternativ är långtidsavtal för förvaltning och skötsel av skogen •Stampris –Ett fastslaget pris per kubikmeter  Priset påverkas inte av apteringen 24 Placera i skog

25 Riskhantering 1 NATURSKADOR •Storm, snö och andra skador –Staten ersätter skogsodlingsmaterial efter naturskada (Kemera-lagen). Skogsodlingsarbetet ersätts delvis. Inkomstförluster ersätts inte. •Älgskador –Skador förorsakade av älg ersätt med statsmedel till den del de överskrider skogsägarens självrisk. •Rotticka –Betydande skador i granskogar i södra Finland, även i tallskogar i sydöstra Finland –Rotrötan förstör den värdefulla rotstocken –Trädslagsbyte vid skogsförnyelse (t.ex. vårtbjörk) –Stubbehandling sommartid. 25 Placera i skog

26 Riskhantering 2 MARKNADS- OCH POLITISKA RISKER •Svårt att förutspå virkesmarknaden på lång sikt –Hurdant virke efterfrågas om 20 eller 60 år? •Hur regleras skogarnas nyttjande i framtiden? Riskhanteringens viktigaste metoder •Sköt skogen planmässigt –Skogen sköts i rätt tid och enligt rekommendationerna –Minskad skaderisk under hela omloppstiden •Använd olika strategier –Sprid risken som orsakas av virkesmarknaden. –Till exempel produktion av kvalitetsvirke, korta omloppstider, produktion av energived, masurbjörk – i vissa fall kan strategin ändras under omloppstiden. 26 Placera i skog

27 Olika skötselstrategier •Kort omloppstid: –Få gallringar, högt virkeskapital. –Fördelar: maximering av markens produktionsförmåga, hög relativ avkastning. –Risker och nackdelar: storm- och snöskador, små ”tidsfönster” för åtgärder •Genomsnitt, enligt skogsvårdsrekommendationerna: – 2–3 gallringar vid mallens nedre gräns. –Fördelar: snabb omsättning på kapitalet, snabb grovlekstillväxt, säker avkastning, gott om tid att planera avverkningar. Säker för naturskador. –Risker och nackdelar: ’genomsnittlig’, ingen maximering. •Kvalitetsproduktion (förlängd omloppstid): –Täta plantbestånd, många gallringar, förlängd omloppstid. –Fördelar: specialvirke av hög kvalitet (högt rotpris), bygger på ökad efterfrågan och prisstegring för kvalitetsvirke. Förlängd omloppstid betjänar naturvård och rekreation. –Nackdelar: osäker prisutveckling för specialvirke. 27 Placera i skog

28 Riskhantering: skogsförsäkringar •Försäkringar är en väsentlig del av riskhanteringen. Statens skadeersättningar är knappa. •Det finns ett flertal olika försäkringar från brandförsäkring till tomtskogsförsäkring.  Statens ersättningar dras av från försäkringens ersättningar. 28 Placera i skog Foto: Olli Mäki

29 Skogsbrukets kostnader •Allmänna kostnader och förvaltning – små bäckar, men en stor å! –Skogsvårdsavgift, försäkringar –Bokföring och annan förvaltning –Fastighetsbesök, studieresor –Facktidningar och -litteratur –Maskiner, utrustning och service •Det lönar sig att bokföra alla utgifter som hör till skogsbruket så att de kan dras av i beskattningen. •Leveransarbetets värde är avdragbart 29 Placera i skog

30 Självverksamhet eller köpta tjänster? •Självverksamhet är bra om skogsägaren har tid och intresse. •Skogsarbete kan samtidigt vara rekreation. •Enkla men nödvändiga arbeten, som gräsbekämpning glöms ofta. Det är arbeten som skogsägare lätt kan utföra själv. •Självverksamhet kräver utrustning. –Tänk efter vilka redskap du verkligen behöver och satsa på kvalitet. 30 Foto: Arto Mutikainen Placera i skog

31 Statliga stöd •Stöden riktas till skogsvård och investeringar med lång verkan. •Förbättrar lönsamheten för enskilda investeringar. •Täcker endast en del av de verkliga kostnaderna!  Det lönar sig utnyttja stöden, men det lönar sig inte att trixa med skogsvården –(lönsamheten kan försämras om man koncentrerar sig på att maximera stöden) Stödobjekt: –Förnyelse av skogsskadeområden –Plantskogsvård –Torvmarksskötsel –Skogsvägar –Miljöstöd 31 Placera i skog

32 Beskattning av skogsbruket •Skogsbrukets inkomster är kapitalinkomst och kan jämställas med andra placeringar. •Utgifter som hör till skogsbruket är avdragbara. •Investeringar med lång verkan (maskiner och utrustning, skogsvägar och diken) dras av genom avskrivning. •Skogsbrukets utgifter, till exempel en röjsåg (600 € inkl. moms. 24 %, netto 483,87 €) kan dras av från beskattningsbara inkomster. •Skattenyttan blir: 30 % * 483,87 € = 145,16 € 32 Placera i skog

33 Beskattning av skogsbruket (2) •Eget leveransarbete är skattefri förvärvsinkomst upp till 125 m³ per år. •Skogsavdrag –Högst 60% av fastighetens anskaffningsvärde –Avdragets minimistorlek € per år, motsvarar försäljning om €. •Skade- och utgiftsreservering kan utnyttjas för att flytta fram en del av kapitalinkomsten så att den beskattas först i framtiden –Utgiftsreserveringen inkomstförs till exempel det år plantering eller röjning utförts 33 Placera i skog

34 Mervärdesskatt (moms) •Om skogsägaren är momsregistrerad, utgör momsen ingen kostnad. 34 Mervärdesskattens betydelse för skogsägaren •Anskaffning av röjsåg: 600 €, inkl. moms 24 %, momsregistrerade skogsägare får momsdelen 116,13 € som återbäring på basis av momsdeklaration. Placera i skog

35 Investeringar i skogsvård Skogsvård är en investering som ökar virkesproduktionen, förbättrar kvaliteten och höjer skogsbrukets lönsamhet. Investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten (ju yngre skogen är, desto mer bör man satsa på omvårdnad) •Skogsförnyelse (markberedning, odling) •Slyröjning •Röjning, första gallring Produktionshöjande investeringar •Gödsling •Iståndsättningsdikning •Stamkvistning Andra investeringar •Naturvård, vattenvård •Vägbyggnad/grundförbättring av vägar(lagerplatser) 35 Investeringar i skogsvård

36 Skogsförnyelse •Genom att investera i skogsförnyelse tryggas uppkomsten av ett ekonomiskt värdefullt trädbestånd –Rätt trädslag = det som klarar sig bäst på ståndorten –Fulltät plantskog = tidiga avverkningsintäkter har stor betydelse för hela omloppstidens ekonomi •Avgörande faktorer för lönsamheten –Förnyelseresultat = en för ståndorten lämplig tillräckligt tät plantskog –Tid som förnyelsen tar i anspråk –Förnyelsearbetets kostnadseffektivitet •Förnyelseåtgärderna påverkar varandra (följande steg) –Kostnadstrycket kommer från hela förnyelsekedjan 36 Investeringar i skogsvård

37 Skogsförnyelse •Investera mer på bördiga ståndorter än på karga –Tidigare inkomster, mer att sälja –Hög avkastning på bundet kapital •Skogsförnyelse kräver mer arbete på bördiga ståndorter –Förnyelse av karga och torra moar lyckas vanligen bra med förmånliga metoder, fröträd eller sådd –Lundartade och friska moar kräver större insatser, vanligen plantering •Utnyttja vitala grupper med underväxt om de är lämpliga på ståndorten, även vid sådd och plantering. 37 Investeringar i skogsvård

38 Skogsförnyelse •Markberedning –Minskar konkurrerande vegetation och snytbaggeskador –Snabbare start •Minskat behov av gräsbekämpning •Tidigare inkomster  Plantskog som är värdefull för virkesproduktionen •Gräs- och slyröjning –Bättre överlevnad –Minskad risk för skador •Röjning –Högre kvalitet på virket –Tillväxten koncentreras till värdefulla stammar 38 Investeringar i skogsvård Foto: Erkki Oksanen och Hannu Jauhiainen

39 Skogsförnyelse • ¹ Tallsådd, totalkostnader = 100 • Håll alltid en hög kvalitet på arbetet. • Om förnyelsen misslyckas flerdubblas kostnaden. • Metoderna med lägst anläggningskostnad har störst risk att misslyckas. Kostnadsstruktur vid skogsförnyelse – relativa kostnader¹ Investeringar i skogsvård SkogstypTorr moLundartad mo MarkberedningHarvning Högläggning TrädslagTallGran FörnyelsemetodNaturligSåddPlantering*Plantering Hyggesrensning16 Markberedning17 31 Arbete och material Kostnader utan fördröjning Fördröjning i förnyelsen Kostnader + fördröjning Extra återväxtvård Kostnader + fördröjning + extra återväxtvård * Rekommenderas på finjordsrika marker 39

40 Skogsförnyelse Södra Finland, torr mo - markberedning med harv Markberedningens betydelse för etableringen av tallplantor Investeringar i skogsvård Plantöverlevnad 40

41 Markberedningsmetod och lönsamhet Längdutveckling för stubbskott av björk jämfört med planterade granar Investeringar i skogsvård Gran Gran, övre höjd Vårtbjörk Glasbjörk Gran Vårtbjörk Glasbjörk Gran, övre höjd Välj rätt markberedningsmetod! ₋fläckhögläggning: en röjning är tillräcklig ₋harvning (’billigare’): två röjningar nödvändiga, högre totalkostnad. 41 Harvning Fläckhögläggning Längd, dm Beståndets ålder (tid från markberedning), år

42 Skogsförnyelse •Förädlingsnytta genom att odla skog •Tall –Högre produktion ökar intäkterna med upp till 20 % (kortare omloppstid eller mer virke). –Högre kvalitet från förädlat skogsodlingsmaterial: klenare kvistar och bättre kvistvinkel. •För björk kan förädlingsnyttan vara till och med större än för tall. •Även för gran verkar vi ha en stor förädlingsnytta (testas ännu). Investeringar i skogsvård Foto: Erkki Oksanen 42

43 Skogsförnyelse Tallsådd torr mo •Förädlingsnytta: Omloppstiden förkortas från 86 år till 73 år Investeringar i skogsvård 43 Gröna linjer: Kvarställt bestånd Svarta streckade linjer: Stämplat Tid, år Grundyta

44 Gräs- och slyröjning •Minska konkurrensen från gräs och sly –Gräs kan kväva plantorna. –Sly minskar tillväxten och kan till och med döda plantorna och sänka värdet på skogen. •De största förlusterna uppstår när en värdefull barrplantskog blir en glasbjörksskog. •Lönsammare första gallring –värdefullare träd –större stamvolym och uttag •För varje år som slyröjningen fördröjs ökar kostnaden med 10 %. •Beroende på objekt kan bekämpningsmedel vara ett alternativ till mekanisk bekämpning. Investeringar i skogsvård Foto: Martti Rantanen 44

45 Gräs- och slyröjning •Glasbjörk kan med sin snabba etablering ta över en ståndort från värdefullare trädslag om gräs- och slyröjningen försummas. Nuvärde, €/ha Räntefot Lundartad mo, Mellanfinland Investeringar i skogsvård Lönsamheten beräknad för hela omloppstiden: Grandominerad skog jämfört med glasbjörksdominerad skog. 45 Gran (björkinslag 10 %) Glasbjörk (gran 10 %)

46 Plantskogsvård •Större inkomster från första gallringen, –Lönsammare första gallring, större stamvolym och uttag. –Bättre trädslagsfördelning. •Förbättrar även lönsamheten i senare gallringar, –Grövre stammar. –Bättre kvalitet (dålig kvalitet gallras tidigt bort). •Minskad skaderisk (snöskador och speciellt för tall älgskador). •Tidigare och större inkomster från slutavverkningen. Investeringar i skogsvård €/ha Odlad gran, plantskogsvårdens betydelse för nettoinkomsterna vid första gallringen. 46 Obehandlad Plantskogsvård lövmassa tallmassa granmassa granstock

47 Plantskogsvård Brösthöjdsdiameter, cm Relativ avverkningskostnad, 11 cm = 100 Uttagets medelstam och avverknings- kostnaderna vid första gallring Investeringar i skogsvård Brösthöjdsdiameterns betydelse: d 1,3 = 9 cm, volym 35 l d 1,3 = 13 cm, volym 85 l 47

48 Plantskogsvård •Plantskogsvård förbättar drivningsförhållandena i energivedsgallringar och/eller första gallringar •Lättare att sälja stämplingsposten. •Högre rotpris. Investeringar i skogsvård Alternativa produktionsstrategier och avverkningsförhållanden. Källa: Jari Hynynen, Metla. Medelstamvolym, uttag66 dm³ 46 dm³ 22 dm³ Medeldiameter på brösthöjd.12 cm 10 cm 7 cm m³/ha Hoidettu 48 Energived Gagnvirke Skött OsköttGagnvirkes- produktion Kombinerad gagnvirkes och energiveds- produktion

49 Priset för försummad skötsel Exempelkalkyl på hur en försenad avverkning påverkar det ekonomiska resultatet, 2 och 4 % ränta. Investeringar i skogsvård Vad händer om virkesinkomsterna förskjuts med 10 år som följd av försummad skötsel? + Inkomster - Utgifter Kalkylränta 2 % Kalkylränta 4 % ÅtgärdI tid*Försenad*I tid*Försenad* Förnyelse Plantskogsvård gallring gallring Slutavverkning Summa Priset på försummelsen 942 €-19 %709 €-65 % *diskonterat till förnyelsetidpunkten 49

50 Skötsel av torvmarksskogar •Förhindra avtagande tillväxt, överväg iståndsättning om –Vattenhushållningen inte är i skick (125 m³/ha ger tillräcklig avdunstning) –Beståndet är gallringsmoget –Näringsbalansen är dålig •Allt i skick på en gång –Alla åtgärder samtidigt •På iståndsättningsdugliga objekt är det ekonomiskt motiverat att låta nuvarande bestånd bli avverkningsmoget. •På virkesproduktionsdugliga objekt är det lönsamt att förnya skogen och produktionen kan förbättras med olika investeringar som iståndsättningsdikning. Foto: Samuli Joensuu Investeringar i skogsvård 50

51 Skötsel av torvmarksskogar Iståndsättningsdikning och gallring ger: •I södra Finland –Gagnvirkesproduktion 1,1–3,2 m³/ha och år (30–120 % ) –Ekonomiskt resultat 960–2 360 €/ha, 100–270 % •I norra Finland –Gagnvirkesproduktion 0.3–1.8 m³/ha och år (20–110 %) –Ekonomiskt resultat 130–860 €/ha (60–370 %). Investeringar i skogsvård 51

52 Gödsling •Vitaliseringsgödsling på områden som lider av näringsobalans. •Skogen ”fläskar till sig” –massaved blir stock –ca 10 år före slutavverkning. •snabb återbetalning på investeringen –de bästa objekten är tall på VT och gran på MT. Foto: Sakari Pönniö Investeringar i skogsvård Foto: Matti Ruotsalainen Symptom på kalibrist syns på senhösten som gulnande fjolårsbarr. 52

53 Produktionshöjande gödsling • Kostnaden för produktions- höjande gödsling är 300 €/hektar • Effekt på momark varar i ca 8 år • Tillväxtökning med en gödsling • tall 1,4–2,4 m 3 /ha och år • gran 1,3–2,6 m 3 /ha och år • torvmark 0,8–2,5 m 3 /ha och år. • Mycket lönsamt: den interna räntan på investeringen 15–20 % (reell årsränta). Investeringar i skogsvård Beståndets ålder, år Finlandssalpeter Urea Avkastningsprocent som kan nås med gödsling av tall på lingontyp (VT) vid olika ålder. Finlandssalpeter och urea. % 53

54 Gödsling av torvmarker •Vitaliseringsgödsling för områden med näringsobalans: –kalibrist –fosfor i förhållande till kväve. Gödslingens verkningstid på torvmarker 15–25 år, askgödsling upp till 30 år. Exempel lingontorvmo II, norra Österbotten Investeringar i skogsvård Källa: Mikko Moilanen, Metla 54 Ogödslad Järn-PK Träaska År efter gödsling

55 Avverkning •Första gallring och energivedsgallring •Senare gallringar •Slutavverkning •Tillvaratagande av energived på förnyelseytor •Avverkningar i kalhyggesfritt skogsbruk •Avverkningarna, speciellt första gallringen är en del av skogens skötsel. •Trädbeståndet binder kapital, som frigörs som avverkningsintäkter. Avverkningsintäkter 55

56 Avverkning Gran, södra Finland, frisk mo G, m²/ha Röjning 14 år Första gallring 32 år 2 gallring 46 år Slutavverkning 66 år Gräs- och slyröjning 4 år Avverkningsintäkter Gran- stock Gran- massa Björk- stock Björk- massa Summa Första gallring Andra gallring Slutavverkning Summa Avverkningsintäkter, €/ha RäntekravNuvärde 5 %980 €/ha 4 %1 713 €/ha 3 %3 047 €/ha 2 %5 512 €/ha 1 % €/ha 0 % €/ha 56

57 Gallring Mål •Upprätthålla trädens tillväxt (vårda kronorna) •Snabbare grovlekstillväxt •Ökad produktion av gagnvirke •Bättre kvalitet •Avverkningsintäkter •Undvika naturlig avgång Foto: Sakari Pönniö Avverkningsintäkter 57

58 Gallring •Förnyelsemognad uppnås 20–30 år tidigare tack vare gallring. •Utan gallringar går vi miste om upp till en tredjedel av det producerade virket (självgallring). •Tillväxten koncentreras till de bästa träden. •Gallring ökar nettointäkterna under omloppstiden: • 80–100 % räknat med 4 % ränta. 15–25 % mera virke genom att gallra Avverkningsintäkter 58

59 Gallring Låggallring •I första hand sparas beståndets högsta träd, härskande och medhärskande, med god kvalitet som har förutsättningar att producera kvalitetsstock. •Målet är att snabbt öka trädens diameter och att förkorta omloppstiden. •Risken för drivningsskador är mindre än vid höggallring. •Låggallring är lämplig som gallringsmetod i bestånd – där träden vuxit för tätt – med luckor och en ojämn spridning av träden – med flera kronskikt eller i blandskogar. Avverkningsintäkter 59

60 Gallring Höggallring •Görs speciellt till förmån för medhärskande träd av god kvalitet som får ’fläska till sig’. •50–100 härskande träd per hektar avverkas. Träd i dålig kondition och träd med dålig kvalitet avlägsnas. Beståndet gallras till gallringsmallens måltäthet. •Lönsammast när man kan avverka träd som nyss överskridit en värdetröskel och ökar stockutfallet i gallringen. •Ökar gallringsintäkterna och både antalet stockstammar och andelen stock som kan tas tillvara under omloppstiden. •Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring. Avverkningsintäkter 60

61 Gallring Höggallring •Andra/tredje gallringen i skötta likåldriga bestånd. •Ökar gallringsintäkterna och antalet stockstammar och stockandelen under omloppstiden. •Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring. Avverkningsintäkter Avverkningsintäkternas nuvärde, €/ha, gran, frisk mo, ränta 3% 61 Gallring Slutavverkning HöggallringLåggallring

62 Gallring Nuvärde för avverkningsintäkter i granskog 2 %, 3 % och 4 % ränta 62 Avverkningsintäkter omloppstid 66 år, medeldiameter 28,5 cm omloppstid 95 år, medeldiameter 26,2 cm €/ha Ogallrad Gallrad

63 Första gallring •Första gallringen är viktig för skogens tillväxt och hälsa. •Kvarstående beståndets höjd 10–16 m beroende på trädslag och ståndort. •Täta, unga bestånd får uppskjutna kronor. –Lägre tillväxt, en del av träden självdör. –Risken för naturskador ökar (bl.a. snö, insekter, svampar). •Första gallringen kan även utföras som energivedsgallring. •Plantskogsvården får ändå inte försummas, även om målet är att producera energived. –Tillväxten och kvaliteten lider i oskötta bestånd. –Det är dyrt att avverka klena träd. 63 Avverkningsintäkter

64 Energivedsgallring •Större försäljnings- intäkter. •Högre pris för stocken om kvaliteten blir bättre. •Klenvirke kan tas tillvara. 64 Avverkningsintäkter Rotintäkter från gallringar och slutavverkning när energivedens rotpris är 5 €/m³ och kalkylräntan 3 % Matti Siren, Metla 1 Torr mo, produktion av gagnvirke 2 Torr mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion 3 Frisk mo, produktion av gagnvirke 4 Frisk mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion €/ha Första gallring/ Energivedsgallring Andra gallring Slutavverkning Tredje gallring

65 Förnyelseavverkning •När beståndet blir äldre sjunker tillväxten samtidigt som det bundna kapitalet växer  lägre avkastningsprocent. •Räkna. Ger en alternativ placering en högre avkastning än skogen? •En gammal skog är en dålig bank: Till sist äter rötan kapitalet. •Det lönar sig att låta ett bestånd med hög kvalitet växa sig grovt om man kan vänta sig ett högt pris för virket. •Goda fröår underlättar naturlig förnyelse. 65 Avverkningsintäkter

66 Förnyelsetidpunkt Tall, torr mo Avverkningsintäkter Förnyelse rekommenderas när beståndets årliga relativa avkastning blir lägre än avkastningen på skogsägarens alternativa investerings- eller placeringsobjekt. Massaved blir timmer 66 Värdetillväxtprocent Beståndets värde, € Värdetillväxtprocent Beståndets ålder, år

67 Förnyelsetidpunkt Södra Finland, frisk mo, tall Avverkningsintäkter När räntan växer blir den optimala omloppstiden kortare Förnyelsetidpunkt 1% 2% 3% 4% 5% d 1.3 Ålder, år 67 Diameter vid slutavverkning, i medeltal

68 Förnyelsetidpunkt Avverkningsintäkter Omloppstiden och nettonuvärdet Källa: Jari Hynynen, Metla. Omloppstid, år Relativ lönsamhet, 1 = max När räntekravet växer blir omloppstiden kortare 68 Tall, torr mo, dd, låggallring

69 Uttag av energived på förnyelseytor •I de flesta fall kan grot och stubbar tas ut på förnyelseytan. •Vid val av objekt är det skäl att följa skogsvårdsrekommendationerna. •Försnabbar vanligen förnyelsen. •Stubbrytning minskar eventuell risk för rotticka. •Färsk grot innehåller mycket näring, låt gärna torka på ytan. •Bortförande av näring har en liten inverkan på tillväxten, men bör beaktas på riskobjekt med näringsbrist eller näringsobalans. 69 Avverkningsintäkter

70 Uttag av energived på förnyelseytor •Uttag av grot minskar kostnaderna för fläckupptagning och högläggning med 10–20 %. Maskinell plantering underlättas och kvaliteten blir bättre. •Uttag av grot och stubbrytning ökar det naturliga uppslaget av sly –minskat behov av kompletteringsplantering –ökat behov av slyröjning, 10–15 % kostnadsökning. •Näringsbortförsel har liten inverkan om skogsvårdsrekommendationerna följs. •Summa summarum förbättrar uttag av energived skogsbrukets lönsamhet på rätt valda objekt. 70 Avverkningsintäkter

71 Kalhyggesfritt skogsbruk •Baserar sig på plockhuggning (även luckhuggning). •Fullskiktade bestånd (träden har både olika ålder och storlek). •Viktigt med kalhyggesfritt skogsbruk: –Tillräcklig med ljus, så att plantor kan gro och överleva. –Glesa bestånd med lågt virkeskapital. •Lättare start om skogen redan är fullskiktad av naturen. •Övergångsfasen är en utmaning om utgångsläget är en likformig, enkelskiktad skog. Övergången kan ta flera årtionden i anspråk. •Ofta andra än ekonomiska motiv, till exempel önskan att bevara ett skogsbeklätt landskap. 71 Avverkningsintäkter

72 Ekonomi i kalhyggesfritt skogsbruk •Vanligen rätt god tillväxt •Tillväxtmodellerna ännu ofullständiga •Små investeringar (inga egentliga förnyelsearbeten, lite skötselarbete om allt lyckas). •Stockuttag i alla avverkningar. •Krävande avverkning som antagligen sänker rotpriset. •Jämna virkesintäkter. •Riskerna bör beaktas (bl.a. gräs, rotröta) 72 Avverkningsintäkter

73 Skapa lönsamhet •Ta hjälp av skogsbruksplanen eller minskog.fi när beslut fattas. •Säkerställ skogens produktions- förmåga med skötsel och avverkningar vid rätt tid. •Följ med värdetillväxtprocenten och förnya vid lämplig tidpunkt. •Håll efter kostnaderna. •Gör lönsamma investeringar. •Låt inte satsningarna på skogs- förnyelsen rinna ut i sanden genom att försumma plantskogen! •Gallra i tid. •Spara inte på fel ställen, exempelvis markberedning och skogsodling. •Möjligheten till skatteavdrag räcker inte som motiv till anskaffningar. •För bok och följ upp ekonomin. 73


Ladda ner ppt "Ekonomirådgivning i skogsbruket Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral."

Liknande presentationer


Google-annonser