Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ekonomirådgivning i skogsbruket

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ekonomirådgivning i skogsbruket"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomirådgivning i skogsbruket
Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-Turku Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2013

2 Helheterna i ekonomirådgivningen
Placera i skog 3–34 Investeringar i skogsvård 35–53 Avverkningsintäkter 54–72 Sammandrag 73

3 Skogsfastigheten, en resultatenhet
Inkomster Virkeshandel Försäljning på rot Leveransförsäljning Stöd och ersättningar Kemera-stöd Försäkrings- och älgskadeersättningar Andra inkomster Utgifter Investeringar i skogsvård Förvaltning Riskhantering Finansiering Förenklad värdekalkyl = virkesförrådets avverkningsvärde Ungefär 6 miljoner m³ leveransvirke säljs årligen. Det lönar sig att satsa på skogsvård för att i framtiden kunna avverka värdefullt virke. Hur mycket kapital finns bundet i skogsfastigheten?  Förenklad värdekalkyl Placera i skog

4 Skogsfastigheten, en resultatenhet
Skogsbruk är kapitalintensivt, arbete och andra kostnader utgör en liten del av kostnaderna Intäkter och utgifter vid skilda tidpunkter Mål för en företagsmässig verksamhet: effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna (skog och annan egendom, eget arbete) avkastning på placerat och bundet kapital Inkomster från virkesförsäljning viktigaste källan, även andra möjligheter till förtjänst: avverkning och utkörning av virke jaktarrenden och turism byggrätter, marksubstans frivilligt skydd mot ersättning Eftersom kapital binds i virkesförrådet för en lång tid har räntan en stor betydelse för lönsamheten. Vi kan påverka omloppstiden, ytterligheterna är maximering av värdeproduktionen (timmer) eller maximering av avkastningen på bundet kapital, båda kan inte maximeras samtidigt Tidsgapet mellan inkomster och utgifter gör det svårare att följa upp lönsamheten – vi kan hantera det med nuvärdeskalkyl, där framtida utgifter och inkomster diskonteras till nutid, t.ex. med kalkylverktyget Motti (på finska) Markens produktionspotential och trädbeståndet är centrala produktionsfaktorer Marken kan påverkas med skogsförbättringsåtgärder (gödsling, dikning) Vägar höjer värdet på virket Beståndets utveckling kan påverkas och försnabbas på flera olika sätt. Riskhantering eller att sprida på riskerna – fungerar också inom skogsbruk. Avkastningen på bundet kapital kan följas upp oberoende av det långa tidsperspektivet. Skog kan skyddas mot ekonomisk ersättning till exempel genom METSO-programmet. Placera i skog

5 Skog jämfört med aktier och fastigheter
Kunskap Kräver kunskap om skogsvård, skogsbrukets stöd och skogsbeskattning. Kunskap är till fördel, men det är lätt att vara passiv placerare, med OK resultat. Kräver kunskap inom fastighetsbranschen. Tidsperspektiv Långt tidsperspektiv, en större skogsfastighet ger möjligheter till regelbundna inkomster. Tidsperspektivet vanligen 1–10 år. Tidsperspektivet vanligen långt, regelbundna inkomster. Likviditet Bra efterfrågan på skogsfastig-heter, det går ofta rätt snabbt att sälja fastigheten. Svårt att köpa. Avkastningen realiseras vanligen genom virkesförsäljning, eventuellt betalning i rater. Går att realisera på en bankdag, ibland till och med ögonblickligen. Går att realisera på fastighetsmarknaden, likviditeten kan variera beroende på läge. Genomsnittlig avkastning I södra Finland 2–5 % på lång sikt, variation på kort sikt. Avkastning från flera årtionden realiseras på en gång! Den långtida genomsnittliga avkastningen har på Helsingforsbörsen varit ca 10 %. Moderat, 4–7 % . I all placeringsverksamhet har man nytta av kunskap, att placera i skog kräver en viss specialkunskap på samma sätt som vilken som helst annan placeringsform. Kunskap kan vid behov köpas som en tjänst. Speciellt för placering i värdepapper finns skräddarsydda paket. Den nominella avkastning i genomsnitt 18,7 % under perioden 1912–2007, den reella avkastningen 10 %, vilket motsvarar avkastningen som angivits för andra placeringsformer (https://helda.helsinki.fi/handle/10227/368). Placering på börsen kan på lång sikt ge den högsta avkastningen, men även risken är högre. Inom nämnda 100-årsperiod finns säkert flera femårsperioder då avkastningen varit negativ. Placera i skog

6 Skog jämfört med aktier och fastigheter
Risk Liten risk, kan hanteras genom försäkring, utvecklingsklassfördel-ning, trädslagsfördelning. Hög risk, stora kast i värdet (volatilitet). Kan hanteras genom att sprida placeringarna på olika branscher och marknader. Håller oftast värdet rätt bra, men aningen större variation än för skogsegendom. Försäkringar ger finansiellt skydd vid skador. Beskattning Utgifter kan dras av, andra skatteförmåner, t.ex. skogsavdrag för den som köpt fastigheter mot vederlag. Samfällda skogar har lägre skattesats, 28 %. Samma skattesats som för skogsbruk. Även dividenderna beskattas som kapitalinkomst. Beskattas som kapital. Stöd Kemera-stöd för inves-teringar och ersättningar för älgskador. Stöden har marginell betydelse. - För renoveringar har det funnits olika stödformer, vanligen tidsbundna, t.ex. energieffektivitet, konjunkturstöd. Placera i skog

7 Ägarformens ekonomiska betydelse
Privatägd skog Samfälld skog Sammanslutning Dödsbo Normal kapitalbeskattning. Lägre skattesats, Utbetalning av avkastning från den samfällda skogen beskattas inte. Normal kapitalbeskattning, utgifter och inkomster förs över till delägarna. Självständigt beslutsfattande. Förvaltningsnämnd/om-budsman ansvarar för verksamheten enligt gemensamt överenskomna principer. Röstning möjlig om viktiga ärenden. Konsensus, besluten måste vara enhälliga. Skalfördelar, jämna virkesintäkter, skogsbruksplan obligatorisk. Enkel förvaltning. Förvaltningskostnader, revisionskyldighet om omsättningen är över € per år. En samfälld skog passar även för skogsägare som inte är insatt i skogsbruk. Beslut om skogsskötseln fattas centralt av en yrkeskunnig förvaltningsnämnd eller ombudsman. Förvaltningen av en samfälld skog är något arbetsdrygare än för privatägda skogar: bokföringsskyldighet, revisionsskyldighet om omsättningen är över euro per år. I gengäld förbättras lönsamheten av den lägre skattesatsen. (Om den effektiva skatteprocenten normalt är 19 % och för samfällda skogar 17 % innebär det vid en årlig nettoinkomst om euro en euros skatteförmån.) Samfällda skogar kan uppnå skalfördelar vid virkesförsäljning och konkurrensutsättning av skogsvård och skogsförbättring. Skog kan även ägas som aktiebolag. Beskattning av aktiebolag ändrar Placera i skog

8 Beslut vid förvaltning av skogsegendom
Investera i skog, om: Du är beredd att binda upp dig till skog för en längre tid Du uppskattar de rekreations-, natur- och nyttjandevärden som skog erbjuder Du vill ha ett tryggt placeringsobjekt med stabil avkastning Bilda en samfälld skog, om: Du vill planera ett generationsskifte Du inte hinner eller kan utföra skogsvårdsarbeten Du vill ha regelbundna inkomster och ett yrkesmässigt skogsbruk utan egen arbetsinsats Sälj din skog, om: Skogen inte har något känslovärde eller annat nyttjovärde Fastigheten är liten eller splittrad Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger och Du redan har en bra spridning på dina placeringar eller om du behöver kapitalet t.ex. för att finansiera en bostad En stabil avkastning förutsätter en rätt stor skogsfastighet, i södra Finland minst 40 hektar, för att det ska vara möjligt att regelbundet sälja virke. Det finns ett mångsidigt utbud av skogstjänster för skogsvård, skogsbruksplanering och avverkning. Skogsarbete är ofta även rekreation, men det lönar sig att fundera över värdet på det egna arbetet när man övervägar att köpa skogsvårdstjänster. Det kan vara lönsamt att köpa tjänster ifall produktiviteten på det egna arbetet är klart lägre. Samfällda skogar har en förvaltningsnämnd eller ombudsman som tar ansvar för skötseln. Delägarna i en samfälld skog får vanligen regelbundna inkomster. Placera i skog

9 Egna mål styr besluten i skogsbruket
Vilken roll har skogen i den egna ekonomin? Vilka är de egna målen och vilken betydelse har ekonomin i det egna hushållet: Flera mål Hög avkastning Ekonomisk trygghet Natur- och landskaps-värden Rekreation och andra värden Beakta de egna målen när du planerar skogsvård och följer med lönsamheten i skogsbruket. Hur mycket är du till exempel färdig att satsa på landskap och rekreation. Skillnader i skogsvårdsstrategi syns även i ekonomin (till skillnad från till exempel aktieplacering). Placera i skog

10 Vad är lönsamhet ”En verksamhets förmåga att generera vinst”1 Absolut:
Lönsamhet = Inkomster – Utgifter Intäkter – Kostnader = Vinst Relativ: Avkastning på investerat kapital = Avkastning på bundet kapital = vinst kapital investerat i skogsbruk (t.ex. inköpspris) vinst skogsfastighetens värde En investering är lönsam när den generar vinst, när intäkterna är större än kostnaderna. Kassaflöde = hur intäkter och kostnader fördelas över tid Skogsbrukets rörelseresultat korrigeras ännu när totalintäkterna beräknas genom att lägga till eller dra ifrån: Värdeförändringar i virket (lagret) Kostnader för främmande kapital Värdet på eget arbetet ¹ Kuuluvainen & Valsta 2009 Placera i skog

11 Absolut och relativ lönsamhet
Absolut lönsamhet mäter eurobelopp, relativ lönsamhet procent! Absolut och relativ lönsamhet kan ge olika uppfattning om lönsamheten. Maximering av nettointäkterna (absolut avkastning, högsta skogsränta) uppnås med långa omloppstider, hög avkastning på kapitalet (relativ lönsamhet) med korta omloppstider. Avkastning, % Kapital Till skillnad från till exempel börsplacering är det i skogsbruk mängden kapital som är avgörande för avkastningsprocenten. Bortsett från marken kan mängden bundet kapital regleras enligt de egna målen. Vid behov kan kapitalet minskas genom att öka avverkningarna och till en viss punkt kan man då få en högre relativ avkastning. Ett alltför lågt virkeskapital leder till att markens produktionspotential underutnyttjas och de framtida avverkningsmöjligheterna minskar. Det kommer att minska den relativa avkastningen på kapitalet. Maximering av virkesproduktion tar inte kapitalets alternativkostnad i beaktande. Räntekravet kommer att styra besluten om hur skogen sköts. När räntekravet slås fast ska man beakta: Risknivån. Lägre avkastningskrav vid låg risk. Spridning på placeringarna. Skogsegendom i relation till annan egendom. Ränta på lån. Åtminstone ett avkastningskrav som täcker kostnaderna för främmande kapital. I underproduktion Placera i skog

12 Absolut och relativ lönsamhet – jämförelse av två skötselprogram
En 50 hektars skogsfastighet i södra Finland Omloppstid som i rekommendationerna Medelvolymen på en normal nivå, ca 100 m3/ha  fastighetens värde ca € 20 år längre omloppstid Förlängd omloppstid ökar medelvolymen till ca 130 m3/ha  fastighetens värde ca € Absolut avkastning Avverkningar enligt rekommendationerna ger regelbundet genomsnittliga inkomster. Relativ avkastning Nästan en fjärdedel högre. Det bundna kapitalet är mindre.  Inkomster från skogen har kunnat placeras om för högre avkastning. Absolut avkastning Längre omloppstider  högre inkomster vid avverkning, men avverkningar görs mer sällan. Den absoluta avkastningen är alltså på samma nivå som när fastigheten sköts enligt rekommendationerna. Relativ avkastning Lägre än normalt. Mycket bundet kapital som inte är i effektiv användning. I exemplet används avvikande omloppstider och därför är medelkubiken och kapitalet som är bundet i skogsfastigheten lägre när omloppstiden är kortare. För att inkomsterna ska vara jämförbara ska avkastningarna diskonteras till nuvärde. Placera i skog

13 Kumulativa kassaflöden
Kurvan visar hur avverkningarna infaller på tidsaxeln och vilka inkomster de ger. Normal omloppstid Förlängd omloppstid Placera i skog

14 Håll ett öga på värdetillväxtprocenten
Förnya skogen när värdetillväxtprocenten (kom ihåg att både mark och virkesförråd binder kapital) underskrider ditt räntekrav eller när du får högre avkastning på alternativa placeringar. Volymtillväxten och sortimentsförskjutningar ger värdetillväxten. Värdetillväxtprocenten kan jämföras med avkastningen på alternativa placeringar eller egna räntekrav. Uträkningen i exemplet grundar sig på en uppskattning, men den ger ändå riktlinjerna för ekonomiska beslut. Värdetillväxtprocenten finns i skogsbruksplanen. Beståndets ålder, år Placera i skog

15 Avkastning på alternativa placeringar
Intäkterna från en slutavverkning som gjorts enligt rekommen-dationerna, € placeras för 20 år med 3 % årsränta Omloppstiden förlängs med 20 år En förlängning av omloppstiden innebär ekonomiska förluster om avkastningen från den alternativa placeringen är större än skogens värdetillväxt. Dessutom ger en tidigare slutavverkning snabbare inkomster från nästa trädgeneration. Intäkter från slutavverkning: Placeras för 20 år med 3 % årsränta ger euro, Omloppstiden förlängs med 20 år och sedan slutavverkning ger euro För båda placeringarna måste skogsägaren årligen betala kapitalskatt, vilket innebär att av 3 % årsränta blir den verkliga avkastningen 2,1 % (3 % x (1-0,3). Genom att flytta fram slutavverkningen ökar risken för stormskador och rotrötan växer till sig i träden. Placera i skog

16 Resultat- och balansräkning
Resultaträkning = sammanställning av intäkter och kostnader under räkenskapsperioden, visar omsättningen dvs. verksamhetens omfattning och resultat. En del uppgifter fogas till bokslutet. Balansräkning = uppställning av ett företags till-gångar och skulder. Indelas i aktivsidan (egendom, kassatillgångar, andra fordringar) och passivsidan (eget kapital och skulder), som ska vara lika stora. Balansräkningen ger en bild av företagets/ skogsfastighetens ekonomiska ställning. I en stark balansräkning är andelen främmande kapital liten och företaget/skogsfastigheten har buffertar för tillfälliga förluster (t.ex. Kassareserver eller annan egendom som kan realiseras), som kan utnyttjas för att finansiera verksamheten. Skogsfastigheter har vanligtvis en stark balansräkning då värdet på trädbeståndet utgör en egendom som vid behov snabbt kan realiseras. Ett eventuellt lån försämrar balansen och det belastar ekonomin speciellt när avkastningen från skogsbruket inte kommer upp till samma nivå som räntekostnaderna. Placera i skog

17 Skog i en placeringsportfölj
Om skogsägaren försöker öka sin förmögenhet, ska allt kapital användas så effektivt som möjligt. Kapitalet ska flytta mellan skog och andra placeringar enligt situation. Avkastningen på förnyelsemogna bestånd ska jämföras med avkastningen på alternativa placeringar. Motsvarande investeringar i skogsvård eller förhöjd produktion kan ge en högre avkastning på kapitalet. Depositioner Masskuldebrev Aktier Placeringsbostäder Slutavverkningar Plantskogsvård Gödsling m.m. För närvarande är räntenivån på marknaden rätt låg och det är svårt att få en ränteavkastning som överstiger inflationen. Investeringar i skogsbruk kan vara ett beaktansvärt alternativ för den som vill ha en högre avkastning på kapitalet. Problemet är naturligtvis att det är svårt att uppskatta avkastningen från andra kapitalmarknader. Därför kan det vara klokt att använda olika slags skogsodlingsstrategier och uföra åtgärder utgående från egen ståndpunkt. Skogsägaren bör vara medveten om värdetillväxten på figurerna när det blir dags att fatta beslut om förnyelse (när ett bestånd är förnyelsemoget sjunker värdetillväxten). Det lönar sig att följa med hur avkastningen på räntedepositioner och masskuldebrev utvecklas Uppskatta hur rotpriserna utvecklas – är vi i en lågkonjunktur eller högkonjunktur? Placera i skog

18 Kalkylräntans betydelse i skogsbruket
Räntekravet och den optimala omloppstiden i ett tallbestånd Räntan påverkas av: Egen tidspreferens Ju högre kalkylränta, desto mera uppskattas tidigare inkomster. Avkastning på alternativ placering Varför binda pengar i gammal skog om förnyelse eller deposition ger bättre avkastning? Krav på avkastning i förhållande till osäkerhet gällande placeringen. Omloppstid, år Då man ställer krav på avkastningen kan man som jämförelseobjekt använda t.ex. avkastningen från masskuldebrev: Räntan på statens 3–5 års avkastningsobligationer är 2,1–2,7 %. Staten kräver vanligen 2 % avkastning på sina investeringar. Omloppstiden är vanligen 70–80 år och en tredjedel av den tiden innehar en och samma skogsägare besittningsrätten till fastigheten. När strategin fastslås borde man fatta beslut även för följande generationer. (i diagrammet höjdbonitet h21) Ränta, % Källa: Kuuluvainen & Valsta 2009 Placera i skog

19 Uppföljning av skogsbrukets lönsamhet
Virkesförsäljningsintäkter och virkesbalans Likviditet Utgifter för skogsvård Ränteutgifter för främmande kapital Eget arbete Pris för arbetsinsatsen Investeringar Maskiner och utrustning Delvis eget kapital som bör avskrivas i rater Alternativa placeringar Högst avkastning från skogen eller från aktie- eller räntemarknaden? Med virkesbalans avses en kalkyl som granskar skogsbrukets resultat och ekonomiska uthållighet. Beroende på beräkningsmetod tas även skogsegendomens ickerealiserade värdeförändring i beaktande. Virkesbalans med lagervärdesmetoden: + Virkesförrådets värdeförändring + avverkningsintäkter - skogsvårdskostnader Då man jämför inkomster och utgifter som är förlagda till olika tidpunkter måste man använda diskontering (beräkna värdet av inkomsterna till nuläget).  Nettointäkternas nuvärde Endast en del av skogens avkastning realiseras, även virkesbalansen ska följas upp. Inom skogsbruket ska nuvärdet av intäkter från virkesförsäljningar vara större är nuvärdet av kostnader för skogsvårds- och förnyelsearbeten. Samma princip gäller i annan placeringsverksamhet. Virkesbalansen kan uträknas med olika metoder, som ger olika slutresultat. Lagervärdesmetoden används allmänt, ändringar i virkesförrådets värde uträknas således utgående från rotprisnivån vid ifrågavarande tidpunkt. Placera i skog

20 Exempel på virkesbalanskalkyl
Uppgifter 2005 2010 Förändring Virkesförråd, m3 4 000 4 200 200 Enhetsvärde, €/m3 30 32 2 Virkesvärde, € 14 400 Avverkningsintäkter 400 m3 x 40 € = € Skogsvårdskostnader 5 000 € Virkesbalans med lagervärdesmetoden: Värdeförändring Intäkter Kostnader Resultat € € € = € I exemplet är trädbeståndets tillväxt under en 5-års period totalt 600 m³ och av den volymen blir en tredjedel, 200 m³, oavverkat. Placera i skog

21 Skogsbrukets lönsamhet i statistiken
Virkesproduktionens reella* avkastning består av (%-andel): Virkesförsäljning (45 %) Förändring i rotpriset (40 %) Kostnader för att producera virke (9 %) Värdet på virkesförrådets nettotillväxt (4 %) Statliga stöd (2 %) Virkesproduktionens reella avkastning, tre års medelvärde under åren och trend I diagrammet presenteras avkastningen som tre års medelvärde. Om man årligen tittar närmare på en avkastning kan den variera mycket utgående från hur rotprisen utvecklas, och det påverkar virkesförsäljningar och värdet på trädbeståndet i skogen. Källa: Skogsforskningsinstitutet *Inflationen har eliminerats genom att deflatera intäkter och kostnader med levnadskostnadsindex Placera i skog

22 I verkligheten är avkastningen från skogen rätt jämn, då den realiseras i små partier
Tidpunkten för virkesförsäljningar har betydelse för det ekonomiska resultatet, men vanligtvis kan bara en del av virkeskapitalet (avkastningen) realiseras när virkesprisen är som högst. I praktiken motsvarar avkastningen på placeringen mera en genomsnittlig avkastning under hela placeringsperioden. Real avkastning per år Medeltal för placeringen gjord 1985 Placera i skog

23 Virkeshandel Virkespriset påverkas av: Stämplingsposten som helhet
Virkessortiment och fördelning (stock/massaved/energived trädslagsvis) Avverkningssätt (gallring/slutavverkning) Avverkningsduglighet (vinter-, sommar-, menföresstämpling) Transport (sträcka för skogstransport och fjärrtransport) Stämplingsposten som helhet Stora stämplingsposter mer lockande Låga avverkningskostnader kan höja rotpriset Grovt virke har högt förädlingsvärde Skogsägaren kan med skogsvård påverka sortimenten och förbättra transportförbindelserna genom att investera i skogsvägar. Foto: Olli Mäki Placera i skog

24 Virkeshandel Konkurrensutsättning
Det lönar sig att be om anbud av flera köpare Köparna utnyttjar sortimenten olika  påverkar apteringen och därigenom totalpriset Ett annat alternativ är långtidsavtal för förvaltning och skötsel av skogen Stampris Ett fastslaget pris per kubikmeter  Priset påverkas inte av apteringen Det lönar sig att koppla samman första gallringar och mindre intressanta objekt med bra slutavverkningsobjekt. På vissa områden saknas det exempelvis köpare av småstock. Placera i skog

25 Riskhantering 1 NATURSKADOR Storm, snö och andra skador Älgskador
Staten ersätter skogsodlingsmaterial efter naturskada (Kemera-lagen). Skogsodlingsarbetet ersätts delvis. Inkomstförluster ersätts inte. Älgskador Skador förorsakade av älg ersätt med statsmedel till den del de överskrider skogsägarens självrisk. Rotticka Betydande skador i granskogar i södra Finland, även i tallskogar i sydöstra Finland Rotrötan förstör den värdefulla rotstocken Trädslagsbyte vid skogsförnyelse (t.ex. vårtbjörk) Stubbehandling sommartid. Naturskador Ingen ersättning för skador av rådjur. Träd med rotröta får inte kvarlämnas som naturvårdsträd. Älgskador ersätts till den del de överstiger 170 euro under ett kalenderår. Placera i skog

26 Riskhantering 2 MARKNADS- OCH POLITISKA RISKER
Svårt att förutspå virkesmarknaden på lång sikt Hurdant virke efterfrågas om 20 eller 60 år? Hur regleras skogarnas nyttjande i framtiden? Riskhanteringens viktigaste metoder Sköt skogen planmässigt Skogen sköts i rätt tid och enligt rekommendationerna Minskad skaderisk under hela omloppstiden Använd olika strategier Sprid risken som orsakas av virkesmarknaden. Till exempel produktion av kvalitetsvirke, korta omloppstider, produktion av energived, masurbjörk – i vissa fall kan strategin ändras under omloppstiden. Beslut som tas när skogen förnyas har stor inverkan på vilka sortiment som kan avverkas om 60–70 år. Skaderisken minskar under hela omloppstiden: Skötta plantskogar står sig bättre mot svampsjukdomar och skadeinsekter. Med röjning kan man motverka älgskador. Med gallring förbättras trädens livskraft. Placera i skog

27 Olika skötselstrategier
Kort omloppstid: Få gallringar, högt virkeskapital. Fördelar: maximering av markens produktionsförmåga, hög relativ avkastning. Risker och nackdelar: storm- och snöskador, små ”tidsfönster” för åtgärder Genomsnitt, enligt skogsvårdsrekommendationerna: 2–3 gallringar vid mallens nedre gräns. Fördelar: snabb omsättning på kapitalet, snabb grovlekstillväxt, säker avkastning, gott om tid att planera avverkningar. Säker för naturskador. Risker och nackdelar: ’genomsnittlig’, ingen maximering. Kvalitetsproduktion (förlängd omloppstid): Täta plantbestånd, många gallringar, förlängd omloppstid. Fördelar: specialvirke av hög kvalitet (högt rotpris), bygger på ökad efterfrågan och prisstegring för kvalitetsvirke. Förlängd omloppstid betjänar naturvård och rekreation. Nackdelar: osäker prisutveckling för specialvirke. Annat: Kort omloppstid för glasbjörk (inga gallringar enbart slyröjning i plantskogen). Fördelar: maximering av produktionsförmågan, ett lönande alternativ när priset på energived är minst 5 euro/m³ (enligt kalkylverktyget MOTTI ) små investeringskostnader. Risker: priset på energived varierar. Andra trädslag: masurbjörk, lärk, asp Placera i skog

28 Riskhantering: skogsförsäkringar
Försäkringar är en väsentlig del av riskhanteringen. Statens skadeersättningar är knappa. Det finns ett flertal olika försäkringar från brandförsäkring till tomtskogsförsäkring.  Statens ersättningar dras av från försäkringens ersättningar. Antalet skogsfastigheter som är försäkrade till sitt nuvärde är mindre jämfört med andra egendomsförsäkringar. Bilar, hus och andra anläggningstillgångar är vanligen bättre försäkrade. Gamla, s.k. allframtidsförsäkringar är nästan värdelösa, då de inte var indexbundna. I dagsläget är ersättningar som utbetalas bara några procent av värdet på skadan. Redan på 15 år kunde värdet på skogen ha ökat så att det var 75 procent högre än försäkringsvärdet när allframtidsförsäkringen tecknades. Vid en skogsskada blir ersättningen alltför låg i förhållande till skadan. Foto: Olli Mäki Placera i skog

29 Skogsbrukets kostnader
Allmänna kostnader och förvaltning – små bäckar, men en stor å! Skogsvårdsavgift, försäkringar Bokföring och annan förvaltning Fastighetsbesök, studieresor Facktidningar och -litteratur Maskiner, utrustning och service Det lönar sig att bokföra alla utgifter som hör till skogsbruket så att de kan dras av i beskattningen. Leveransarbetets värde är avdragbart Leveransarbete (som utförs av skogsägaren, dennes maka/make eller barn) är skattefritt upp till 125 m³, och den överstigande delen betraktas som skattepliktig förvärvsinkomst. Utgifter som hör till skogsbruket kan dras av även från andra kapitalinkomster eller förvärvsinkomster, om skogsägaren inte har inkomster från skogsbruket under skatteåret. Placera i skog

30 Självverksamhet eller köpta tjänster?
Självverksamhet är bra om skogsägaren har tid och intresse. Skogsarbete kan samtidigt vara rekreation. Enkla men nödvändiga arbeten, som gräsbekämpning glöms ofta. Det är arbeten som skogsägare lätt kan utföra själv. Självverksamhet kräver utrustning. Tänk efter vilka redskap du verkligen behöver och satsa på kvalitet. Enkla arbeten – svåra arbeten. Bäst timlön för eget arbete ger: Arbeten i början av omloppstiden (oftast enkla arbeten), då amorteringstiden för investeringen är lång och investeringen har stor betydelse för skogens struktur/avkastning. Sådana arbeten är t.ex. slyröjning, röjning och skogsodlingsarbeten. En maskin som skogsägaren äger tillsammans med en granne eller en hyrd maskin är en fördelaktigare lösning när behovet är litet. Foto: Arto Mutikainen Placera i skog

31 Statliga stöd Stöden riktas till skogsvård och investeringar med lång verkan. Förbättrar lönsamheten för enskilda investeringar. Täcker endast en del av de verkliga kostnaderna! Det lönar sig utnyttja stöden, men det lönar sig inte att trixa med skogsvården (lönsamheten kan försämras om man koncentrerar sig på att maximera stöden) Stödobjekt: Förnyelse av skogsskadeområden Plantskogsvård Torvmarksskötsel Skogsvägar Miljöstöd Stöd för investeringar i skogsvägar kan göra ett projekt lönsamt. Vid investeringar i skogsvägar bör man också beakta annan nytta som t.ex. för friluftsliv. Storleken på stöden är olika för olika arbetsslag och i olika regioner. Ändringar i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera-lagen). Kolla att siffrorna är up to date. Finns bl.a. i Skogreflexen, Placera i skog

32 Beskattning av skogsbruket
Skogsbrukets inkomster är kapitalinkomst och kan jämställas med andra placeringar. Utgifter som hör till skogsbruket är avdragbara. Investeringar med lång verkan (maskiner och utrustning, skogsvägar och diken) dras av genom avskrivning. Skogsbrukets utgifter, till exempel en röjsåg (600 € inkl. moms. 24 %, netto 483,87 €) kan dras av från beskattningsbara inkomster. Skattenyttan blir: 30 % * 483,87 € = 145,16 € En skogsägare som inte är momspliktig avdrar anskaffningskostnaderna inkl. moms i skogsbeskattningen. Det belopp av momsen som han får avdra blir dock enbart ett belopp som motsvarar skatteprocenten på kapitalinkomster. När skogsägaren är momspliktig, får momsen avdras i sin helhet. Placera i skog

33 Beskattning av skogsbruket (2)
Eget leveransarbete är skattefri förvärvsinkomst upp till 125 m³ per år. Skogsavdrag Högst 60% av fastighetens anskaffningsvärde Avdragets minimistorlek € per år, motsvarar försäljning om €. Skade- och utgiftsreservering kan utnyttjas för att flytta fram en del av kapitalinkomsten så att den beskattas först i framtiden Utgiftsreserveringen inkomstförs till exempel det år plantering eller röjning utförts En skogsägare som anskaffat skogsfastigheter mot vederlag har rätt att göra skogsavdrag vid beskattning av kapitalinkomster från skogsbruk. Köpta tjänster, material (t.ex. frön, plantor, gödselmedel), redskap (t.ex. planteringsrör, röjsåg) och egendomsförvaltning (t.ex. försäkringar). Med skatteplanering vill man säkerställa att alla avdragsgilla utgifter blir beaktade i beskattningen. Placera i skog

34 Mervärdesskatt (moms)
Om skogsägaren är momsregistrerad, utgör momsen ingen kostnad. Mervärdesskattens betydelse för skogsägaren Anskaffning av röjsåg: 600 €, inkl. moms 24 %, momsregistrerade skogsägare får momsdelen 116,13 € som återbäring på basis av momsdeklaration. När omsättningen under ett kalenderår överstiger euro är skogsägaren tvungen att anmäla sig som mervärdesskatteskyldig, momsskyldig. Placera i skog

35 Investeringar i skogsvård
Skogsvård är en investering som ökar virkesproduktionen, förbättrar kvaliteten och höjer skogsbrukets lönsamhet. Investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten (ju yngre skogen är, desto mer bör man satsa på omvårdnad) Skogsförnyelse (markberedning, odling) Slyröjning Röjning, första gallring Produktionshöjande investeringar Gödsling Iståndsättningsdikning Stamkvistning Andra investeringar Naturvård, vattenvård Vägbyggnad/grundförbättring av vägar(lagerplatser) Investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten Till dessa räknas investeringar i början av omloppstiden och målet är att få en fullproducerande skog (varje träd som uppkommit efter förnyelsen blir ett gagnvirkesträd) Dessa investeringar i början av omloppstiden har följdverkningar som hänger samman med varandra: en effektiv markberedning minskar behovet av gräsbekämpning. I ekonomisk bemärkelse finns inga egentliga alternativ till investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten. Som alternativ kan skogsägaren driva upp en underbestockad skog, där en del av markens produktionsförmåga blir oanvänd. Även ett sådant alternativ kan vara lönande, men det är svårt att räkna ut det. De absoluta intäkterna som fås från skogen är i alla händelser mindre än vad markens produktionsförmåga i verkligheten kunde ge. I investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten ingår också faktorer som påverkar avkastningen. Produktionshöjande investeringar - De har ingen betydelse för att träden ska hållas vid liv utan de ökar produktionen av värdefullt virke i skogen. Investeringar i skogsvård

36 Investeringar i skogsvård
Skogsförnyelse Genom att investera i skogsförnyelse tryggas uppkomsten av ett ekonomiskt värdefullt trädbestånd Rätt trädslag = det som klarar sig bäst på ståndorten Fulltät plantskog = tidiga avverkningsintäkter har stor betydelse för hela omloppstidens ekonomi Avgörande faktorer för lönsamheten Förnyelseresultat = en för ståndorten lämplig tillräckligt tät plantskog Tid som förnyelsen tar i anspråk Förnyelsearbetets kostnadseffektivitet Förnyelseåtgärderna påverkar varandra (följande steg) Kostnadstrycket kommer från hela förnyelsekedjan Förnyelse är en lagstadgad åtgärd: uppkomsten av ny skog ska säkerställas. Det finns inskrivet i lag och förordning vilka minimikrav som gäller för ny skog på olika växtplatser. Investeringar i skogsvård

37 Investeringar i skogsvård
Skogsförnyelse Investera mer på bördiga ståndorter än på karga Tidigare inkomster, mer att sälja Hög avkastning på bundet kapital Skogsförnyelse kräver mer arbete på bördiga ståndorter Förnyelse av karga och torra moar lyckas vanligen bra med förmånliga metoder, fröträd eller sådd Lundartade och friska moar kräver större insatser, vanligen plantering Utnyttja vitala grupper med underväxt om de är lämpliga på ståndorten, även vid sådd och plantering. Skogsförnyelse bildar en kedja som börjar med förnyelseavverkning och slutar med att plantskogen är säkerställd. Gör de största investeringarna där potentialen är störst. Investeringar i skogsvård

38 Investeringar i skogsvård
Skogsförnyelse Foto: Erkki Oksanen och Hannu Jauhiainen Markberedning Minskar konkurrerande vegetation och snytbaggeskador Snabbare start Minskat behov av gräsbekämpning Tidigare inkomster Plantskog som är värdefull för virkesproduktionen Gräs- och slyröjning Bättre överlevnad Minskad risk för skador Röjning Högre kvalitet på virket Tillväxten koncentreras till värdefulla stammar För det mesta ger en snabb förnyelse efter avverkningen det bästa slutresultatet. När arbetena utförs ska dock bestämmas från fall till fall. Det lönar sig att vara snabb vid förnyelse på bördiga marker. Varje förlorat år kostar Varje år som förnyelsen drar ut på tiden medför flera risker för plantskogen: Bördiga granmarker intas snabbt av gräs och sly. Vid skogsodling bör man beakta risken för sorkskador. Skogsforskningsinstitutet ger prognoser för sorkpopulationens utveckling. Det lönar sig att anpassa naturlig förnyelse till goda fröår. Skogsforkningsinstitutet ger även prognoser för fröskörd. Investeringar i skogsvård

39 Skogsförnyelse Kostnadsstruktur vid skogsförnyelse – relativa kostnader¹ Skogstyp Torr mo Lundartad mo Markberedning Harvning Högläggning Trädslag Tall Gran Förnyelsemetod Naturlig Sådd Plantering* Plantering Hyggesrensning 16 17 31 Arbete och material 19 68 69 Kostnader utan fördröjning 32 51 100 101 116 Fördröjning i förnyelsen 53 30 Kostnader + fördröjning 85 82 Extra återväxtvård 23 18 Kostnader + fördröjning + extra återväxtvård 108 124 * Rekommenderas på finjordsrika marker Vid skogsförnyelse är tiden och de tidiga skogsvårdsarbetena betydande kostnadsfaktorer. Förnyelsen kan påskyndas Genom snabb skogsodling efter avverkningen Genom bra markberedning Med stora täckrotsplantor och förädlat frö Med gräs- och slyröjning Då kan tiden förkortas med flera år. Kostnaderna i tabellen är direkta kostnader – dessutom bör man uppskatta riskerna med olika metoder (t.ex. ingen markberedning kan leda till att ingen riktig plantskog uppstår eller att den förstörs). Naturlig förnyelse höjer avverkningskostnaderna. Dyrast blir det när förnyelsearbetena ska göras flera gånger. Siffrorna i tabellen är genomsnittliga enhetspriser för hela landet år Källa: Skogsforskningsinstitutet 2012. ¹ Tallsådd, totalkostnader = 100 Håll alltid en hög kvalitet på arbetet. Om förnyelsen misslyckas flerdubblas kostnaden. Metoderna med lägst anläggningskostnad har störst risk att misslyckas. Investeringar i skogsvård

40 Södra Finland, torr mo - markberedning med harv
Skogsförnyelse Plantöverlevnad Södra Finland, torr mo - markberedning med harv På förnyelseytor som inte markbereds kan snytbaggen skada nästan alla plantor. Markberedning höjer marktemperaturen, gör jorden mera syrerik och minskar konkurrensen från undervegetationen. Gräsbekämpning minskar konkurrensen om näring. Gräsbekämpning minskar risken för sorkskador. Källa: Skogsforskningsinstitutet Markberedningens betydelse för etableringen av tallplantor Investeringar i skogsvård

41 Markberedningsmetod och lönsamhet
Längd, dm Harvning Gran, övre höjd Längdutveckling för stubbskott av björk jämfört med planterade granar Gran Vårtbjörk Glasbjörk Längd, dm Fläckhögläggning Gran, övre höjd Beståndets ålder (tid från markberedning), år Välj rätt markberedningsmetod! fläckhögläggning: en röjning är tillräcklig harvning (’billigare’): två röjningar nödvändiga, högre totalkostnad. Gran Vårtbjörk Den tidiga slyröjningen i plantskogen kan göras som brunnsröjning. Maskinell slyröjning med ett aggregat som rycker upp slyet med rot ur marken är ett nytt alternativ som passar på områden med högläggning. Harvning passar inte på granmarker, då det har som följd att ytvegetationen, som kan kväva plantorna, får en enorm växtkraft. Följden är att det behövs en dyr, helt onödig gräs- och slyröjning i plantskogen. Källa: Skogsforskningsinstitutet Glasbjörk Beståndets ålder (tid från markberedning), år Investeringar i skogsvård

42 Investeringar i skogsvård
Skogsförnyelse Förädlingsnytta genom att odla skog Tall Högre produktion ökar intäkterna med upp till 20 % (kortare omloppstid eller mer virke). Högre kvalitet från förädlat skogsodlingsmaterial: klenare kvistar och bättre kvistvinkel. För björk kan förädlingsnyttan vara till och med större än för tall. Även för gran verkar vi ha en stor förädlingsnytta (testas ännu). I Finland har vi förädlat skogsodlingsmaterial i tiotals år. Ett långsiktigt arbete börjar ge resultat som vi redan kan se i gallringsskogar som uppkommit genom skogsodling. Foto: Erkki Oksanen Investeringar i skogsvård

43 Investeringar i skogsvård
Skogsförnyelse Tallsådd torr mo Förädlingsnytta: Omloppstiden förkortas från 86 år till 73 år Gröna linjer: Kvarställt bestånd Svarta streckade linjer: Stämplat Grundyta Nytta med förädlat material: Omloppstiden kan förkortas (se bilden) – alternativt kan man producera en större volym virke under samma omloppstid. Tid, år Investeringar i skogsvård 43

44 Investeringar i skogsvård
Gräs- och slyröjning Minska konkurrensen från gräs och sly Gräs kan kväva plantorna. Sly minskar tillväxten och kan till och med döda plantorna och sänka värdet på skogen. De största förlusterna uppstår när en värdefull barrplantskog blir en glasbjörksskog. Lönsammare första gallring värdefullare träd större stamvolym och uttag För varje år som slyröjningen fördröjs ökar kostnaden med 10 %. Beroende på objekt kan bekämpningsmedel vara ett alternativ till mekanisk bekämpning. Gräsbekämpning när det behövs. Slyröjning när medelhöjden är omkring 1 meter på de platser där det behövs. I plantskogar med gran utförs röjningen när medelhöjden är 2–3 meter, dvs. övre höjden 3–4 meter, och i plantskogar med tall när övre höjden är 5–7 meter. [Om skogsägaren får ett rotpris för energiveden, kan röjningen ersättas med en energivedsgallring som utförs lite senare. Slyröjning är alltid nödvändig.] Vid slyröjning tas enbart sly som skadar plantorna bort. Det kan göras som brunnsröjning, vilket innebär att sly i en cirkel med 1 meters radie runt plantan röjs. Barrträdsplantorna tar skada när sly slår mot dem i hård vind. Det medför kvalitetsförluster. Plantskogar med tall ska hållas täta i början av omloppstiden för att kvistarna inte ska bli så grova. Lövträd som beskuggar och kommer åt att piska tallarna röjs bort i tid. Om plantskogen redan har lidit av beskuggning, ska det utföras en röjning, men kvaliteten på tallarna blir sämre. På magra växtplatser (tallskogar) räcker det oftast med en röjning före första gallringen. Maskinell slyröjning passar som röjningsmetod i granplantskogar där markberedningen gjorts som högläggning. Efter en maskinell slyröjning behövs sällan någon röjning före första gallringen. Foto: Martti Rantanen Investeringar i skogsvård

45 Gräs- och slyröjning Glasbjörk kan med sin snabba etablering ta över en ståndort från värdefullare trädslag om gräs- och slyröjningen försummas. Nuvärde, €/ha Lundartad mo, Mellanfinland Gran (björkinslag 10 %) Glasbjörk (gran 10 %) Exemplet är gjort med Skogsforskningsinstitutets kalkylverktyg MOTTI – ett verktyg för lönsamhetskalkyler Röjningen och gallringen är utförd enligt skogsvårdsrekommendationerna. Glasbjörken passar som huvudträdslag enbart på sådana platser där tall, gran och vårtbjörk inte växer, som t.ex. på torvmarker och fuktiga lermarker. Räntefot Lönsamheten beräknad för hela omloppstiden: Grandominerad skog jämfört med glasbjörksdominerad skog. Investeringar i skogsvård

46 Investeringar i skogsvård
Plantskogsvård Större inkomster från första gallringen, Lönsammare första gallring, större stamvolym och uttag. Bättre trädslagsfördelning. Förbättrar även lönsamheten i senare gallringar, Grövre stammar. Bättre kvalitet (dålig kvalitet gallras tidigt bort). Minskad skaderisk (snöskador och speciellt för tall älgskador). Tidigare och större inkomster från slutavverkningen. €/ha Obehandlad Plantskogsvård granmassa granstock Röjning är en investering för framtiden: Kostnaderna blir vanligen till största delen täckta med inkomster från första gallringen, men röjningens betydelse för trädbeståndets kvalitet kvarstår ända till omloppstidens slut. tallmassa lövmassa Odlad gran, plantskogsvårdens betydelse för nettoinkomsterna vid första gallringen. Investeringar i skogsvård

47 Relativ avverkningskostnad, 11 cm = 100 Brösthöjdsdiameter, cm
Plantskogsvård Uttagets medelstam och avverknings-kostnaderna vid första gallring Relativ avverkningskostnad, 11 cm = 100 150 Brösthöjdsdiameterns betydelse: d 1,3 = 9 cm, volym 35 l d 1,3 = 13 cm, volym 85 l 100 50 Vid maskinell avverkning tar det lika länge att välja ut klena som grova träd, men produktiviteten är större när träden är grova. d 1.3 = 5 cm, volym 8 dm³ d 1,3 = 9 cm, volym 35 dm³ d 1,3 = 13 cm, volym 85 dm³ Trädens grovlek har stor betydelse för första gallringens lönsamhet. När brösthöjdsdiametern stiger från 9 cm till 13 cm halveras avverkningskostnaderna och rotprisintäkterna ökar. En tillräckligt hård röjning förbättrar första gallringens lönsamhet. Exemplet är från en maskinell första gallring i en talldominerad blandskog (ta 65 % , gr 20 %, bj 15 %), uttag 30–60 m³/ha. Källa: Metsäteho 9 10 11 12 13 Brösthöjdsdiameter, cm Investeringar i skogsvård

48 Investeringar i skogsvård
Plantskogsvård Plantskogsvård förbättar drivningsförhållandena i energivedsgallringar och/eller första gallringar Lättare att sälja stämplingsposten. Högre rotpris. m³/ha Hoidettu Skött Energived Gagnvirke Alternativa produktionsstrategier och avverkningsförhållanden. Källa: Jari Hynynen, Metla. Gagnvirkes-produktion Kombinerad gagnvirkes och energiveds-produktion Oskött Stammens medelstorlek dm³, uttag m³/ha : - Skött plantskog, produktion av gagnvirke 66 dm³, 52 m³/ha Skött plantskog, produktion av både gagnvirke och energived 46 dm³, 69 m³/ha Oskött plantskog 22 dm³, 42 m³/ha Medelstamvolym, uttag 66 dm³ dm³ dm³ Medeldiameter på brösthöjd. 12 cm cm cm Investeringar i skogsvård

49 Priset för försummad skötsel
Vad händer om virkesinkomsterna förskjuts med 10 år som följd av försummad skötsel? Kalkylränta 2 % 4 % Åtgärd I tid* Försenad* Förnyelse -1 000 Plantskogsvård -300 -225 -201 -165 -138 1 gallring +800 +441 +384 +246 +166 2 gallring +2 850 +1 240 +1 057 +593 +402 Slutavverkning +4 440 +3 750 +1 425 +960 Summa 17 350 4 896 3 954 1 099 390 Priset på försummelsen 942 € -19 % 709 € -65 % + Inkomster - Utgifter Exempelkalkyl på hur en försenad avverkning påverkar det ekonomiska resultatet, 2 och 4 % ränta. Tid är pengar! En långt utdragen skogsförnyelse och försummad skötsel förlänger omloppstiden med tio år och även mera. När räntekravet ökar stiger priset för försummelsen kraftigt. Exemplet är från en granskog i södra Finland. *diskonterat till förnyelsetidpunkten Investeringar i skogsvård

50 Skötsel av torvmarksskogar
Förhindra avtagande tillväxt, överväg iståndsättning om Vattenhushållningen inte är i skick (125 m³/ha ger tillräcklig avdunstning) Beståndet är gallringsmoget Näringsbalansen är dålig Allt i skick på en gång Alla åtgärder samtidigt På iståndsättningsdugliga objekt är det ekonomiskt motiverat att låta nuvarande bestånd bli avverkningsmoget. På virkesproduktionsdugliga objekt är det lönsamt att förnya skogen och produktionen kan förbättras med olika investeringar som iståndsättningsdikning. I skogar på dikningsobjekt ska allt sättas i skick på en gång (diken, gallringar, näringsbalansen) Efter en iståndsättningsdikning växer ett massavedsträd som är värt 20 euro till ett stockträd som kan vara värt över 50 euro. När iståndsättningsdikning och gallring görs vid rätt tidpunkt kan avkastningen på lämpliga objekt öka med 100–200 %. Foto: Samuli Joensuu Investeringar i skogsvård

51 Skötsel av torvmarksskogar
Iståndsättningsdikning och gallring ger: I södra Finland Gagnvirkesproduktion 1,1–3,2 m³/ha och år (30–120 % ) Ekonomiskt resultat 960–2 360 €/ha, 100–270 % I norra Finland Gagnvirkesproduktion 0.3–1.8 m³/ha och år (20–110 %) Ekonomiskt resultat 130–860 €/ha (60–370 %). Källa: Hannu Hökkä, Skogsforskningsinstitutet Investeringar i skogsvård

52 Gödsling Vitaliseringsgödsling på områden som lider av näringsobalans.
Skogen ”fläskar till sig” massaved blir stock ca 10 år före slutavverkning. snabb återbetalning på investeringen de bästa objekten är tall på VT och gran på MT. Foto: Sakari Pönniö Skogen ska skogsvårdsmässigt vara i skick - Gallringsavverkningarna är utförda Forskningsresultat från flera decennier: på mineraljordar kväve, ibland dessutom fosfor Finlandssalpeter eller Urea Skogs NP För vitaliseringsgödsling fås statstöd (Kemera-stöd). Symptom på kalibrist syns på senhösten som gulnande fjolårsbarr. Foto: Matti Ruotsalainen Investeringar i skogsvård

53 Produktionshöjande gödsling
Avkastningsprocent som kan nås med gödsling av tall på lingontyp (VT) vid olika ålder. Finlandssalpeter och urea. Kostnaden för produktions- höjande gödsling är 300 €/hektar Effekt på momark varar i ca 8 år Tillväxtökning med en gödsling tall 1,4–2,4 m3/ha och år gran 1,3–2,6 m3/ha och år torvmark 0,8–2,5 m3/ha och år. Mycket lönsamt: den interna räntan på investeringen 15–20 % (reell årsränta). % 25 20 Urea 15 Finlandssalpeter 10 5 Gödsling är en av de mest lönsamma investeringarna i skogen. Gödsling i medelålders tallskogar försämrar inte virkeskvaliteten utan snarare blir den bättre då den naturliga avtagande tillväxten med smalare årsringar fördröjs (virke med jämn kvalitet). Källa: Skogsforskningsinstitutet Vilka typer av skogar på momarker lönar det sig att gödsla (kvävegödsling): 1. tallskogar på lingontyp (VT) 2. tallskogar på blåbärstyp (MT) 3. granskogar på blåbärstyp (MT) 4. granskogar på harsyre-blåbärstyp (OMT) 35 45 55 65 75 85 Beståndets ålder, år Investeringar i skogsvård

54 Gödsling av torvmarker
Vitaliseringsgödsling för områden med näringsobalans: kalibrist fosfor i förhållande till kväve. Gödslingens verkningstid på torvmarker 15–25 år, askgödsling upp till 30 år. Exempel lingontorvmo II, norra Österbotten Ogödslad Järn-PK Träaska Skogsvårdsmässigt ska skogarna vara i skick. på torvmarker är ordningen följande (inom samma projekt): gallring, gödsling och iståndsättningsdikning. Torvmaker bör inte gödslas med kväve, alternativ för första gödslingen är Järn-PK och träaska. (P=fosfor, K=kalium) En engångsgödsling av torvmarksskog ökar långvarigt volymtillväxten i skogen och gödslingseffekten varar nästan utan att avta till omloppstidens slut. För att näringsbalansen i träden och tillväxtökningen ska vara maximal krävs det dock en andra gödsling efter 15–25 år. Vanligen räcker det med en K-gödsling vid andra gödslingen och den tillväxthöjande effekten är betydande jämfört med att skogen inte får en andra gödsling. Vilka typer av skogar på torvmarker lönar det sig att gödsla: 1. kväverika tallmyrar 2. kväverika tallmyrar, andra gödsling (K) 3. granskogar på kärr 4. näringsfattiga tallmyrar För vitaliseringsgödsling fås statsstöd (Kemera-medel). År efter gödsling Källa: Mikko Moilanen, Metla Investeringar i skogsvård

55 Avverkning Första gallring och energivedsgallring Senare gallringar
Slutavverkning Tillvaratagande av energived på förnyelseytor Avverkningar i kalhyggesfritt skogsbruk Avverkningarna, speciellt första gallringen är en del av skogens skötsel. Trädbeståndet binder kapital, som frigörs som avverkningsintäkter. Inkomster från virkesförsäljningar ger de största inkomsterna. Avverkningsintäkter

56 Avverkningsintäkter, €/ha
G, m²/ha Gran, södra Finland, frisk mo Räntekrav Nuvärde 5 % 980 €/ha 4 % 1 713 €/ha 3 % 3 047 €/ha 2 % 5 512 €/ha 1 % €/ha 0 % €/ha Slutavverkning 66 år 2 gallring 46 år Första gallring 32 år Röjning 14 år Avverkningsintäkter, €/ha Gräs- och slyröjning 4 år Gran-stock Gran-massa Björk-stock Björk-massa Summa Första gallring - 574 35 609 Andra gallring 1 060 754 54 1 868 Slutavverkning 14 950 1 267 124 57 16 398 18 875 I exemplet används medelpriser i början av 2012. Som grund fungerar uträkningar gjorda med Skogsforskningsinstitutets MOTTI-simulator. Avverkningsintäkter

57 Gallring Mål Upprätthålla trädens tillväxt (vårda kronorna)
Snabbare grovlekstillväxt Ökad produktion av gagnvirke Bättre kvalitet Avverkningsintäkter Undvika naturlig avgång Målet med gallringar är att skogsvårdsmässigt skapa bästa möjliga tillväxtförutsättningar för träden i beståndet. Det trädbestånd som blir kvar efter gallringen står bättre emot olika skador, men efter en kraftig gallring ökar risken för stormskador under en kort period. Foto: Sakari Pönniö Avverkningsintäkter

58 15–25 % mera virke genom att gallra
Gallring Förnyelsemognad uppnås 20–30 år tidigare tack vare gallring. Utan gallringar går vi miste om upp till en tredjedel av det producerade virket (självgallring). Tillväxten koncentreras till de bästa träden. Gallring ökar nettointäkterna under omloppstiden: 80–100 % räknat med 4 % ränta. 15–25 % mera virke genom att gallra En del av intäkterna under omloppstiden realiseras redan i ett tidigt skede av omloppstiden. Värdet på virket från senare gallringar och slutavverkningen stiger. Gallringar ökar nettointäkterna under omloppstiden, då intäkterna kommer tidigare. Avverkningsintäkter

59 Gallring Låggallring I första hand sparas beståndets högsta träd, härskande och medhärskande, med god kvalitet som har förutsättningar att producera kvalitetsstock. Målet är att snabbt öka trädens diameter och att förkorta omloppstiden. Risken för drivningsskador är mindre än vid höggallring. Låggallring är lämplig som gallringsmetod i bestånd där träden vuxit för tätt med luckor och en ojämn spridning av träden med flera kronskikt eller i blandskogar. Vid gallring tas i regel mindre träden bort, alla träd med skador samt bland de större träden träd med krökar och långkrök, träd med grova kvistar och stockträd med förgreningar på stockdelen så att det efter gallringen finns den volym virke kvar i beståndet som gallringsmallarna anger. För att det inte ska bli luckor i skogen kan man vid behov kvarlämna mindre träd, träd av sämre kvalitet och även träd som inte hör till huvudträdslagen. Låggallring rekommenderas när skogsägaren vill ha en kort omloppstid. Avverkningsintäkter

60 Gallring Höggallring Görs speciellt till förmån för medhärskande träd av god kvalitet som får ’fläska till sig’. 50–100 härskande träd per hektar avverkas. Träd i dålig kondition och träd med dålig kvalitet avlägsnas. Beståndet gallras till gallringsmallens måltäthet. Lönsammast när man kan avverka träd som nyss överskridit en värdetröskel och ökar stockutfallet i gallringen. Ökar gallringsintäkterna och både antalet stockstammar och andelen stock som kan tas tillvara under omloppstiden. Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring. Höggallring rekommenderas som gallringsmetod vid andra och tredje gallringen i tall- och granskogar som är jämnåldriga och välskötta. Trädbeståndet får inte ha luckor och trädkronorna på de kvarställda träden ska vara livskraftiga. I bestånd med höggallring bör andelen lövträd inte vara större än 10 procent. Träd som tas bort ska innehålla minst två stocklängder. I södra Finland får träden dessa dimensioner när brösthöjdsdiametern är minst 23 cm och höjden 19 m. Om två träd har lika fina trädkronor tas det grövre bort. Höggallring passar inte som gallringsmetod i övertäta, oskötta skogar. Avverkningsintäkter

61 Gallring Avverkningsintäkternas nuvärde, €/ha, gran, frisk mo, ränta 3% Slutavverkning Gallring Låggallring Höggallring Höggallring Andra/tredje gallringen i skötta likåldriga bestånd. Ökar gallringsintäkterna och antalet stockstammar och stockandelen under omloppstiden. Omloppstiden blir 10–20 år längre om målet är samma förnyelsediameter som vid låggallring. Exemplet är från en granskog på MT i södra Finland med låg- och höggallring och samma omloppstid. Avverkningsintäkter

62 Gallring Nuvärde för avverkningsintäkter i granskog 2 %, 3 % och 4 % ränta €/ha Gallrad omloppstid 66 år, medeldiameter 28,5 cm Ogallrad omloppstid 95 år, medeldiameter 26,2 cm En ogallrad skog har dålig avkastning Inga intäkter från gallringar. Intäkter från slutavverkningen fås tiotals år senare: Trädens grovlekstillväxt är långsam och därför blir omloppstiden lång. Exemplet är från en granskog i södra Finland. Avverkningsintäkter

63 Första gallring Första gallringen är viktig för skogens tillväxt och hälsa. Kvarstående beståndets höjd 10–16 m beroende på trädslag och ståndort. Täta, unga bestånd får uppskjutna kronor. Lägre tillväxt, en del av träden självdör. Risken för naturskador ökar (bl.a. snö, insekter, svampar). Första gallringen kan även utföras som energivedsgallring. Plantskogsvården får ändå inte försummas, även om målet är att producera energived. Tillväxten och kvaliteten lider i oskötta bestånd. Det är dyrt att avverka klena träd. Första gallringen är främst en skogsvårdande åtgärd. - Första gallringen ska utföras vid rätt tidpunkt så att beståndet inte blir för tätt och börjar inverka på trädbeståndets utveckling. Avverkningsintäkter

64 Energivedsgallring Större försäljnings-intäkter.
€/ha Större försäljnings-intäkter. Högre pris för stocken om kvaliteten blir bättre. Klenvirke kan tas tillvara. Första gallring/ Energivedsgallring Andra gallring Tredje gallring Slutavverkning Rotintäkter från gallringar och slutavverkning när energivedens rotpris är 5 €/m³ och kalkylräntan 3 % Matti Siren, Metla I tallbestånd blir kvaliteten på det kvarställda beståndet bättre med en måttlig energivedsgallring (träden får klenare kvistar i täta bestånd). I ett tallbestånd där det satsas på energivedsproduktion ska gallringen utföras i tid. En försenad gallring leder till att stammarna blir långa och klena och då är träden mycket utsatta för bl.a. snöskador efter gallringen. 1 Torr mo, produktion av gagnvirke 2 Torr mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion 3 Frisk mo, produktion av gagnvirke 4 Frisk mo, kombinerad gagnvirkes- och energivedsproduktion Avverkningsintäkter

65 Förnyelseavverkning När beståndet blir äldre sjunker tillväxten samtidigt som det bundna kapitalet växer  lägre avkastningsprocent. Räkna. Ger en alternativ placering en högre avkastning än skogen? En gammal skog är en dålig bank: Till sist äter rötan kapitalet. Det lönar sig att låta ett bestånd med hög kvalitet växa sig grovt om man kan vänta sig ett högt pris för virket. Goda fröår underlättar naturlig förnyelse. Omloppstiden är tiden mellan två förnyelseavverkningar. Vid kalhyggesfritt skogsbruk finns det ingen egentlig slutavverkning. Vid alla avverkningar är målet att skapa förutsättningar för naturlig förnyelse av skogen. Avverkningsintäkter

66 Förnyelsetidpunkt Tall, torr mo Förnyelse rekommenderas när beståndets årliga relativa avkastning blir lägre än avkastningen på skogsägarens alternativa investerings- eller placeringsobjekt. Beståndets värde, € Värdetillväxtprocent Massaved blir timmer Beståndets värde, € Värdetillväxtprocent När träden blir grövre, ökar den värdefulla stockdelen i träden. När ett träd i ett bestånd som är likåldrigt övergår från massavedsträd till stockträd stiger värdetillväxtprocenten i det skedet. Källa: Skogsforskningsinstitutet Beståndets ålder, år Avverkningsintäkter

67 Södra Finland, frisk mo, tall
Förnyelsetidpunkt Södra Finland, frisk mo, tall d1.3 1% 2% När räntan växer blir den optimala omloppstiden kortare 3% Diameter vid slutavverkning, i medeltal 4% 5% Den eftersträvade räntan påverkar den optimala omloppstiden. Största delen av inkomsterna under omloppstiden kommer från grova stockträd. I bestånd som har överskridit förnyelsetidpunkten är det sällan lönsamt att förlänga omloppstiden. Källa: Skogsforskningsinstitutet Ålder , år Förnyelsetidpunkt Avverkningsintäkter

68 Tall, torr mo, 1 100 dd, låggallring
Förnyelsetidpunkt När räntekravet växer blir omloppstiden kortare Tall, torr mo, dd, låggallring Relativ lönsamhet, 1 = max Omloppstiden och nettonuvärdet Källa: Jari Hynynen, Metla. Omloppstiden blir kortare när räntekravet växer. Med låg räntesats är verkan av en förkortad eller förlängd omloppstid mindre jämfört med det opimala. Källa: Skogsforskningsinstitutet Omloppstid, år Avverkningsintäkter

69 Uttag av energived på förnyelseytor
I de flesta fall kan grot och stubbar tas ut på förnyelseytan. Vid val av objekt är det skäl att följa skogsvårdsrekommendationerna. Försnabbar vanligen förnyelsen. Stubbrytning minskar eventuell risk för rotticka. Färsk grot innehåller mycket näring, låt gärna torka på ytan. Bortförande av näring har en liten inverkan på tillväxten, men bör beaktas på riskobjekt med näringsbrist eller näringsobalans. Vid val av objekt för uttag av grot och stubbar se följande böcker: - Uttag och produktion av energived, Tapio - Råd i god skogsvård – Fälttabeller, Tapio Avverkningsintäkter

70 Uttag av energived på förnyelseytor
Uttag av grot minskar kostnaderna för fläckupptagning och högläggning med 10–20 %. Maskinell plantering underlättas och kvaliteten blir bättre. Uttag av grot och stubbrytning ökar det naturliga uppslaget av sly minskat behov av kompletteringsplantering ökat behov av slyröjning, 10–15 % kostnadsökning. Näringsbortförsel har liten inverkan om skogsvårdsrekommendationerna följs. Summa summarum förbättrar uttag av energived skogsbrukets lönsamhet på rätt valda objekt. Uttag av grot och stubbar medför även andra fördelar: Bättre kvalitet på skogsvårdsarbeten i form av jämnare plantskogar och större plantöverlevnad. Mera fröplantor vilket minskar behovet av kompletteringsplantering. Skogens hälsotillstånd blir bättre i skogar med rotröta. Källa: Harstela 2006 Avverkningsintäkter

71 Kalhyggesfritt skogsbruk
Baserar sig på plockhuggning (även luckhuggning). Fullskiktade bestånd (träden har både olika ålder och storlek). Viktigt med kalhyggesfritt skogsbruk: Tillräcklig med ljus, så att plantor kan gro och överleva. Glesa bestånd med lågt virkeskapital. Lättare start om skogen redan är fullskiktad av naturen. Övergångsfasen är en utmaning om utgångsläget är en likformig, enkelskiktad skog. Övergången kan ta flera årtionden i anspråk. Ofta andra än ekonomiska motiv, till exempel önskan att bevara ett skogsbeklätt landskap. Med kalhyggesfritt skogsbruk avses odling av en skog där träden har olika ålder och olika storlekar, dvs. den är fullskiktad. När man vill ändra en likåldrig skog till en fullskiktad skog enligt principerna för kalhygegsfritt skogsbruk, behövs det flera avverkningar för att få en fullskiktad skog. Det kan räcka upp till 60 år. En skog som sköts enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk är ojämn, dvs. fullskiktad. Det krävs luckor i skogen för att skogen ska förnya sig. Tall- och björkplantor tål mycket lite beskuggning. Granplantor tål beskuggning, men de behöver också utrymme att växa. Luckorna får vara högst 0,3 hektar (förslag i den nya skogslagen) Avverkningsintäkter

72 Ekonomi i kalhyggesfritt skogsbruk
Vanligen rätt god tillväxt Tillväxtmodellerna ännu ofullständiga Små investeringar (inga egentliga förnyelsearbeten, lite skötselarbete om allt lyckas). Stockuttag i alla avverkningar. Krävande avverkning som antagligen sänker rotpriset. Jämna virkesintäkter. Riskerna bör beaktas (bl.a. gräs, rotröta) I ett kalhyggesfritt skogsbruk utförs avverkningar beroende å växtplats med 15–30 års mellanrum i södra Finland, i norra Finland med 50 års mellanrum. I skogsvårdsrekommendationerna anges vilka slags skogar som bäst lämpar sig för kalhyggesfritt skogsbruk. Avverkningsintäkter

73 Skapa lönsamhet Låt inte satsningarna på skogs-förnyelsen rinna ut i sanden genom att försumma plantskogen! Gallra i tid. Spara inte på fel ställen, exempelvis markberedning och skogsodling. Möjligheten till skatteavdrag räcker inte som motiv till anskaffningar. För bok och följ upp ekonomin. Ta hjälp av skogsbruksplanen eller minskog.fi när beslut fattas. Säkerställ skogens produktions-förmåga med skötsel och avverkningar vid rätt tid. Följ med värdetillväxtprocenten och förnya vid lämplig tidpunkt. Håll efter kostnaderna. Gör lönsamma investeringar.


Ladda ner ppt "Ekonomirådgivning i skogsbruket"

Liknande presentationer


Google-annonser