Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN www.ljungby.se Välkomna på miljöträff! Tema: Egenkontroll 13 november 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN www.ljungby.se Välkomna på miljöträff! Tema: Egenkontroll 13 november 2013."— Presentationens avskrift:

1 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Välkomna på miljöträff! Tema: Egenkontroll 13 november 2013

2 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Program •Presentationsrunda •Allmänt om egenkontrollen •Fika •Ansvar (4 §) •Dokumenterade rutiner (5§) •Riskbedömning (6§) •Kemikalieföreteckning (7§) Ställ frågor under tiden!

3 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Miljöbalken berör alla •Miljöbalkens regler ska följas av alla •Miljöbalken lägger ansvaret på dig som verksamhetsutövare att självständigt följa miljöbalkens regler och eventuella beslut. Egenkontrollen är den metod du ska använda!

4 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Vilka krav finns om egenkontroll? •Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd har ett kontrollansvar, det innebär att: –fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att kunna förebygga –genom egna undersökningar hålla sig underrättad om verksamhetens miljöpåverkan –lämna förslag på förbättrande åtgärder, om myndigheten begär det (Miljöbalken 26 kap 19 §)

5 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Förordningen om verksamhetutövarens egenkontroll •Är din verksamhet tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9, kapitlet miljöbalken omfattas du dessutom av kraven i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) •Ställer krav på dokumentation

6 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Egenkontroll – ett krav och ett verktyg •Verktyg för att uppfylla miljöbalkens krav •Ger verksamhetsutövaren kunskap om den egna verksamhetens miljöpåverkan. Bra metod för att identifiera på vilka områden som åtgärder behöver vidtas. •Skapar ett systematiskt arbete som bidrar till förbättringar •Verksamheten ska kunna motivera omfattningen på egenkontrollen, miljökontoret avgör om omfattningen är tillräcklig.

7 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Arbetsmetod •Ett ständigt pågående arbete i 4 steg –Planera verksamheten med avseende på miljöpåverkan –Genomför kontrollen av verksamheten –Följa upp resultat av kontrollen –Förbättra kontrollen

8 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Ta reda på problembilden. Lagkrav, riskbedömning. Vilka åtgärder kan vidtas? Utse miljöansvariga Ta reda vilken kompetens som finns/saknas

9 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Områden med miljöpåverkan har identifierats Sprid kunskap, engagera personalen Vidta åtgärder, fördela ansvar Ex: utbildning, resurser, rutiner för skötsel och underhåll

10 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Följ upp verksamhetens miljöpåverkan Efterlevs rutinerna? Är de ändamålsenliga? Dokumentera! Analysprotokoll, mötesanteckningar, utvärderingar.

11 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Åtgärda bristerna som upptäckts Sträva efter god kontroll över riskerna, förbättra verksamheten och minska miljöpåverkan. Ex utbilda personal, förbättra en rutin, kontrollera att rutinerna gäller. Sätt upp mål för miljöarbetet, plan för hur målet ska nås, tidplan, ansvarig.

12 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Tillsyn över egenkontrollen •Miljökontoret granskar och bedömer företagets egenkontroll •Företaget ska kunna motivera omfattningen •Inspektion på plats, dokumentgranskning •Finns ingen generell regel över omfattning, utgår från det enskilda företagets miljöpåverkan och dess risker. Hänsyn tas till verksamhetens omfattning och komplexitet.

13 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Stöd i arbetet •Branschorganisationer •Fastighetsägarnas egenkontroll från Socialstyrelsen •Egenkontroll – en fortlöpande process Handbok 2001:3 •Naturvårdsverkets faktablad –Bra stöd i arbetet med egenkontroll –Gäller för C-verksamheter, men metoden som beskriv är tillämpbart på andra verksamheter också. –Innehåller teori, förslag på arbetsmetod och tillsynstips

14 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Miljöledningssystem Egenkontrollförordningen ställer krav på dokumentation. Företag som arbetar enligt ett miljöledningssystem integrerar de dokument som krävs i sitt egna ledningssystem. Exempel på miljöledningssystem: •ISO •EMAS •Miljödiplom Svensk Miljöbas

15 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Ansvarsfördelning 4 § ”För varje verksamhet ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1.miljöbalken, 2.föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3.domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2”

16 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN • Fördela ansvaret för de arbetsuppgifter som måste bli utförda. • Den som är högst ansvarig för verksamheten bör fördela uppgifterna • Fördela ansvar så långt ut i organisationerna som det fordras. • Varje uppgift måste tilldelas, antingen en namngiven person på en viss befattning eller en person med en bestämd funktion. Ex: Chefen NN för Y-enheten eller operatörerna för X-maskinen Räcker inte att skriva: ”x-avdelningen” Ansvarsfördelning

17 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN • Personen som tilldelats uppgiften måste vara välinformerad om vad som ligger i uppdraget, ha tillräckliga kunskaper för uppdraget och ha tillräckliga befogenheter och resurser för att genomföra det. • Dokumentation ska finnas som visar hur uppgifterna fördelats. En allmän formulering om att lagar och förordningar ska följas är inte tillräcklig. • Överträdelse  Miljösanktionsavgift Ansvarsfördelning

18 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exempel 1

19 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exempel 2

20 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exempel 2

21 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 5 § ”Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket ska dokumenteras.” Rutiner

22 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Vilka rutiner är nödvändiga? •För de områden som har störst miljöpåverkan •För skötsel och underhåll av maskiner, avläsning och kalibrering •Skapa god ordning och kontroll •Utse ansvariga för respektive område •Hantering av avfall/farligt avfall •Hantering av kemikalier •Avvikelsehantering •Transport

23 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Vad innehåller en bra rutin? •Vad som ska göras. •Vem som ska göra det. •Hur arbetet ska utföras. •Hur det ska dokumenteras. •När det ska utföras.

24 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Johan arbetar på en mindre verkstadsindustri. Han ser en oljefläck på golvet, torkar upp den och frågar sig: -”Varför är det olja på golvet?” Han upptäcker en maskin som läcker: -”Varför läcker maskinen?” Han tittar efter och ser att en packning måste bytas ut. Han byter ut den och frågar sig: -”Varför har inte packningen bytts ut?” Det visar sig att det inte finns någon ansvarig för underhållet av maskinen. -”Varför finns det ingen som underhåller maskinen?” Det visar sig att företaget saknar rutiner för underhåll av maskinen. -”Varför finns det ingen rutin för underhållet?” En rutin för service och underhåll skapas och Johan blir ansvarig. Han blir även ansvarig för att kontrollera att rutinen följs.

25 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Avvikelsehantering

26 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 6 § ”Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljö, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.” Riskbedömning

27 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN •Riskerna varierar stort beroende på vilken verksamhet man har •När företaget bedömt och värderat riskerna ska de dokumenteras är riskerna oacceptabla ska åtgärder vidtas •Ska utredas och omvärderas minst en gång om året •Om verksamheten bidrar till att någon miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas ska åtgärder vidtas för att undvika detta. •Arbetet med riskbedömning bör även följa en tillverkad produkt, så att risker med produkten bedöms under dess livstid Vad innebär riskbedömning?

28 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Utföra en riskbedömning •Att identifiera sina faror är det samma som riskbedömning, att ta hänsyn till konsekvenser är en riskvärdering •Företaget ska utreda de risker som finns med verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt –Identifiera riskerna Förutsättningarna kan ha förändrats sen senaste utredningen, sortera bort uppenbart små olägenheter –Identifiera möjliga orsaker till utsläpp Vilka delar i verksamheten kan innebära utsläpp till mark eller vatten –Utred de organisatoriska riskerna Har de personer som ska underhålla utrustning rätt kompetens och befogenheter –Utred de administrativa riskerna Finns någon ansvarig utsedd för att underhålla utrustning eller ombesörja annan kontroll

29 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Värdera och minska riskerna •Företaget värderar sedan de risker som har identifierats –En identifierad miljöfara behöver inte vara en stor risk Skyddsåtgärder kan vara tillräcklig, varför faran inte utgör någon stor risk –Överskatta inte farorna, underskatta inte riskerna En fara kanske inte bedöms så stor men risken är desto större eftersom det inte finns någon skyddsåtgärd –Mer djupgående utredningar Om verksamheten är väletablerad och utredd krävs inte djupgående utredningar vid varje uppdatering, ska kunna kopplas till verksamheten –Minska risker genom förebyggande åtgärder När man värderat de risker som identifierades i första steget ska de minskas genom t ex tekniska lösningar, utbildning av personal eller genom att tydliggöra ansvaret

30 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exempel på riskbedömning Område HändelseOrsak Verkan Sannolikhet 1: mycket osannolikt 2: sannolikt 3: mycket sannolikt Konsekvens 1: små 2: lindriga 3: stor 4: mycket stor 5: katastrofal Riskvärde S * K Åtgärd Tidplan Genomförd Ansvarig Kemik alier Spill av kemikalie till brunn Manuell dosering av kemikalie Överskridan de av riktvärde för utsläpp till spillvatten 326Autdoser ing slutet system Feb – 14EGU Avfall Läckage av oljeföroror. vatten Förvaring av oljeförorenat vatten sker i öppen och otät container utomhus Förorening av mark och vatten 326Sluten förvaring invallad okt – 13 Nov – 13 ASP

31 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN KEMIKALIER

32 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 7 § ” Verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen ska uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1.Produkten eller organismens namn 2.Omfattning och användning av produkten eller organismen, 3.Information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4.produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller milljöfarlighet” Kemikalieförteckning

33 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exempel Kemikalieförteckning NamnÅrsför- brukning Användnings -område Farliga egenskaper Miljö el hälsa Beskrivet i text Klassificering enl KIFS el CLP Var hamnar ämnet Miljöfara Säkerhets- datablad Motorrent 200l 800 lMotortvättFarligt kan ge lungskador vid förtäring. Upprepad kontakt kan ge torr hur eller hudsprickor, Ej brandfaligt men brännbar Xn; R65, R66 avloppHyperlänk till SDB

34 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Uppgifter som behövs i arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga Ingående ämnenVarje ämnes Cas-nr eller Eg-nummer (en per rad) Finns ämnet som utfasnings (u)- eller riskminskningsämne (r) i kemikalieinspektionens PRIO-databas? Klassificering (enl KIFS eller CLP) Destillat (Petroleum) Vätebehandlad tung U, gäller ej alltid (cancerframkallande och mutagena) Xn, R65-66 Fettalkoholetoxylat Xi, R36/38 Dipropylenglykolmono- metyleter Parfym

35 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Säkerhetsdatablad 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 2. Farliga egenskaper. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar. 4. Åtgärder vid första hjälpen. 5. Brandbekämpningsåtgärder. 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp. 7. Hantering och lagring. 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd. 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper. 10. Stabilitet och reaktivitet. 11. Toxikologisk information. 12. Ekologisk information. 13. Avfallshantering. 14. Transportinformation. 15. Gällande föreskrifter. 16. Annan information.

36 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Exponeringsscenario Exponeringsscenario är en uppsättning villkor, inbegripet driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder, som beskriver - hur ämnet tillverkas eller används under sin livscykel - hur tillverkaren eller importören kontrollerar eller rekommenderar nedströmsanvändare att kontrollera exponeringen av människor och miljön Dessa exponeringsscenarier kan allt efter behov avse en specifik process eller användning eller flera processer eller användningar. Exponeringsscenariot ska ingå som en bilaga till säkerhetsdatabladet

37 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Om den process som man använder produkten i, inte är beskriven i exponeringsscenariet är man skyldig att rapportera till sin leverantör eller själv göra en kemikaliesäkerhetsbedömning och upprätta ett exponeringsscenario. Avsikten med säkerhetsbedömningen är att produkten ska hanteras på ett säkert sätt.

38 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN REACH EU-förordning (EG) nr 1907/2006 REACH-förordningen = (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier I REACH kan man hitta lagstiftning kring säkerhetsdatablad, begränsning av kemikalier, exponeringscenario m.m.

39 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN CLP-förodningen EU-förordning (EG) nr 1272/2008 CLP-förordningen Classificering, Labelling and Packaging) Europaparlamentets och rådets förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och (under en övergångsperiod fram till 2015) Kemikalieinspektionen föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter, KIFS 2005:7 Foto: Hanna Svanström

40 MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Nästa träff På Bredemad Tema: avfall Ny avfallsplan


Ladda ner ppt "MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN www.ljungby.se Välkomna på miljöträff! Tema: Egenkontroll 13 november 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser