Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TSD Infrastruktur konventionella banor 2014-06-28 1 Reijo Rosendal Transportstyrelsen Tillämpning i det svenska järnvägssystemet Foto: Jan Ainali.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TSD Infrastruktur konventionella banor 2014-06-28 1 Reijo Rosendal Transportstyrelsen Tillämpning i det svenska järnvägssystemet Foto: Jan Ainali."— Presentationens avskrift:

1 TSD Infrastruktur konventionella banor Reijo Rosendal Transportstyrelsen Tillämpning i det svenska järnvägssystemet Foto: Jan Ainali

2 EU Regelstruktur •Direktiv beslutas av EU- kommissionen, och införlivas i medlemsstaternas lagstiftning senast ett förutbestämt datum. Direktiv 96/48/EG 2001/16/EG 2004/50/EG 2008/57/EG Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet (TSD:er) tas fram för att uppnå de mål som anges av direktiven. TSD bygger på Europeiska normer så långt möjligt t.ex. avseende EMC-krav, säkerhetsstyrning, miljöförhållanden. Dir Europeiska normer TSD:er

3 Övergripande  Varje delsystem ska godkännas av Transportstyrelsen innan det tas i bruk.  Teknisk standardisering ska gälla hela Sveriges järnvägsnät enligt järnvägslagen.  TSD Infrastruktur för konventionella banor träder i kraft 1 januari  Bygger på direktiv 2001/16 (ersätts av 2008/57 (2010))  TSD gäller i princip före nationella regler

4 Innehåll i TSD Omfattning, def. Krav på delsystem Nationella specialfall Införande av TSD Kontroll av TSD Driftskompatibl a Komponenter Kostnadsnytta analys och Vägledning Finsk standard Strategi Tillämpning Räl, Befästning, Sliper EG-Kontrollintyg Anmält Organ Infrastruktur

5 Tillämpningsområde Linjedragningar Spårparametrar Spårväxlar och spårkorsningar Spårmotstånd för tillämpade laster Konstruktionernas motståndsförmåga mot trafikbelastningar Spårlägeskvalitet och gränsvärden för punktfel Plattformar Hälsa, säkerhet och miljö Driftsbestämmelser Fasta installationer för service av tåg

6 Gränsytor mot andra delsystem Infrastruktur Tunnelsäkerhet Funktionshindrade Buller Lok & passagerarfordon Energi Godsvagnar Trafikstyrning och signalering Drift och trafikledning Struktur Fria rummet Spårvidd Fria rum Belastningar Service Fria rum Virvelströmsbromsar Driftsregler Mera generella krav och hänvisningar.

7 Linjekategorier TSD-linjekategorier Typer av trafik Persontrafik (P)Godstrafik (F)Blandad trafik (M) Ny kärnlinje i TEN-nätet (IV)Typer av linjer Ombyggd kärnlinje i TEN-nätet (V) Ny övrig TEN-linje (VI) Ombyggd övrig TEN-linje (VII) IV-PIV-FIV-M V-PV-FV-M VI-PVI-FVI-M VII-PVII-FVII-M Prestandaparametrar:Profil Axellast Linjehastighet Tåglängd Kategorisering av befintliga linjer ska anges, men inget krav på AO! Broar och profiler får byggas med mindre prestanda än svenska normer!

8 Driftskompatibilitetskomponenter Räl Rälsbefästningssystem Sliprar Foto: Mats Schedin Växlar betraktas som del av spåren med samma komponenter som ovan.

9 Specialfall ”För infrastruktur som har direkt anslutning till det finska järnvägsnätet och för infrastruktur i hamnar, kan de särskilda kännetecknen för finlands järnvägsnät som anges i punkt i denna TSD tillämpas.” - Fria rummet - Kurvradier - Spårvidd - Ekvivalent konicitet - Växel- och korsningsgeometrier Svensk och finsk spårvidd i Haparanda

10 Godkännandeprocess DKK AO Tillverkare Intyg TSD Upphandlande enhet Intyg DKK = Driftskompatibilitetskomponenter EG-kontrollförklaring EG-försäkran Transportstyrelsen Foto: Mats Schedin AO Delsystem

11 Granskning Moduler •Beskrivningen av moduler har brutits ut, finns i ett separat dokument som beslutas under •Komponenter: CA – Intern tillverkningskontroll CB – EG-typkontroll CD – Typöverensstämmelse baserat på kvalitetsstyrningssystemet i tillverkningen CF – Typöverensstämmelse baserat på produktverifiering CH – Överensstämmelse baserat på fullständigt kvalitetsstyrningssystem. •Delsystem: SG – EG-kontroll baserat på enhetskontroll SH1 – EG-kontroll baserat på fullständigt kvalitetsstyrningssystem och konstruktionskontroll Viktigt att upphandla AO på ett genomtänkt sätt !

12 Undantag I vilka fall tillåts man söka om undantag? Endast fall relevanta för Sverige redovisas. 1)För ett långt framskridet projekt (vid den tidpunkt då TSD offentliggörs). 2)om lastprofilen, spårvidden, spåravståndet eller den elektriska spänningen enligt dessa TSD är inkompatibla med vad som gäller den befintliga linjen 3)om tillämpningen av TSD hotar projektets lönsamhet och/eller kompatibiliteten. 4)Vid snabb återuppbyggnad efter en olyckshändelse eller en naturkatastrof. TEN: Transportstyrelsen beslutar i fall 1 och 4, annars kommissionen. Övriga spår:Transportstyrelsen beslutar i alla fyra fallen.

13 Tillämpningsområde Under en lång övergångsperiod kommer det att finnas både harmoniserade krav och nationella krav, men andelen nationella krav kommer ständigt minska (i takt med att TSD ges ut). Målet är att minimera antalet nationella särkrav. När alla TSD finns, utgörs de nationella kraven av: * specialfall inskrivna i TSD. * öppna punkter i TSD (övergående). * undantag från att följa kraven i en TSD (dessa är dock tidsbegränsade varför även dessa krav är övergående). De nationella kraven ska redovisas för kommissionen. Mot ett harmoniserat Europa


Ladda ner ppt "TSD Infrastruktur konventionella banor 2014-06-28 1 Reijo Rosendal Transportstyrelsen Tillämpning i det svenska järnvägssystemet Foto: Jan Ainali."

Liknande presentationer


Google-annonser