Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Systematiskt kvalitetsarbete -Utmaningar och framgångsfaktorer Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Systematiskt kvalitetsarbete -Utmaningar och framgångsfaktorer Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem."— Presentationens avskrift:

1 Systematiskt kvalitetsarbete -Utmaningar och framgångsfaktorer Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem

2 Innehåll •Praktisk bearbetning av mål och kunskapskrav •Uppföljning och utvärdering av mål och kunskapskrav •Att skapa underlag •Analys •Förbättringsarbetets teori och praktik •Skiljelinjer mellan nivåer och skolformer

3 Undervisning Förutsättningar Era resultat Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör? Hur ska vi åtgärda våra brister? Handlingsplan Genomför era åtgärder Utvärdera resultaten

4 Systematiskt kvalitetsarbete -praktisk bearbetning av mål Rektorsträff

5 Olika typer av mål •Övergripande mål, kap 1 och 2 i Lgr 11 och Gy Gäller alltid eleven •Kunskapskrav i olika ämnen. Gäller alltid eleven •Verksamhetsmål – för att tydliggöra vad som ska uppnås inom en begränsad tid. Kan gälla alla aktörer

6 Exempel •Senast vi årets slut deltar föräldrarna aktivt i verksamheten •Finns det några problem med ett sådant mål? •Svårt att utvärdera eftersom vi inte specificerat vad det innebär i praktiken •Behöver kompletteras med tydliga indikatorer eller kännetecken

7 Tänk så här istället! •Senast vi årets slut deltar föräldrarna aktivt i verksamheten •Målet är uppnått när: •Känner till målen för verksamheten •Kommer till utvecklingssamtal, föräldramöten och andra klassaktiviteter •Är intresserade av verksamhetens innehåll •Deltar i utvärderingar av verksamheten

8 Integrering av mål Utveckling och lärande Kunskaper Barns och elevers inflytande Normer och värden •Hur utvecklar vi elevernas resultat i Språk? Vilket inflytande har de över undervisningen? Hur är klassrumsklimatet under språklektionerna?

9 Forskning •Vikten av tydliga mål för eleverna •Målen förväxlas ofta med uppgifterna som ska göras. Att göra arbetsuppgifterna är målet i sig…. •På onsdag ska bokrecensionen vara klar (produktmål) Vanlig i industrin som ska leverera produkter och inte kunskaper •På onsdag ska alla elever förstå vilka delar som ingår i en bokrecension (lärandemål)

10 Tydliga mål i praktiken •Skilj på mål och medel •Skilj på övergripande mål, kunskapskrav och verksamhetsmål •Skilj på målkriterier och aktiviteter •Uppmärksamma olika nivåer som huvudman, enhet, arbetslag, grupp eller individ •Tolka förtydliga mål med olika målkriterier

11 Skilj på mål och medel •Hur definierar vi ett mål? •”något man vill uppnå, förverkliga genom att använda vissa medel” •”tillstånd, produkt, förmåga eller liknande som beslut och handlingar riktas mot att nå eller förverkliga”

12 Förväxling med mål •Regler och lagar ( Skollagen ) •Riktlinjer ( Läroplaner ) •Anvisningar/rekommendationer ( Allmänna råd ) •Åtgärder ( Kompetensutveckling av lärarna ) •Metoder ( Bornholmsmodeller eller TIL ) •Aktiviteter ( Åka till simhallen 8 ggr/termin ) •Utvärderingar i förhållande till ovanstående blir inte så intressanta, de blir avprickningslistor…..

13 Vikten av tydliga mål •”Om man inte vet vart man ska är det ingen ide att skynda sig” ( Nalle Puh ) •Alice: - Hur ska jag gå för att komma härifrån? Katten: - Det beror mycket på vart du ska Alice:- Det spelar ingen roll Katten:- Då kvittar det åt vilket håll du går •Viktigt att känna till är hur det ser ut när man är framme!!

14 Exempel •Senast 20 december införs ett måltidsråd på skolan •Senaste den 20 december finns ett fungerande måltidsråd på skolan •Vi ska försöka lära eleverna att hålla tiderna •Senast vid höstterminens slut kan alla elever hålla tiderna

15 Fler exempel •Senast två veckor efter terminsstart känner alla föräldrar till de nya rutinerna för frånvarorapportering •Från och med vårterminens start fungerar det nya rastvaktschemat •Uppgift: Dela in i två grupper •Komplettera dessa med kännetecken på när de är uppfyllda •Tid: 15 min

16 Kunskapskraven •”Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön” ( NO-ämnen åk 3 ) •Kunskapskraven skrivs i presens och skrivs som om de redan vore uppnådda, de beskriver en förväntad nivå i framtiden •Formulera alltid verksamhetsmål och målkriterier i presens. •Försök undvika orden ska och skall. De beskriver regler, aktiviteter eller åtgärder

17 Målkriterier •Övergripande målen i kap 1 och 2 •”Skolans mål är att alla successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan” •Eleverna har inflytande när de individuellt och i grupp i samverkan med lärare kan påverka: •Val av arbetssätt •Val av arbetsformer •Val av innehåll utifrån läroplaner och kurs/ämnesplaner •Val av examinationsuppgifter

18 Ett exempel till •”att kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” ( Lgr 11 sid 14 ) •I slutet på årskurs 6 ska eleverna kunna - Skriva ett dokument i ett ordbehandlingsprogram, spara det och kunna hitta igen det vid ett senare tillfälle - Ta ett foto med digital kamera och lägga in det på vald plats i dator eller surfplatta - Kunna söka på internet och granska källorna

19 Skillnad mellan målkriterier och aktiviteter •När middagen är slut är betjänten rejält berusad •Målet är uppnått när…… •Betjänten sluddrar, snubblar, dricker blomvatten et cetera ( målkriterier ) Fokuserar på resultatet •När middagen är slut är betjänten rejält berusad •Målet är uppnått när….. •Grevinnan skålar med betjänten, låtsas att han är olika personer et cetera ( aktiviteter ) Fokuserar inte på resultatet utan går att boka av……

20 Övergripande eller tidsatta mål •Under läsåret ökar studieron i undervisningen •Senast vid läsårets slut är det studiero på alla lektioner •Sven utvecklar sin förmåga att hoppa 1,50 i höjd •När träningsperioden är slut den 31/10 kan Sven hoppa 1,50 i höjd

21 Kvalitetsarbetets olika nivåer •Uppföljning till politiken av nationella och kommunala mål •Sammanställning och analys på kommunnivå som underlag för resursfördelning och eventuella satsningar Huvudmannanivå – förvaltning och politiken •Uppföljning av elevernas kunskapsresultat i alla årskurser och ämnen •Följa upp övriga områden i läroplanen •Analysera varför det blir som det blir när vi gör som vi gör •Analysera de stödåtgärder som sätts in till eleverna •Handlingsplan med förslag till åtgärder för att åtgärda bristerna Skolnivå - rektorsnivå •Utvärdera om eleverna når målen för arbetsområden •Analysera hur eleverna svarar mot den undervisning som bedrivs •Hur möter jag elever med behov av särskilt stöd, vilka resultat når jag? •Utvärdera undervisningens kvalitet tillsammans med kollegor i arbetslaget Klassnivå - pedagognivå

22 En tydlig planering •Mål och kunskapskrav utifrån läroplan, ämnes/kursplan •Målkriterier som förklarar kunskapsnivåerna och innebörden i målen och när vi når fram •Aktiviteter som vi gör som ska leda fram till målen och en högre måluppfyllelse •En planering för när och hur utvärderingen ska gå till

23 Vad blir ert uppdrag i morgon? •Att beskriva verksamhetsmål utifrån era svaga sidor på enheten •Målen formuleras med politiken •Målkriterierna beskrivs i er handlingsplan, som blir skolans arbetsredskap under läsåret •När ni redovisar resultaten så använder ni er av målkriterierna i träffen med politikerna

24 Inför träffen med politikerna •Vilka utvecklingsområden ser ni? •Hur ska vi formulera mål som blir utvärderingsbara? •Vilka indikatorer/kännetecken ser ni i verksamheten då ni är i mål?


Ladda ner ppt "Systematiskt kvalitetsarbete -Utmaningar och framgångsfaktorer Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem."

Liknande presentationer


Google-annonser