Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att förändra ett liv Vilket stödbehov har personer med ADHD som vill lämna en kriminell livsstil? En förstudie (nov 2011–maj 2012) framtagen av Riksförbundet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att förändra ett liv Vilket stödbehov har personer med ADHD som vill lämna en kriminell livsstil? En förstudie (nov 2011–maj 2012) framtagen av Riksförbundet."— Presentationens avskrift:

1 Att förändra ett liv Vilket stödbehov har personer med ADHD som vill lämna en kriminell livsstil? En förstudie (nov 2011–maj 2012) framtagen av Riksförbundet Attention i samarbete med Kriminalvården. Projektledare Suzanne Rosendahl Intervjuansvarig Lars Sandberg C OMMUNICATO

2 Utgångsläge 2 % av normalbefolkningen har någon form av ADHD-problematik. Av de personer som årligen sitter i fängelse/häkte i Sverige uppskattas 1800 ha ADHD (18 %). Av dessa 1800 får 240 personer särskild hjälp (13,5%). 80 % av Kriminalvårdens klienter är intagna mindre än ett år och hinner därmed inte genomgå en behandling som hinner avslutas i tid. 23 % av personer med alkohol- eller drogmissbruk uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. 49 % av alla intagna har ett narkotikamissbruk. C OMMUNICATO

3 Norrtäljeprojektet 30 långtidsdömda klienter som uppfyllde diagnoskriterierna valdes ut av Kriminalvården och medverkade frivilligt. Det resulterade i att klienter som tidigare regelbundet hamnat i bråk, utövat våld, blivit utsatta för våld, inte längre hamnade i dessa situationer. Få sjukskrivningar eller arbetsvägran. De intagna deltog med framgång (de flesta för första gången) i olika utbildningsprogram. Personalen i kunskapscentret och på avdelningen beskrev en delvis ny värld. ADHD-avdelningen har inte haft ett enda positivt drogtest sedan projektstarten.

4 C OMMUNICATO Norrtäljeprojektet Utvärderingen av Norrtäljeprojektet 2010 visade att ”Den egentliga svagheten i projektet, ligger inte i projektet, utan efter projekttiden då de intagna ska friges eller komma till annan anstalt”. I flera fall fungerade detta inte alls vilket bla framgår i detta brev från en av projektets deltagare: ”Som du vet blev jag av med min medicin efter att jag var på X-anstalten. Direkt efter det att jag blev av med medicinen tog jag ett återfall på amfetamin som varade en helg. Sedan blev det små återfall när jag mådde som värst... Jag gjorde en del dumma saker mellan återfallen bland annat fyra fall av misshandel och två försök till strypning, först på min bror och sedan på en kamrat... Men också tre självmordsförsök. På grund av att jag inte orkade med mig själv och inte fick det stöd jag behövde när jag behövde det, tog mina impulser över... Som du säkert vet sitter jag på psyk i X-stad på grund av psykiskt dåligt mående då jag skurit mig i armen och en fjärde gång försökt ta mitt liv.”

5 Vårdkedjor ”Just nu förefaller det som om Kriminalvården är den drivande parten i denna fråga och att kommuner och landsting i en övergripande strukturell mening undviker att ta del i detta”. (Ur utvärderingen av ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten) Kriminalvårdens klienter är också aktuella inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, LVU och LVM, beroendevård, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan. Här finns stora utmaningar för Kriminalvården och närliggande aktörer att bygga hållbara vårdkedjor. Det är av största vikt att utveckla fungerande vårdkedjor för samverkan mellan kriminalvård/frivård, psykiatri, beroendevård, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling med flera, inför och efter frigivning. C OMMUNICATO

6 Socioekonomiska vinster Idag sitter personer i Sverige inlåsta på fängelser, häkten och LVM. Var och en av dessa kostar ca 3000 kr per dygn att hålla inlåst – kr per år. Norrtäljeprojektet kostar högt räknat 3 Mkr per år att driva. De 30 klienterna kostar samhället årligen cirka 58 Mkr som följd av sin kriminalitet/missbruk/utanförskap om de inte rehabiliteras. Om man i projektet endast lyckas med att rehabilitera 10 % (tre av klienterna) uppgår samhällsvinsten första året till knappt 3 Mkr och vinsten på 20 års sikt till drygt 80 Mkr. Om projektet misslyckas dramatiskt och den enda effekten blir att en enda av klienterna under fyra års tid bryter med sitt utanförskap och därefter återgår till sin kriminella och missbrukande livsstil räcker detta för att man socioekonomiskt ska passera break even – projektets kostnader är betalda.

7 C OMMUNICATO ADHD och kriminalitet Obehandlad ADHD är en riskfaktor för skolmisslyckanden, svårigheter på arbetsmarknaden, relationsproblem, missbruk, för tidig död och kriminalitet. Särskilt hög är risken för varaktig kriminalitetsutveckling vid samtidig utveckling/förekomst av Trotssyndrom och Uppförandestörning. Hos barn med ADHD uppskattas 27 % uppfylla kriterierna för Uppförandestörning jämfört med 2 % av barn utan ADHD. Uppförandestörning är också ett av diagnoskriterierna för Antisocial personlighetsstörning som kännetecknas av ett genomgående mönster av normbrytande beteenden.

8 C OMMUNICATO Ej att förväxla med personlighetsstörningar Antisocial personlighetsstörning Ca 2% av normalbefolkningen Ca 60% av manliga interner Överskrider rådande normer Bedrägligt beteende Impulsiv och aggressiv Nonchalerar egen/andras säkerhet Ansvarslös, brist på ångerkänslor Borderline 0,5-2% av normalbefolkningen 20-30% av interner Vill undvika separationer Instabil, impulsiv Identitetsstörning/tomhetskänsla Suicidal och självdestruktiv Inadekvat vrede, tillfällig paranoia Narcissistisk personlighetsstörning Ca 1 % av normalbefolkningen Högre än populationen i övrigt Grandios självbild Kräver övermått av beundran Förväntar sig särbehandling Utnyttjar andra Empatistörd, avundsjuk, arrogant PsykopatiEn kombination av Antisocial, Narcissist och Borderline Diagnosticeras efter en poängskala över 20 olika karaktärsdrag kallad PCL-R Uppnås minst 26 poäng av maximala 40 klassificeras man som psykopat i Sverige

9 C OMMUNICATO Bra att känna till om ADHD Exekutiva funktioner Förmågan att organisera och planera det man gör. Att kunna stoppa impulser och att hålla fokus på det man ska göra, och inte släppa fram tankar som stör och avleder uppmärksamheten. Även förmågan att hantera känslor, besvikelse, raseriutbrott, mm. Förmågan att avgöra vad som är privat och personligt. TIPS! Korta verbala instruktioner. Upprepa ofta. Visualisera gärna instruktionen. Uppmuntra, stötta och ge beröm när personen gör rätt.

10 C OMMUNICATO Bra att känna till om ADHD Belöningssystemet Personer med ADHD har svårt att mobilisera motivation inifrån. Motivationen Måste istället komma utifrån i form av snabba belöningar från utomstående. Belöningssystemet är mer svårväckt och de behöver mer action och fart för att få samma kick. Att ha städat hemma ger inte samma känsla av välbefinnande som hos andra utan är bara grått och tråkigt. Behöver större stimulans för att känna välbehag och har ofta svårt att sätta igång med ”tråkiga” uppgifter. TIPS! Ge tät, regelbunden och positiv feedback. Straffa inte när det går dåligt utan uppmuntra när det går bra. Hjälp personen att hitta något den tycker är kul.

11 C OMMUNICATO Bra att känna till om ADHD Reglering av energi Personer med ADHD har svårt att reglera och rikta energin. Svårt att uthärda något som är tråkigt och kan lätt bli överfokuserad när något är roligt (glömma bort att äta, sova, vila). Att hitta en aktivitet som man är bra på, där man får vara stjärnan, betyder oerhört mycket för självkänslan, särskilt som många unga med ADHD ofta har haft det ganska kämpigt i skolan. TIPS! Hjälp till att sätta gränser. Ta många pauser om uppgiften är tråkig. Stötta en hälsosam livsstil. Livsstilsfaktorer som träning, kost och sömn är ofta mångbottnat positiv för personer med ADHD. Besvär som rastlöshet, dålig sömn, inre oro och nedstämdhet är vanliga, och även om dåliga livsstilsvanor inte kan orsaka ADHD kan de påverka hur stora besvär de får av sitt funktionshinder.

12 C OMMUNICATO Bra att känna till om ADHD Kom ihåg! Särbehandla inte! Ändra inte på uppsatta regler bara för att någon har ADHD. Var däremot beredd på att det kan krävas mer stöttning och att personen kan göra fel eller glömma bort vad som gällde innan framgång nås. Det finns olika funktionsnedsättningar och ADHD är bara ett av dem. Är man en grupp på 30 personer så kanske en har ADHD, en har diabetes och en har astma. Man jobbar utifrån individen och ser till varje persons styrkor och stödbehov snarare än att tänka diagnoser.

13 C OMMUNICATO Varför jobbar alla inte lika? Omedvetet är man antingen en behandlingsvårdare eller en säkerhetsvårdare Idealet är att en kriminalvårdare har total balans mellan behandling och säkerhet - dvs är snäll men principfast, prestigelös men tuff, verbal men fysisk, tålmodig men bestämd, etc Om Behandling och Säkerhet utgör varsitt ben så väger alla vårdare lite mer på något av dem Arbetsmiljön, typ av klientgrupp, påverkar också (bred erfarenhet leder ofta till större ödmjukhet) Behandlingsvårdaren är mer personlig och får bättre kontakt men är samtidigt lättare att manipulera Säkerhetsvårdaren är bättre på hot och våld, har större medvetenhet och upprätthåller rutiner bra

14 C OMMUNICATO Hinder för återanpassning Olika förutsättningar för medicin och behandling i olika landsting Svårt att överblicka vilken hjälp man kan få (jobbigt att be om hjälp) Svårt och jobbigt att ta alla myndighetskontakter man förväntas ta Varje kontaktperson jobbar endast med sin specifika del Obehagligt att försöka smälta in i en icke kriminell miljö Svårt att hitta nya vänner med sunda värderingar Många strategier är fel - öppna samtal och konsekvenspedagogik

15 C OMMUNICATO Hinder för återanpassning Att vara frihetsberövad blir ett sätt att leva (Peter sitter häktad och har vant sig) Dålig kommunikation mellan myndigheter/frivilligorganisationer (Anna får ingen övervakare) Dålig kommunikation med klienten (Janne fick ingen lägenhet) Hundra kontaktpersoner men ingen att fråga (Lisa avvisades från anstalten) Okunskap och fyrkantiga rutiner leder till dåliga beslut (Erik blev av med medicinen då han flyttade till familjehem)

16 C OMMUNICATO Varför lockar en kriminell livsstil? Sälja droger Arbeta med polarna Snabba pengar Jag kan branschen Mina erfarenheter är viktiga Mitt rykte är viktigt Framgångsrik om jag själv vill Varierande arbetstider Gå omkring i skyddsväst Vara rädd för polisen Gör min familj besviken Arbeta lagligt Arbeta med arbetskamrater Lön en gång i månaden Jag måste lära mig något nytt Obetald praktik första 6 månaderna Min belastningsregister ligger mig i fatet Karriär på sikt inom företaget Fasta arbetstider (tidiga morgnar) Undviker konflikter med andra kriminella Slipper vara rädd för att åka i fängelse Kan försörja och ta hand om min familj

17 C OMMUNICATO Goda råd Lyssna på personen, men var beredd på att denne är impulsiv och kan ändra uppfattning snabbt Var inte rädd för att styra och vägleda Förklara att det är okej att göra fel, att misslyckas Betona att man kan ställa vilka frågor som helst ”Be the bigger person” - hjälp till att lösa konflikter om något går fel Lova inget du inte kan hålla och leverera det du sagt (förtroende förtjänar man) Frångå inte dina normala regler, sänk bara förväntningarna och prova alternativa sätt att lära ut dom

18 C OMMUNICATO Goda råd Träna på ditt eget överseende, man behöver inte uppskatta någon till 100 % Träna på att inte ”förbättra allt” hela tiden (uppskatta det som är bra) Tänk samma pedagogik som används till barn, ”du får avgöra själv” Gör det tydligt att du vill deras bästa (men bli inte besviken om de sviker dig) Var beredd på att du kan bli lurad Våga skämta, ju mer du ger av dig själv desto mer får du tillbaka Uppmuntra en hälsosam livsstil, för att prestera bra måste man må bra

19 C OMMUNICATO Attention Fri-projektet Förstudien utmynnade i ett projekt där bland annat Kriminalvården, RFS (Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare), KRAMI, ABF, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholms Stad och SKL kommer att medverka i eller följa projektet. Se filmen ”Utbrott – En film om ADHD och kriminalitet” på youtube Kontakta projektetKontakta mig Olle Hård, projektledareLars Sandberg, journalist/skådespelare Telefon: Telefon: E-post:


Ladda ner ppt "Att förändra ett liv Vilket stödbehov har personer med ADHD som vill lämna en kriminell livsstil? En förstudie (nov 2011–maj 2012) framtagen av Riksförbundet."

Liknande presentationer


Google-annonser