Ny riktning – mot nytt lärande

En presentation över ämnet: "Ny riktning – mot nytt lärande"— Presentationens avskrift:

1 Ny riktning – mot nytt lärande
Den här bilden inleder presentationen och kan exponeras under tiden man inleder, deltagarna strömmar in osv.

2 CFL Arbetar med utveckling av flexiblare former för vuxnas lärande
Är en statlig myndighet inom Utbildnings- och kulturdepartementet CFL arbetar genom sina målgrupper: Kommunal vuxenutbildning Folkbildning (folkhögskolor, studieförbund) Stödjer och uppmuntrar lokala initiativ och nätverk Det kan vara bra att inledningsvis också nämna att vårt myndighetsnamn förkortas CFL. CFL är ett av regeringens instrument för livslångt lärande i Sverige. CFL:s uppdrag är att öka tillgängligheten till livslångt lärande genom flexibelt lärande. Andra instrument för det livslånga lärandet är t ex Nätuniversitet, Skolutvecklingsmyndigheten, Specialpedagogiska myndigheten.

3 CFL Operativa verksamheten förlagd till Härnösand och Norrköping
Myndighetsledning finns i Hässleholm Bildades den 1 januari då Statens skolor för vuxna och delar av Distum slogs samman Översyn av myndighets-strukturen inom skolväsendet klar , förändringarna träder i kraft 1/ Operativ och administrativ verksamhet har medarbetare på minst två av orterna. Arbetsmöten sker oftast via telefon eller video. Intensiv kommunikation via e-post och stödprogram för delad information. CFL har ca 100 anställda, fördelade ungefär med 45 i Norrköping, 45 i Härnösand och 10 i Hässleholm. Omsätter ca 100 miljoner.

4 Webb 2.0 och digitala lärresurser
Digitala lärresurser är material som finns tillgängliga digitalt, till exempel via CD-rom eller Internet. Det kan vara bilder, ljud, animationer, text, video eller kombinationer av dessa. Tillsammans kan flera digitala lärresurser bilda delar av en kurs eller en hel kurs. Webb 2.0 är ett samlingsbegrepp för en ny generation tjänster och sajter på webben. I stora drag kan man säga att det nya med webb 2.0 är användargenerat innehåll: en mix av - sociala nätverk - ytor för samarbete - kommunikation.

5 Den pedagogiska nyttan med digitala lärresurser
De finns närhelst man behöver dem Man kan återanvända dem De kan presentera information både visuellt och auditivt De kan visa på samband, åskådliggöra processer, ge översikt och simulera skeenden De kan manipuleras, d v s det är ofta möjligt att styra takten på exempelvis en presentation själv De är lätta att uppdatera

6 SAFIR CFL har producerat en webbaserad kursmodell för undervisning i svenska som främmande språk Fritt tillgänglig Kör t ex Modul 4 Övning 5

7 Home Care Fritt tillgänglig

8 Google Earth MSU Multimediabyrån Pedagogens guide till planeten

9 Lärresurser och lärarsajter
Lektion.se ett exempel The English Database ett exempel Kursnavet LTS-kurser

10 Digitala lärresurser på Kursnavet
Kursnavet är en databas med webbaserade lärresurser – ett bibliotek på Internet med digitalt utbildningsmaterial

11 Kursnavet Kursnavet är fritt tillgängligt för alla som arbetar med utbildning i olika sammanhang. Dela med sig och återanvända – inte uppfinna hjulet på nytt. Vad är Kursnavet? Kursnavet är en databas med webbaserade lärresurser – ett bibliotek på webben med digitalt utbildningsmaterial i olika former. Kursnavet är fritt tillgängligt för alla som arbetar med utbildning i olika sammanhang. I Kursnavet kan du hitta lärresurser som passar för ditt sätt att undervisa just dina elever. Har du utvecklat egna digitala lärresurser kan du lägga in dem i Kursnavet och låta andra använda dem. Materialet i Kursnavet kan återanvändas i många olika sammanhang. Men det är du som pedagog, som styr hur du vill använda materialet.

12 Lärresurser Lärobjekt En kurs Modul

13 Innan du kan använda Kursnavet behöver du ladda ner ”plugins”. 2

14 Titta gärna på filmen om Kursnavet!
Tänker du använda Kursnavet ska du registrera dig. 3

15 Klicka!

16 Innehåller drygt 6 500 unika lärbjekt
4 000 pedagoger är registrerade användare 75 st besökare per dag Moduler Lärobjekt 6

17 Högerklicka för att välja Förhandsgranska!

18 Högerklicka för att välja Kopiera URL!

19 Klicka OK. Länken kan du sedan klistra in i valfritt dokument, t. ex
Klicka OK. Länken kan du sedan klistra in i valfritt dokument, t.ex. Word eller e-post.

20 Exempel på lärobjekt som är…
tydliga och intuitiva, som i denna vokalövning relevanta tillför något bortom det skrivna språket fyller en funktion underlättar förståelsen möjliggör experimenterande

21 Vokalövning http://kursnavet. cfl
Gambits Dukning Trädtest Motorn Färgexperiment

22 Fler exempel från Kursnavet
Byggarbetsplatsen 1 (SFI) Byggarbetsplatsen 2 (SFI) Studiekörkortet (Svenska, studieteknik) Selma (Svenska) Biologi, spec avsnitt 7: försurning

23 Läs mer om digitala lärresurser
PDF på

24 MSU: PIM och IT för pedagoger

25 Lärresurssidan http://larresurs.cfl.se

26

27 CFL:s resurssidor Gå till http://www.cfl.se och sök reda på sidorna om
Lärresurser Lärstilar Pedagogik under Bygg upp din kunskap 30

28 Webb 2.0 Lärresurssidan

29 Webb 2.0 Skifte i användning och inte teknik Nya digitala kompetenser
Hantera informationen med RSS och taggning Exempelvis Netvibes

30 Digital kompetens Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande 8 nyckelkompetenser Digital kompetens är nyckelkompetens nr 4 Definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen.

31 Webb 2.0 i utbildningen Personliga lärmiljöer (PLE - Personal Learning Environments) Web 2.0 och lärande (Bloggar för lärande, Wiki som kunskapsbygge, Samarbetsverktyg on-line) Digitala klyftor mellan lärare och elever och mellan skola och arbetsliv Skolor med ”tunna klienter” eller som saknar datorer Är bloggar bra verktyg just för vuxenstuderande? Hur betygsätter man ett arbete med en wiki? Oklart om upphovsrätt och vem som äger vad på webben

32 Skolbloggar En pionjär: Rut Grüters-Eiken i Diu Klassblogg + elevbloggar Att föra loggbok och reflektera över sitt lärande Skriva och kommentera varandras texter Redovisa (hem)uppgifter, recensioner, labbrapporter, projekt etc. Will Richardson: Från Diu-artikeln: Ruths första bloggklass använde sina bloggar för att skriva olika texter. Och sedan hade de i uppgift att gå in och skriva minst två kommentarer till texter som klasskamrater hade skrivit. – Det hade jag aldrig fått dem till om de skulle läst kopierade texter. Det blev också tydligt vem som hade skrivit kommentaren eftersom deras namn stod där. Och det stod på webben – deras texter och deras kommentarer var offentliga. För en del var det första gången de hade sitt namn på webben. Att få skriftliga kommentarer av sina klasskamrater påverkade också deras skrivande. I klassen hade Ruth några killar som gärna ville vara lite mystiska och gåtfulla. – Deras klasskamrater undrade i sina kommentarer vad de menade. Och killarna blev tvungna att förklara sig. Det hade mycket större effekt än om det bara hade varit jag som lärare som kommenterade. – Det etablerades en skrivgemenskap som alla kände sig trygga i. Ruth hade organiserat arbetet så att hon hade en klassblogg där hon själv skrev och sedan länkar till elevernas bloggsidor. Genom att bloggverktygen är gjorda för länkning och kommentarer blev det enkelt för henne att i klassbloggen plocka ut delar av elevers texter och kommentera olika saker som alla borde tänka på. .

33 Mer om skolbloggar Artiklar i Diu Elearning News LearningNet Bloggar i undervisningen – ett exempel av Lasse Bourelius: ”Kamratrespons via bloggar ger studenterna bättre skrivsjälvkänsla och skrivträning.” Från e-learning News nr 11 Redovisa hemuppgifter, projektrapportering, bygga ämnesrelaterade kunskapsbanker och ljudinspelningar är några användningsområden. Samtidigt som de studerande ges möjlighet att kommentera vandras arbete liksom få kommentarer från läraren under arbetets gång. Med denna bakgrund utgör dessa öppna användarcentrerade men sociala verktyg inte bara en viktig del för integrationen mellan klassrums- och virtuellt lärande utan även för utvecklingen av det onlinebaserade lärandet. Denna artikel kommer att fokusera på lärande med dessa nya medieformer. Ytterligare fördelar för lärande är att den studerande gör urval av informationskällor som länkas till det egna bloggen med källans tillförlitlighet och användbarhet i fokus. Mediet fungerar även som ett perfekt forum att bygga ett nätverk av bloggar som sammantaget bygger en unik kunskapsbank runt ett specifikt tema.

34 Bloggverktyg Bloggar Blogger https://www.blogger.com/start
Worldpress Terapad (en hel gratis webbsajt inkl blogg) Blogmeister (classblogmeister.com/) och Edublogs (edublogs.org/) är bloggverktyg framtagna för främst lärare och studenter Livejournal ( är ett lättanvänt gratisverktyg på svenska. Instruktion: MSU:s Multimediabyrån Blogga busenkelt

35 Eduspaces Elgg

36 Wiki som kunskapsbygge
Wikipedia Svenska Wikipedia Ingans Nätverkswiki Film om Wikipedia och källkritik från Stefan Jönsson i Älmhult

37 Några wiki-verktyg MediaWiki för nedladdning. Wikipedias modell. On line-verktyg wikispaces wetpaint pbwiki Jämför wikis

38 Den sociala webben Facebook http://www.facebook.com
Hi5 Ning

39 Diverse (samarbets)verktyg on line
Google Dokument Writeboard Zoho Writer Zoho Sheet Zoho Show Num Sum aprex Thinkature ConceptShare: conceptshare.com Backpackit Stixy Mashable för fillagring/delning på nätet Fler exempel socialt nätverksverktyg visuell samarbetsyta, röstchatt dela ljudfiler, poddradio planeringsverktyg bildspel typ PowerPoint ” - dela videoklipp (YouTube) dela foton bygga wikis gratis bloggverktyg Zoho Writer skriva tillsammans Zoho Sheet jobba med dokument typ Excel tillsammans Num Sum matematik tillsammans

40 Bild och video Bildspel, dela: Slideshare exempel Bilder, dela: Flickr Bilder, editera: ger effekter, ramar etc ger text och effekter som Photoshop Video, dela: YouTube TeacherTube Video, redigera:

41 Smartboard Lektion.se nyhetsbrev: Natur & Kulturs turné: Framtidens lärande Man kan visa det man har i datorn på skrivtavlan. Man kan röra skärmen, klicka med händerna och rita direkt på skrivtavlan med elektroniska pennor eller fingrarna och syns på bilden som projiceras på tavlan. Man kan skriva ut, spara, e-posta eller lägga ut allt på webben. När man stänger av blir tavlan en vanlig skrivtavla igen. Interaktionen blir större. Bätte kontakt med eleverna jämfört med när de sitter vid varsin dator. Flera sinnen blir aktiva i inlärningen när eleverna också kan peka, skriva och röra vid informationen. Laborera, dra, släpp, skriv på tavlan. Utforska, samtala och diskutera. I England är detta stort och i Sverige finns det interaktiva skrivtavlor i minst 1500 klassrum.

42 Kommunikation Istället för telefon(konferens) Skype http://skype.com
Teamspeak MSN datorsamtal Yugma samarbetsverktyg en till många eller många till många desktop to desktop (kan kombineras med Skype) Skypes Gratistjänster: Ring andra Skype-användare var som helst i världen. Videosamtal så att du kan prata med släkt och vänner och samtidigt se dem. Chatt som låter dig skriva när du inte kan prata. Konferenssamtal eller gruppchattar för möten eller för samtalet med hela gänget. SkypeFind – sök efter rekommenderade företag eller föreslå ett eget. Dela på filmer med dina vänner och kontakter. Ta ett kort på dig själv och de personer du pratar med via videostillbild. Träffa och prata med nya personer som delar dina intressen via Skypecasts och Offentliga chatt. Överför stora filer enkelt och ögonblickligen. Business-kontrollpanel – hantera personalkonton enkelt så att hela företaget kan använda Skype i jobbet.

43 Chatt MSN Grupp Campfire

44 Videomail http://lts.cfl.se/videomail/ LTS kurser http://lts.cfl.se/
Spela in och skicka rörliga bilder VideoMail är ett program som skapats för att göra det enkelt för användaren att spela in en film via sin webbkamera, skicka upp den till en server (via ftp) och sedan göra filmen tillgänglig för andra via en länk till den server där filmen ligger. Körs under Windows. Iinstallationsfilerna för Microsofts .Net följer med installationspaketet och installeras automatiskt om så behövs. Ladda hem installationsfiler Installationspaket finns att hämta, ca 32Mb stor, filerna är packade i ett zip-arkiv. Instruktion finns.. Arbeta med programmet I programmet finns det kontroller för attstyra videodelen (spela in, spela upp och stanna) samt för att föra över filmen till en server och att kopiera den länk som refererar till vår film på servern. Inspelning av film sker genom att man trycker på ”starta inspelning”. Filmrutan blir då svart en kort stund, för att sedan starta inspelningen. För att stoppa inspelningen trycker man på ”Stop”. Nu kan man se på det nyss inspelade genom att trycka på ”Spela upp”. Efter det för man över filmen till den valda servern så trycker man på ”För över filmen”. När filmen är överförd, visas en länk till filmen i rutan ”Länk till filmen”. Denna länk kopieras automatiskt till klippbordet, så man kan klistra in den i ex ett mail eller ett inlägg i ett forum. Med knappen ”Kopiera länk” kan man åter igen lägga länken i klippbordet. Används om man kopierat något annat mellan det att man förde över filmen och då man ska klistra in länken.

45 Framtiden? Horizon Report Gräsrotsvideo Samarbetswebb Mobilt bredband Data Mashups Kollektiv intelligens Social Operating Systems KK-stiftelsen artikel av Stefan Pålsson

46 Ingrid Anderson Pavlasevic