Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tobak och operation ABC 12 08 30 Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tobak och operation ABC 12 08 30 Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska."— Presentationens avskrift:

1 Tobak och operation ABC Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska och Kerstin Mattsson processledare för Hälsofrämjande sjukhus inom NU-sjukvården i dialog med berörda verksamheter och med primärvården Fyrbodal. Godkänt av Områdeschef för opererande specialiteter Bengt Ekelund. År 2012

2 Tobak och operation ABC Innehåll •Fakta •Inkluderade patienter •Flödesschema NU-sjukvården •Rökavvänjning vid sjukhusvård •Vårdcentral •Rökavvänjningssköterska i NU-sjukvården •Dokumentation •Nikotinberoende •Fagerströms beroendeskala •Läkemedel •Tobak och Vikt •Rökvanan •Nedtrappning •Råd och tips mot röksug •Mottagning •Läkare •Läkarsekreterare •Sjuksköterska •Operationsplaneringssköterska •Avdelning •Filmen Att sluta röka viktigt-budskap /http://www.nusjukvarden.se/sv/NU-sjukvarden/Aktuellt-fran-NU-sjukvarden/Att-sluta-roka---en-film-med- viktigt-budskap /

3 Tobak och operation ABC Fakta

4 Tobak och operation ABC Värdet av att slippa tobak Rökare har större risk för komplikationer i samband med operationer, exempelvis: • Sårinfektioner och försenad sårläkning. • Utebliven benläkning och livshotande försämring av hjärt-lungfunktionen. Källa: Fri från tobak i samband med operation Information för personal HFS 2011

5 Tobak och operation ABC Rökavvänjning vid operation Svensk studie •Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation •58 % slutade •33 % rökfria fortfarande efter 1 år •Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie •Sårinfektioner minskade från 31 till 5 % •Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0 % •Lunginflammationer minskade •Blodproppar i ben och lungor minskade •Risken för ny operation minskade från 15 till 4 % •Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar

6 Tobak och operation ABC Om rökavvänjning ingår som rutin i vårdprogrammet före en operation kan man räkna med betydligt färre komplikationer. Möller et al. Lancet 2002;359(9301): Andel patienter (%)

7 Tobak och operation ABC Rökning ger kroppen syrebrist • Kolmonoxid och nikotin orsakar syrebrist i kroppens vävnader. • Kolmonoxid hindrar de röda blodkropparna att ta upp syre i lungorna. • Nikotinet drar ihop blodkärlen samt orsakar förtjockning av blodet. • Risken för blodproppar ökar. • En minskad bildning av kollagen försämrar sårläkning och immunförsvaret vilket ger ökad infektionsrisk Källa: Fri från tobak i samband med operation Information för personal HFS 2011

8 Tobak och operation ABC Cigarettens innehåll – mer än 4000 kemiska föreningar. •Nikotin •Skapar beroendet. •Höjer blodtryck och puls. •Gör att blodplättarna lättare klumpar ihop sig -> ökad risk för blodpropp •Kärlens töjbarhet och elasticitet minskar och kärlen drar ihop sig. •Kolmonoxid •Blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre -> svårare för hjärtat att arbeta. •Andra ämnen •Irriterar det tunna ytskiktet på blodkärlsväggen -> påskyndar åderförkalkningsprocessen Källa: Tobak. En temaskrift om tobak och hur man slutar röka. Hjärt-Lungfomden

9 Tobak och operation ABC Inkluderade patienter

10 Tobak och operation ABC Inkluderade patienter Patienter som skall genomgå en operation vid ortopedkliniken och kirurgkliniken inom NU-sjukvården.

11 Tobak och operation ABC Flödesschema NU-sjukvården exempel från opererande enheter och hjärtsjukvården

12 Tobak och operation ABC Flödesschema för bedömning och tobaksavvänjning inför operation Primärvård Remiss till specialistsjukvård för bedömning av ev. operation Tobaks status ifylls i remiss till sjukhuset samt om tobaksavvänjning startats Första mottagningsbesök Beslut om operation tas • Rökfri minst 4 veckor ? Kvalificerad rök avvänjnings stöd på sjukhuset Klar för operation Ja Nej Ej tobaks fri trots stöd Riskbedömning OP ? NU-sjukvården Aktuell mottagning

13 Tobak och operation ABC

14 Sjukhustid Uppmaning av läkare /övrig personal att sluta röka. Stöd och uppmuntran till rökstopp av sjuksköterskan. Erbjudan om individanpassade nikotinläkemedel. Sedvanlig skriftlig information delas ut. Vill ej sluta röka trots erbjudande om hjälp. Vill klara sig själv Uppmanas höra av sig om hjälp trots allt behövs Vill ha individuellt stöd Återbesökstid inbokas. Informerar om annan hjälp Primärvården Företagshälsovård Sluta-röka- linjen Patienten kommer via remiss eller annan kontakt Individuellt samtal med Rökavvänjningssköterska Får återkomma när de så önskar. Framställt av Marianne Lång Rökavvänjning Kranskärlsmottagningen avd 43 – 44 Nu -sjukvården Vill gå i rökslutargrupp Hänvisas till primärvården, företags- hälsovården Vill ha stöd per telefon Telefontid inbokas.

15 Tobak och operation ABC Rökavvänjning vid sjukhusvård

16 Tobak och operation ABC Hälsan i centrum Ökad motivation. Stöd och uppmuntran från personalen. Sjukhusmiljön - inte förknippad med att röka. Möjlighet att prova nikotinläkemedel  Recept vid utskrivning Kontakt med Rökavvänjningssköterska  Kontakt under vårdtiden.  Uppföljning efter utskrivningen. Rökavvänjning vid sjukhusvård Ofrivillig avgiftning - hälsotillståndet medger inte att man går ut och röker.

17 Tobak och operation ABC Vårdcentral

18 Tobak och operation ABC Vårdcentralen Rökavvänjningen skall helst ske på patientens vårdcentral. Primärvårdsläkaren - Skickar remiss till aktuell opererande specialitet för ställningstagande till operation - Skriver remiss till rökavvänjningssköterskan på Vårdcentralen - Delar ut broschyren Tobak och operation till patienten. Patienter som påbörjat rökavvänjningen på Vårdcentral innan operation fortsätter rökavvänjningen där även efter operationen. Undantag: Patienter som påbörjar rökavvänjningen inom NU-sjukvården fortsätter uppföljningen där om inget annat blir överenskommit.

19 Tobak och operation ABC Rökavvänjningssköterska NU-sjukvården

20 Tobak och operation ABC Rökavvänjningssköterska Marianne Lång Hjärt- Rehab - Mottagningen Avd 43 / 44 NU-sjukvården NÄL Tel

21 Tobak och operation ABC Besök rökavvänjningssköterska Tidbokning Patienten kallas med Allmänremiss som skickas via internpost eller via bevakning i Melior för ett polikliniskt besök på rökavvänjningsmottagningen. Tidsåtgång Nybesök 60 minuter Uppföljningsbesök 30 minuter. Avgift per besök 100 kronor per polikliniskt besök. Högkostnadskort gäller. Registrering i Elvis Öppenvårdsbesök. Inneliggande patientbesök registreras som konsult. Telefonkontakt registreras som telefon. Mottagningsbesök registreras som besök sjukvårdsbehandling. KVÅ Åtgärdskod på alla besök och konsultationer. Vg se Dokumentation KVÅ rökavvänjningsmottagningen. Melior Journalföring på alla patientkontakter. Vg se Dokumentation Melior rökavvänjningssköterska.

22 Tobak och operation ABC Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskan Vilken form av tobak använder du?____________________________ Hur mycket tobak använder du varje dygn?____________________________ Går du upp på natten för att röka/snusa?JaNej Röker du inomhus?JaNej Vilken är den vanligaste platsen du röker på?____________________________ Är det någon i din närmaste omgivning som röker?____________________________ Hur många år har du använt tobak?____________________________ ___ Har du försökt sluta med tobak tidigare?____________________________ Hur länge var du i så fall tobaksfri?____________________________ Varför började du åter använda tobak?____________________________ Tidigare erfarenhet av nikotinläkemedel?JaNej Om Ja: Vilka sorter har du använt?____________________________ Tidigare gått på tobaksavvänjning?JaNej

23 Tobak och operation ABC Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskan forts Upplever du att tobaksbruket påverkar din hälsa/livssituation?JaNej Om svar ja: Vilka symtom?____________________________ Vad är det som gjort att du nu tagit beslutet att bli tobaksfri?____________________________ Hur viktigt är det för dig att bli tobaksfri?____________________________ Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation Hur beredd är du att sluta med tobak nu?____________________________ Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation Vilka hinder ser du att inte lyckas bli tobaksfri?____________________________ I vilka situationer tror du det kommer att bli svårast att inte använda tobak? ____________________________ Vilka strategier kommer du att ha för att tackla ditt tobakssug?____________________________ Hur vill du planera ditt rökstopp?Sluta abrupt? Sluta med nedtrappning?

24 Tobak och operation ABC Skriftlig information till patienten. Mapp med information som delas ut till patienten vid besök hos rökavvänjningssköterskan. Tobak En temaskrift om tobak och hur man slutar röka. Utgiven av Hjärt-Lungfonden. Läkemedel vid rökstopp. Utgiven av Hans Gilljam och àsgeir R Helgason i samarbete med personal vid Centrum för folkhälsa – tobaksprevention. Tobak & Vikt. Utgiven av Lena Nederfeldt och Ann Post vid Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Tips för att minska röksuget. Sammanställt av Marianne Lång Vinsthjulet Ett rökfritt liv fullt av vinster! Sammanställt av Marianne Lång Norra Älvsborgs Länssjukhus i samarbete med GlaxoSmithConsumerHealthcare A/S. Broschyren Tobak och operation Till dig som använder tobak i NU-sjukvården. Webbadresser till olika sajter om tobak Namn och telefonnummer till rökavvänjningsmottagningen.

25 Tobak och operation ABC Dokumentation hos rökavvänjningsköterskan I NU-sjukvården

26 Tobak och operation ABC Melior Rökavvänjningssköterska Fria aktiviteter Anteckningen följer då patientjournalen oavsett när eller var i NU-sjukvården nästkommande kontakt sker. Patientbakgrund = Tobak (här skrivs det aktuellt tobaksbruket in samt om patienten har/har haft kvalificerad rökavvänjning) Ny aktivitet => Besök ssk => medicin ssk Kontaktsätt: Mottagning Remissbesök Avdelningsbesök Telefon Egen remiss Kontaktorsak:Tobaksavvänjning Cigaretter Snus Vattenpipa Aktuellt: Tobaksanamnes Tidigare rökstopp Tidigare haft rådgivning/kvalificerad rådgivning. Bedömning: Motvationsnivå, ev. hinder i motivationgraden, nikotinberoende enligt Fagerströms beroendeskala. Åtgärd: Sedvanlig muntlig och skriftlig information. Rekommenderad behandling. Planering:Planerad uppföljning, mm Huvuddiagnos: F17.1 eller F 17.2 (skadligt bruk av tobak) Åtgärdskod: QX003 (hjälp att sluta använda tobak), Bevakning av journal: Om patienten behöver recept på nikotinläkemedel/tablett CHAMPIX/ Zyban skickar rökavvänjningssköterskan ett meddelande om det till patientansvarig läkare.När recept är utfärdat skickar doktorn ett meddelande tillbaks. Rökavvänjningssköterskan meddelar sedan aktuell patient att recept finns att lösa ut.

27 Tobak och operation ABC KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder Huvuddiagnos: Skadligt bruk av tobak F.17.2 Åtgärdskod: Hjälp att sluta använda tobakQX003

28 Tobak och operation ABC Nikotinberoende

29 Tobak och operation ABC Psykologiskt beroende Nikotin reglerar stämningsläget. Låg dos: •uppiggande, •stimulerande Hög dos: • lugnande, •avslappnande Intag av nikotin Ger en frisättning av signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, i hjärnans sk belönings- och vakenhetscentra. Receptorer och nervimpulser anpassas till ständig nikotintillförsel. Fysiologiskt beroende Intag av nikotin ökar antalet nikotinreceptorer i hjärnan. Mellan intagen av cigaretter sjunker nikotinnivån. Det blir då en obalans i signalsubstanserna och nervimpulserna. Därmed uppstår ett röksug och abstinenssymtom. Källa: Skapa motivation – till ett rökffritt liv fullt av vinster. Utarbetad av Marianne Lång i samarbete med GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S. Nikotinberoende

30 Tobak och operation ABC Nikotinabstinens •Sug efter nikotin •Nedstämdhet •Sömnsvårigheter •Irritabilitet, frustration, ilska •Koncentrationssvårigheter •Ängslan, rastlöshet •Långsammare puls •Ökad aptit, viktökning

31 Tobak och operation ABC Definition av nikotinberoende •I ICD-10, ett internationellt klassifikationssystem för sjukdomar, faller tobaksberoende och nikotinabstinens under rubriken psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak, sjukdomskod F 17. •DSM IV, ett internationellt klassifikationssystem för psykiska störningar, betecknar nikotinberoende som en sjukdom som orsakas av en psykoaktiv substans. Minst tre av följande kriterier måste förekomma under en och samma tolvmånadersperiod. Källa: Tobak och avvänjning. En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. Utgivet av Statens folkhälsoinstitut. Reviderad upplaga 2009 •. •

32 Tobak och operation ABC Nikotinberoende Diagnos F17.2 ( = dagligrökare ) Minst tre av följande kriterier måste uppfyllas under loppet av en och samma 12-månadsperiod: Tolerans,definierat som endera följande a.ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå önskad effekt b.påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen. Abstinens, vilket visar sig på något av följande sätt: a.abstinenssymtom som är karakteristiska för substansen. b.Samma substans (eller liknande) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom. Substansen används ofta i större mängd eller under en längre period än vad som avsågs. Det finns en varaktig önskan om eller misslyckat försök att begränsa eller kontrollera substansbruket. Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen, nyttja substansen eller hämta sig från substansbrukets effekter. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktivitet överges eller minskas på grund av substansbruket. Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats av eller förvärrats av substansen. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:

33 Tobak och operation ABC Fagerströms beroendeskala

34 Tobak och operation ABC Mätning av nikotinberoendet Fagerströms beroendeskala Hur många cigaretter röker du per dag? 10 eller färre0 poäng 11 – 201 poäng 21 – 302 poäng 30 eller fler3 poäng Hur lång tid efter uppvaknandet röker du dagens första cigarett? Inom 5 min3 poäng 6 – 30 min2 poäng 31 – 60 min1 poäng Efter 60 min0 poäng Vilken cigarett är svårast att undvara? Morgonens första1 poäng En av de övriga2 poäng Röker du mer på morgonen än under resten av dygnet? Ja1 poäng Nej0 poäng Röker du även om du är så sjuk att du ligger till sängs större delen av dagen? Ja1 poäng Nej0 poäng Har du svårt att låta bli att röka i situationer där rökning inte är tillåten, t ex på bio eller flyget? Ja1 poäng Nej0 poäng Räkna ihop poängsumman: 7 – 10 poäng: Högt nikotinberoende 4 – 6 poäng: Medelhögt beroende 0 – 3 poäng: Lågt beroende Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:

35 Tobak och operation ABC Läkemedel

36 Tobak och operation ABC Nikotinläkemedel

37 Tobak och operation ABC Nikotinläkemedel •Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt. •Säljes på apotek och i livsmedelshandel. •För önskad effekt är det viktigt att välja tillräckligt hög dos under tillräckligt lång tid. •Rekommenderad behandlingstid är 3 – 6 månader. •För att bedöma nikotinberoendet kan man använda sig av Fagerströms beroendeskala. •Genom att kombinera olika nikotinläkemedel täcker man olika nikotinsug. •Läkemedlen kan ges på indikation rökreduktion förutom plåster som man börjar med i samband med rökstoppet. Obs! Endast plåster dygnet runt om man går upp på natten och röker annars dagplåster.

38 Tobak och operation ABC Recept nikotinläkemedel Fördelar att skriva ett recept •Mer ”allvar” för patienten – större chans att läkemedlet tas. •Patienten får hjälp att välja rätt dos. Annars lätt att man tar för låg dos och inte får önskad effekt.

39 Tobak och operation ABC Plåster Fabrikat och styrkor: •Nicorette: 16-timmarsplåster, 15 mg, 10 mg, 5 mg •Nicotinell: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg •NiQuitin Clear: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg Rekommenderad tid: Individuellt, normalt maximalt 3 månader inklusive nedtrappning. Olika för olika fabrikat. Följ anvisningarna i förpackningen när det gäller nedtrappning. Apoteket kan ge råd om typ och styrka. Placera plåstret på ett nytt ställe varje dag för att undvika hudirritation. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

40 Tobak och operation ABC Tuggummi Styrkor: 2 respektive 4 mg, flera olika smaker. Fabrikat: Nicorette, Nicotinell och Nikotugg. Rekommenderad dos: 2 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid lågt beroende 4 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: •Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 1 år. Det är mycket viktigt att tugga enligt instruktionen. •Tugga långsamt, långsamt tills du känner en stark smak, låt vila i munnen, tugga långsamt en stund, låt vila och så vidare. Om man tuggar som man gör med ett vanligt tuggummi frisätts nikotinet för snabbt, vilket både påverkar tuggummits effekt negativt och ökar risken för problem med hicka och halsbränna. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

41 Tobak och operation ABC Microtab Styrka: 2 mg/tablett. Fabrikat: Nicorette. Rekommenderad dos: 1 tabletter 8–12 gånger per dag vid lågt beroende. 2 tabletter 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: •Individuellt, normalt minst 2–3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. •En liten, diskret resoriblett (liten tablett) som ska smälta under tungan. •En tablett ger samma effekt som ett 2-mg-tuggummi. •Man kan ta två tabletter samtidigt om det behövs. •Tabletten smälter på 20–30 minuter. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

42 Tobak och operation ABC Sugtablett Styrka: 1 mg, 2 mg, 4 mg/tablett. Fabrikat: Nicotinell, NiQuitin. Nicotinell: Rekommenderad dos: 1 mg tablett 8–12 gånger per dag vid lågt beroende. 2 mg tablett 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt minst 3 månader därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. NiQuitin: Rekommenderad dos: 2 mg varje –varannan timme vid lågt beroende 4 mg varje –varannan timme vid högt beroende Rekommenderad tid: 6 veckor, därefter nedtrappning. Totalt 12 veckor. Sugtabletten är en större tablett som man suger på som en vanlig karamell. Man suger tills smaken känns ordentligt, sedan ska tabletten vila en stund mellan kind och tandkött. Tabletten räcker cirka 30 minuter. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

43 Tobak och operation ABC Inhalator Styrka: 10 mg/nikotinplugg Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 4–12 nikotinpluggar per dag. Genomsnittsdos: sex pluggar per dag. Rekommenderad tid: •Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. •Inhalatorn kombinerar vanan att ha något mellan fingrarna med den att dra in nikotin i munnen. •Den består av ett cigarettliknande munstycke som laddas med en nikotinplugg. •En nikotinplugg räcker till 20 minuters puffande och kan i styrka jämföras med ett 2 mg-tuggummi. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

44 Tobak och operation ABC Nässpray Styrka: 0,5 mg/dos Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 1–2, högst 3 doser i timmen i vardera näsborren. Rekommenderad tid: •Individuellt, normalt 3 månader, därefter nedtrappning under 6–8 veckor. Inte längre än 6 månader. •Nässprayen är receptbelagd men inte rabatterad. •Den ger en ganska stark, snabb effekt och är lämplig för storrökare och snusare. Kan ge stark lokal irritation i näsan. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

45 Tobak och operation ABC Läkemedel utan nikotin

46 Tobak och operation ABC Läkemedel utan Nikotin Det finns två olika preparat utan nikotin för att sluta röka. Ett innehåller den verksamma substansen bupropion ( Zyban ). det andra innehåller den verksamma substansen vareniklin (Champix). Dessa läkemedel minskar abstinensbesvär vid rökstopp och ökar chansen att bli rökfri.. Det är andrahandsmedel för rökavvänjning efter att nikotinläkemedel prövats. Läkemedlen är receptbelagda och ingår i systemet för läkemedelsförmåner. Förskrivning skall göras av läkare och ges tillsammans med motiverande stöd. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

47 Tobak och operation ABC Tablett CHAMPIX •Peroral tillförsel. •Behandlingen med vareniklin ska starta 1–2 veckor före datum för rökstopp och normalt pågå i 12 veckor. •Vareniklin finns i två olika styrkor, en för den första veckans upptrappning och en starkare dos från dag åtta och framåt. •Substansen binder sig till nikotinreceptorn och utövar där en måttligt egenstimulerande effekt samtidigt som den blockerar effekten av tillfört nikotin som vid rökning. •De vanligaste biverkningarna är milt till måttligt illamående, huvudvärk, insomningssvårigheter,onormala drömmar, förstoppning och gasbildning. I övrigt finns inga kända kontraindikationer eller interaktioner med andra läkemedel, men erfarenheten är begränsad eftersom preparatet är så nytt. För övriga upplysningar se FASS Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

48 Tobak och operation ABC Recept tablett CHAMPIX Total behandlingstid är 12 veckor med upptitrering enligt följande: Tabletter 0,5 + 1 mg i 28 dagar Dosering enligt instruktion på förpackningen. (53 tabletter för upptrappning.) Tabletter 1 mg i 8 veckor. Dosering: 1 tablett morgon och kväll i 8 veckor. (112 tabletter) Obs! Glöm inte skriva ut recept på samtliga tabletter med en gång.

49 Tobak och operation ABC Tablett Zyban Bupropion •Bupropion finns endast som depotabletter i en styrka. •Behandlingen inleds innan man slutar röka och pågår normalt i 7 veckor. •Datum för rökstopp bör ligga inom andra behandlingsveckan. •Bupropion är en selektiv återupptagshämmare av noradrenalin och dopamin med minimal effekt även på återupptaget av serotonin. De vanligaste biverkningarna Muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk och yrsel. Vid sömnsvårigheter kan det vara en fördel att tidigarelägga ”eftermiddagstabletten” – men bara under förutsättning att det är minst 8 timmar mellan doserna. De kliniskt viktigaste biverkningarna är kramper, men dessa kan lätt undvikas med en adekvat anamnes. För vidare upplysningar se FASS Kontraindikationer epilepsi eller sänkt kramptröskel som kan ses efter större skalltrauma, anorexi, bulimi, hastig avvänjning från alkohol eller bensodiazepiner eller vid manodepressiv sjukdom. Man avråder definitivt från samtidig användning av MAO-hämmare. Läs mer i bilaga Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen

50 Tobak och operation ABC Tobak och Vikt

51 Tobak och operation ABC Viktökning vid rökstopp Ämnesomsättningen normaliseras •Nikotin ökar utsöndringen av stresshormoner, t ex adrenalin i kroppen. Stress leder till att ämnesomsättningen ökar och kroppen förbränner mer energi. Vid ett rökstopp normaliseras förbränningen viktökning på 3- 5 kg. Nikotin ger en ökad frisättning av glukos -hungersdämpande effekt •Vid rökstopp får man minskad frisättning av socker under en övergångsperiod. Ett ”sug” kan då uppstå Risk att man börjar småäta. Smak och luktsinne förbättras •Aptiten ökar Vanan att föra handen till munnen •Reflexmässigt stoppar man något i munnen

52 Tobak och operation ABC Tips för att undvika onödig viktuppgång •Regelbundna matvanor. •Drick rikligt, gärna vatten, även mellan måltiderna •”Katastrofpåse” - ex blandning av morötter, russin, mandel, nötter, bitar av färsk frukt. •Druvsocker •Citrus, mentol och lakris – smaker som inte inbjuder till att röka. •Nikotinläkemedel •Regelbunden fysisk aktivitet.

53 Tobak och operation ABC Rökvanan

54 Tobak och operation ABC Rökvanan Röker man 20 cigaretter per dag utför man rökritualen (håller cigaretten mellan fingrarna, för upp den till munnen och drar in rök) På 1år har man förbrukat 7300 cigaretter. På 20 år har man har man förbrukat cigaretter 200 ggr – dag 1400 ggr – veckan ggr – året

55 Tobak och operation ABC Rökvanan – en betingad reflex Ett och samma beteende upprepas gång på gång. Speciella gester och rörelser har knutits till bestämda situationer. - efter maten, i samband med kaffet - prata i telefon - ensam - fest Cigaretterna har också knutits ihop med vissa känslotillstånd. - arg, irriterad - ledsen - glad - trött - stressad Rökningen har till slut blivit i det närmaste reflexmässig. Situationen eller sinnesstämningen gör mer att man tänder en cigarett än behovet av att röka.

56 Tobak och operation ABC Hur bryter man vanor? •Undvik, i möjligaste mån, situationer som är förknippade med att röka tills man känner sig säkrare på att kunna tackla röksuget, •Förändra olika vanor genom att ex ändra ordningsföljden på olika rutiner som är förknippade med att röka. •Använda nikotinläkemedel – minskar abstinensen och då är det lättare att fokusera på att bryta vanor. •Se till att ha många saker på gång som inte är förknippade med att röka.

57 Tobak och operation ABC Nedtrappning

58 Tobak och operation ABC Nedtrappning av antalet cigaretter •En lämplig början kan vara att halvera sin dygnsranson. •Fortsätta nedtrappningen vecka för vecka. •När 5 cigaretter återstår är det dags att fimpa! •Endast ha det antalet cigaretter i paketen som är planerat att man ska röka den aktuella dagen.

59 Tobak och operation ABC Rökstoppsdag Dag bestäms helst av rökaren själv. Lämplig förberedelsetid är 2 – 6 veckor fram i tiden. En rökslutarplan läggs därefter upp av rökare/ rökavvänjare tillsammans. Antalet cigaretter som röks per dag spelar roll i planeringen.

60 Tobak och operation ABC Registrering och bokföring av den dagliga cigarettkonsumtionen Ökar rökarens medvetande om sitt rökmönster, vilka cigaretter som är ”nödvändiga” och vilka som sker av ”gammal” vana. Ett ökat medvetande om sitt rökmönster kan göra det lättare att börja ”plocka bort” alla ”onödiga” cigaretter.

61 Tobak och operation ABC Rökfria zoner Skall vara på platser man brukar röka. Utöka den rökfria zonen vecka för vecka. Genom att skaffa dessa rökfria zoner vänjer man sig av med att inte röka här. Underlättar när man fimpar för gott!

62 Tobak och operation ABC Nikotinläkemedel på indikationen rökreduktion Var god se under rubriken Nikotinläkemedel för att kunna välja lämplig sort

63 Tobak och operation ABC Råd mot röksug

64 Tobak och operation ABC Djupandas •Själva röksuget går över på några minuter. Dricka vatten ofta •Reglerar blodtrycket, minskar yrseln. •Ger en mättnadskänsla, suget efter att stoppa sötsaker i munnen minskar. •Hjälper till att hålla magen igång – mindre risk att bli förstoppad.

65 Tobak och operation ABC Distrahera •Planera strategier att ta till i förväg. Genom att ha många saker på gång som inte är förknippade med att röka kan Du ”glömma av” att röka. •En promenad eller en cykeltur kan göra så att man ”går eller cyklar från ” röksuget. •Borsta tänderna. Du går från platsen där röksuget dök upp. Tandborstning ger en fräsch smak i munnen som för många inte är förknippad med att röka samtidigt som Du gör något med sina händer. •Ändra ordningen på dina vanor och rutiner. Dröj •När röksuget dyker upp: Tänk: ”jag väntar en stund till”. På så vis skjuter man hela tiden upp stunden tills man tänker ta en cigarett.

66 Tobak och operation ABC Sömnproblem •Ta av ditt dygnetruntplåster på kvällen. •Lyssna på avstressande musik innan sänggåendet. •Läs gärna någon bok eller lös korsord innan du släcker för kvällen. •Undvik att dricka kaffe för sent på kvällen. •Drick ett glas varm mjölk med honung. •Ta en promenad innan sänggåendet. •Var inte rädd för att använda läkemedel mot nikotinberoendet. Genom att hålla nikotinsuget borta är det lättare att bryta och förändra vanor som inte är förknippade med att röka. Det gör det lättare att tackla röksuget när det dyker upp.

67 Tobak och operation ABC Mottagning

68 Tobak och operation ABC Läkare på mottagning •Rökare : Ja •Dokumentation av tobaksvanor i journalanteckning •Ange diagnosnummer F 17.2 •Vb skickas remiss till rökavvänjningssköterskan i NU-sjukvården Även om patienten ej är motiverad att gå på rökavvänjning kan remiss skickas för motivationshöjande samtal. •Vid akutoperation kan patienten ha hjälp med rökavvänjning post operativt. Skicka då remiss antingen tillbaks till Vårdcentral eller till rökavvänjningssköterska.

69 Tobak och operation ABC Läkare forts Recept Nikotinläkemedel/ tablett CHAMPIX, Zyban • Utskrives i 1:a hand av patientansvarig läkare. • Om behov av läkemedel efter kontakt med rökavvänjningssköterskan: • Rökavvänjningssköterskan kontaktar då remitterande läkare för receptförskrivning.

70 Tobak och operation ABC Läkarsekreterare Melioranteckning vid tobaksbruk •Fyll i diagnoskod F 17.2 •Under rubriken: Fria aktiviteter -> Patientbakgrund -> Tobak: fyll i att patienten är rökare •Vb skicka remiss till rökavvänjningssköterskan på Näl med internpost.

71 Tobak och operation ABC Sjuksköterska på mottagning •Till de patienter som på hälsodeklarationen eller annat sätt uppger sig vara rökare delar mottagningssköterskan ut broschyren Tobak och Operation •Vb skicka remiss till rökavvänjningssköterskan på Näl med internpost.

72 Tobak och operation ABC Operationsplaneringssköterska När patienten är rökfri kontaktar patienten själv operationsplaneraren för tid till operation Kontaktpersoner på ortopeden Anna – Lena Wennerberg te l Sara Rosen tel Kontaktpersoner på kirurgen Karin Ohlin urologen Lisbet Härnesand bröst, gastro, kärl mottagningen

73 Tobak och operation ABC Vårdavdelning

74 Tobak och operation ABC Sjuksköterska på Vårdavdelning •Uppmuntrar/uppmanar patienten till fortsatt rökstopp minst 6 veckor efter operationen. •Ser till att aktuella tobaksvanor finns dokumenterade i patientbakgrunden under rubriken Fria aktiviteter samt i omvårdnadsepikrisen •Vid behov av fortsatt rökavvänjningsstöd efter operation kontaktas rökavvänjningssköterskan på NÄL i samband med patientens hemgång. Kontakt genom allmänremiss eller telefonkontakt

75 Tobak och operation ABC Inneliggande patient Nikotinläkemedel Basförråd av nikotinläkemedel På avdelningen skall finnas: Nikotinplåster 21 mg/24 timmar, 14 mg/24 timmar, 7 mg/24 timmar. Obs! plåstret kan även användas som dagplåster för de patienter som inte går upp på natten och röker Nicorette inhalator 10 mg Nikotin tuggummi 2 mg, 4 mg Nikotin sugtabletter 2 mg, 4 mg Nikotinläkemedel och tablett CHAMPIX finns även i VNL ( Vård Nära Lagret) Läkemedelsmodulen Generella ordinationer finns inlagda för aktuella läkemedel


Ladda ner ppt "Tobak och operation ABC 12 08 30 Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska."

Liknande presentationer


Google-annonser