Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling."— Presentationens avskrift:

1 Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling

2 © Per Flensburg 2 Min bakgrund  13 år vid Lunds universitet  10 år vid Handelshøjskolen i København  4 år vid Växjö universitet  Ledstjärna:Maximalt användarinflytande  Starkt filosofiskt intresse  Vissa provokativa tendenser

3 © Per Flensburg 3 Kontaktinformation  Tel: (arbete)  (hem)  (säkrast!)  (hemsida)  OBS: Ingen mobiltelefån!

4 © Per Flensburg 4 Bakgrundsmaterial  Denna presentation (ungefär) finns på min hemsida: pkt 19 ”Presentations”  Bakgrundsmaterial finns på – – –

5 © Per Flensburg 5 Vanlig systemutveckling  Effektivisering och ökad kontroll av befintlig verksamhet  Stabil och rutinartad verksamhet  Arbetsdelning  Användaren betjänar systemet  Mycket noggrann analys  Kravspecifikation styr utveckling  Masstransaktioner

6 © Per Flensburg 6 Kontroll av arbetet  Datasystemet bestämmer vad användaren skall göra.  Användaren betjänar systemet.  Men någon måste mata in informationen i datasystemet.  Och någon är tänkt att använda den information som kommer ut.

7 © Per Flensburg 7 Vanlig systemutveckling – obsolet! Rationaliseringspotential Systemgeneration

8 © Per Flensburg 8 Affärssystem  De transaktionsbaserade informationssytemen som är resultatet av traditionell systemutveckling.  I dessa system finns samtliga data om samtliga affärshändelser, i regel i en databas.  Därför ytterst värdefulla system.

9 © Per Flensburg 9 Output  Standardrapporter  Sammanställningar på olika ledningsnivåer (MIS)  Hellre för mycket än för litet  Användaren dränks i information

10 © Per Flensburg 10 Att styra informationsflödet  Den information man behöver finns inte!  Rapportgeneratorer som sköts av användarna (End User Computing)  Egna lokala informationssystem på avdelningarna  Data warehouse, data mining  Information Resource Management

11 © Per Flensburg 11 Information – en strategisk resurs  Genom att använda den information som redan finns tillgänglig kan verksamheten skaffa sig konkurrensfördelar, nya affärsmöjligheter öppnas.  Kräver att man är smart och före konkurrenterna och har en god affärsidé. Ex: Upptäcka att försäljning av öl och blöjor korrelerar.

12 © Per Flensburg 12 Två olika sorters system Transaktionsbearbetning, Grundläggande databaser Stategiska system Stategiska system Stategiska system

13 © Per Flensburg 13 Konceptuell modell  Den modell av organisationens verksamhet, som ligger till grund för informationssystemet.  Kallas även för objektsystem, verksamhetsmodell, användarfall etc.  Men den moderna beteckningen är affärsprocess

14 © Per Flensburg 14 Tillverkning Lager Försäljning Ekonomi Inköp Tillverkning Lager Försäljning Ekonomi Inköp Traditionell affärsprocess  Många interna transaktione r, billiga  Få externa, dyra  Uppdelat i funktioner  Ekonomi skilt från affärer

15 © Per Flensburg 15 Manuellt Affärsprocess mellan företag  Lagerpåfyllning önskas  Order beräknas  Leverantör utses  Order skickas till leverantör  Orderbekräftelse erhålles  Leveransbesked beräknas  Varor och följesedel levereras  Faktura beräknas  Faktura skickas till kund  Påminnelser etc.

16 © Per Flensburg 16 Transaktionskostnader  Ordern skrivs ut på papper  Skickas till leverantören  Leverantören matar in den i sitt datasystem  Orderbekräftelse skrivs ut på papper  Skickas till kunden  Kunden matar in den i sitt datasystem  Fakturan skrivs ut på papper  Skickas till kunden  Kunden matar in den i sitt datasystem Detta är rena snurren!

17 © Per Flensburg 17 Reducering av dessa  Man kan lika gärna skicka ett meddelande till den andre partens dator och vid leveransen överföra ett belopp mellan deras konton i banken.  Blir elektronisk handel Business to Business, B2B  Det leder till maximal kontroll! Inga människor behövs.

18 © Per Flensburg 18 Mappning mellan affärsprocesser  Om detta ska fungera måste de båda företagens system kunna överföra information mellan varandra.  Det måste vara alldeles 100%-igt klart vad denna infomation innebär.  Lagersaldo: Fysisk kvantitet i lager  Lagersaldo: Det som är möjligt att sälja av det som fysiskt är i lagret.

19 © Per Flensburg 19 E-handel – inget nytt  E-handel är inget nytt. Det har förekommit i bilbranschen sedan 80- talet.  Men då hade man inget allmänt nätverk utan använde ofta förhyrda telelinjer.  Dyrt och skräddarsytt för varje firma

20 © Per Flensburg 20 E-handel och internet  Med internet blev merkostnaden per datorstyrd transaktion nära noll kronor oavsett ursprung.  Detta blev grundbulten i ”den nya ekonomin”

21 © Per Flensburg 21 Ny affärsprocess Tillverkning Lager Försäljning Ekonomi Inköp Tillverkning Lager Försäljning Ekonomi Inköp Info- brooker

22 © Per Flensburg 22 Ny, mer utvecklad affärsprocess Tillverkning Lager Försäljning Ekonomi Inköp Tillverkning Lager Försäljning Inköp Info- brooker Fakturering Kredit- kontroll Bokföring

23 © Per Flensburg 23 Nätverk - ingen kontroll  Det finns ingen som kan kontrollera den komplexa organisationen i föregående bild, därför måste man lita på varandra  Man får också möjlighet att göra det man helst vill göra, därför blir man fri.  Paradoxalt leder den totala kontrollen över i den totala friheten

24 © Per Flensburg 24 Informationssystemets roll  Informationssystemet får en alldeles ny roll i dessa typer av organisationer.  Det förmedlar information istället för att styra ett förlopp.  Ett befintligt informationssystem kan övergångsvis även göra detta.  Men det blir ineffektivt.

25 © Per Flensburg 25 En mängd nya problem  Hur överför man information från ett affärssystem till ett annat?  Hur beskriver man affärsprocessen?  Vem ”äger” denna beskrivning?  Hur kan ett funktionsorienterat system översättas till ett processorienterat?

26 © Per Flensburg 26 Överföring  Tekniskt oberoende – Versionsoberoende – Plattformsoberoende – Systemoberoende  Konceptuellt oberoende – Gemensam beskrivning av affärsprocess – Metaspråk Är bara en fråga om dataformat

27 © Per Flensburg 27 Beskriva affärsprocess  Traditionell strategi för detta – Den starkare parten bestämmer (som tex inom EDI) – Branschberoende (ex Odette inom bilindustrin)  Beskrivningsspråk – XML i olika varianter

28 © Per Flensburg 28 Ny beskrivningsstrategi - krav  Billig  Snabb  Allmängiltig  Pålitlig

29 © Per Flensburg 29 Exempel på beskrivningsmetoder  Biztalk  Soap  ebXML  UDDI  Alla kan ses som ett mellanting mellan en generell beskrivnings-metod, typ UML, och en beskrivning av en specifik affärsprocess.

30 © Per Flensburg 30 Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt:

31 © Per Flensburg 31 Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: Fluminhållare, mallingsvingare... Agent A, B,... SJ, ASG, Internet E-cash, f-bank,... En del av fälten har fördefinierade värden, som alla måste rätta sig efter.

32 © Per Flensburg 32 Vem äger beskrivningen?  En central agentur på nätet, som tillhandahåller ”middleware”, som gör översättningarna.  Beskrivningen följer med transaktionen så den som gjort ett steg vet vart den ska sändas sedan.  Parterna kommer överens peer-to-peer.

33 © Per Flensburg 33 För- och nackdelar  Central agentur är enklast, men kräver att företagen explicit ansluter sig. Ger ingen dynamisk lösning (SOAP, ebXML)  Beskrivningen som följer med är mycket flexibel, men kräver att det ”den nästkommande” är tillgänglig (UDDI)  Peer-to-peer är dyr med säker.

34 © Per Flensburg 34 Funktionsorientering => Processorientering  Kräver reengineering av systemet  Handlar om systemförvaltning  Är en sorgligt försummad del av utbildningen.

35 © Per Flensburg 35 Informationsbehov och - åtkomst  Det behövs operativ information för att genomföra affärsprocessen. Säkerställs genom procedurerna ovan.  Man behöver också information om affärspartnerna, pålitlighet etc. Den lagrar varje part eller så tillhanda-hålls den delvis genom en agentur.

36 © Per Flensburg 36 Kännetecken  Informationen är mycket mera speciell och mindre generell.  Den används också på ett indivi-duellt vis.  Alltså bör den enskilde parten själv samla, lagra och åtkomma denna information.  Det blir ett personligt erfarenhets- system.

37 © Per Flensburg 37 Andra typer av information  Förutom den formaliserade informationen finns information i form av ”berättelser” om t.ex. vilka problem som uppstått, hur man löst dem och annat som kan vara bra att komma ihåg.  Detta lagras också i det personliga erfarenhetssystemet.

38 © Per Flensburg 38 Nätverk  Delar av det egna personliga erfarenhetssystemet kan göras tillgängligt för andra.  På så sätt sprids erfarenheterna och den enskildes kunskaper (och därmed värde) utökas.  Det är inte informationen i sig som är viktig utan den kunskap man får av den, det man gör med den.

39 © Per Flensburg 39 Nätverksinformationssyste m Central databas Personliga erfarenhetssystem Personliga erfarenhetssystem Personliga erfarenhetssystem Affärs- transaktioner Affärs- transaktioner Affärs- transaktioner

40 © Per Flensburg 40 Affärsstruktur Tillverkning Lager Marknadsföring Inköp Fakturering Kredit- kontroll Bokföring Marknads- undersökning Ordermottagn. Leverans- bevakning

41 © Per Flensburg 41 Vad behöver man kunna?  Affärsprocessbeskrivning på en högre nivå än UML  Informationsstrukturering, som innebär att informationen sätts in i olika strukturer och skapar därmed olika kunskaper.  Säkerhetsfrågor

42 © Per Flensburg 42 Informationsstrukturering  Först måste vi reda ut vad som menas med ”data”, ”information” och ”kunskap”  Sedan det märkliga begreppet ”information i en struktur”.

43 © Per Flensburg 43 Data, information och kunskap 1  Data är symboler utan mening, t.ex., knbx, #€5, ±|6 S, 31, fokularin, Härlanda, november, fängelse

44 © Per Flensburg 44 Data, information och kunskap 2  Sätter vi in data i en syntax, en struktur blir det information.  Ex: ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.”  Samma data kan sättas in i olika strukturer. Förhållandet mellan data och information är ett till många

45 © Per Flensburg 45 Exempel

46 © Per Flensburg 46 Kunskap  Informationen sätts in i ett sammanhang och tolkas av en människa. Den blir kunskap.  Samma information kan av samma människa sättas in i olika sammanhang och tolkas olika.  Samma information tolkas olika av olika människor.

47 © Per Flensburg 47 Exempel (DN) I DN hittar vi följande tabell: Tabell 2. Läget fängelserna 31/

48 © Per Flensburg 48 Exempel (Anticimexjournalen) Denna syntax är densamma som i förra bilden. Tabell 2. Läget fängelserna 31/ I Anticimexjournalen hittar vi:

49 © Per Flensburg 49 Tolkning vs kunskap  I de båda exemplen tolkas informationen olika även om både data och struktur är densamma.  Men då vi inte vet vad ”fokulariner” är får vi ingen kunskap.  Det finns alltså ett mellanläge mellan kunskap och information.

50 © Per Flensburg 50 Men vad är ”fokularin”?  Medlem i en katolsk ”världslig klosterorden”, som genom sitt exempel ska sprida Guds budskap i världen.  De är mycket snälla, harmlösa och heliga.  Det finns ca 50 st i hela Skandinavien.

51 © Per Flensburg 51 Kunskap  Utsagan ” ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” kan då ge följande kunskap: – Fakticitet, att förhållandet verkligen är så. – Att man hade möte i fängelset. – Att det är olagligt att vara fokularin – Att fokularinerna plötsligt blivit militanta

52 © Per Flensburg 52 En rimlig tolkning Utsagan är inte korrekt! Det satt inte 42 fokulariner i Härlanda fängelse den 31 november 2000! Dessutom har november bara 30 dagar!

53 © Per Flensburg 53 Vad lär vi oss av detta?  Kunskapen är det viktiga. DataInformationKunskap InformationKunskap Kunskap

54 © Per Flensburg 54 Med andra ord  Samma upplysning tolkas olika av olika människor.  Den tolkas också olika av samma människa beroende på sammanhang.  Data betyder således alltid olika saker.

55 © Per Flensburg 55 Sammanfattning Sammanhang Syntax Information Kunskap DATA

56 © Per Flensburg 56 Informationsstruktur  Om man sätter ett antal syntaktiska strukturer (information) i en ny struktur så får vi helt enkelt  En berättelse!  Dvs en kontext som preciserar den avsedda kunskapen.

57 © Per Flensburg 57 Hur håller man reda på informationen?  Hur håller man reda på en berättelse?  Hur håller man reda på 1000 berättelser?  Med hjälp av informationslogistik!

58 © Per Flensburg 58 Informationslogistik?  Logistiker är jätteduktiga på att hålla reda på fysiska saker.  Informationslogistik håller reda på information med hjälp av logistikernas metoder.  En 160 p utbildning i Ljungby.  Ett forskningsprogram allt i samar-bete med Halmstad. Växjö och Jön-köpings högskolor.

59 © Per Flensburg 59 Övrig forskning  Inom området affärsprocessmodel- lering, mappning och verktyg för att hålla reda på informationen pågår ett forskningsprojekt i Växjö,  Det är i samarbete med ett antal företag,  En kurs i modern systemutveckling kommer att integreras i projektet.

60 © Per Flensburg 60 Speciellt problem: Säkerheten  Man vill inte tala om för mycket för sina konkurrenter. Av det man får reda på i dessa affärsprocesser kan mycken hemlig information utletas.  Hur undviker man det?  Kan man packa information med bibehållet värde?


Ladda ner ppt "Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser