Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

•Finland – enhetsstat med 2 förvaltningsnivåer: staten och kommunerna, med delat ansvar för förverkligandet av invånarnas grundläggande rättigheter •Kommunerna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "•Finland – enhetsstat med 2 förvaltningsnivåer: staten och kommunerna, med delat ansvar för förverkligandet av invånarnas grundläggande rättigheter •Kommunerna."— Presentationens avskrift:

1

2 •Finland – enhetsstat med 2 förvaltningsnivåer: staten och kommunerna, med delat ansvar för förverkligandet av invånarnas grundläggande rättigheter •Kommunerna skiljer sig från varann: - invånarantal (131 – ) - befolkningstäthet ( 0,2 – 3034,2 / km2) - geografiskt område (men Finland stort…) - ekonomisk kapacitet - … men alla har samma skyldigheter •Uppgiftsfältet är möjligtvis det bredaste i världen Varför strukturreform? / 1

3 •Demokrati: 431 kommuner men 900 kommunala förvaltningsstrukturer – kommunalt samarbete har varit alternativ till såväl kommunfusioner som till mellannivå •Kommunerna förmår inte effektivt kontrollera sina samarbetsnätverk utan blir betalautomater •Knapphet i ekonomin (inkl. statliga åtgärder) och internationellt tryck (skattenivån, företag flyttar ut…) •Åldrande befolkning, nya behov •Rekryteringsproblem inom den kommunala sektorn (särskilt vård & omsorg) Varför strukturreform? / 2

4 •431 kommuner •Antalet minskat under senare år (84 fusioner f.o.m. 1970, 14 år 2007) •Indelningen baserad på församlingar och städer i medlet av 1800-talet Kommunal indelning i Finland 2006

5 Invandring Förändringar i finansieringen Migration, utvecklingen i invånarantalet Kommunala utmaningar inför 2015 Förändrad efterfrågan på tjänster Skattetryck/ finansiella problem Inflytandeunderskott Kommunal gräns EU-integration Förändrad åldersstruktur: befolkningen åldras, pensionsavgångar, nativitet Ändrade uppgifter Övriga interna struktuella faktorer: tillgång till arbetskraft etc. Förändrad arbetsplats- struktur/ regional utveckling Överkommunalt samarbete (Regioner, landskap, storområden etc.)

6 65 år fyllda 2003 och 2020 Källor: Statistikcentralen, Finlands Kommunförbund (RK)

7 Äldreförsörjningskvot Källa: EU Kommission, HIM år 2000tillsammans år 2010tillsammans år 2020 antalet 65 år fyllda genom antalet år Storbritannien Italien Finland Frankrike Sverige Tyskland Grekland Belgien Danmark Spanien Portugal Irland Österrike Nederländerna

8 Källor: Statistikcentralens befolkningdprognos 2004, Finlands Kommunförbund 65 år fyllda år fyllda år

9 Hälso- och äldrevård, totalkostnader enl. åldersgrupp, 2002 och 2020 Åldersgrupp Meur, sammanlagt

10 Social- och hälsoservicekostnader i åldersgrupper enligt förmånsform år 2004, euro Euro Ålder Läkemedel och service täckta av sjukförsäkring Socialservice Hälsoservice

11 Ändringar, % per år Utgifter år Utgiftspostmilj.euro UTBILDNINGSTJÄNSTER ,5 - 0,3 - förskoleundervisning ,1 0,3 - grundskola ,4 - 0,2 - gymnasium ,8 -1,2 - yrkesutbildning ,3 -0,9 - yrkeshögskola ,3 -0,9 HÄLSOVÅRDSSERVICE ,0 1,0 -specialiserad sjukvård ,6 0,6 -hälsovårdscentraler ,7 1,7 SOSIALSERVICE ,1 1,9 - barndagvård ,2 0,2 - ålderdomshem ,9 2,6 - hemservice ,5 2,1 - serviceboende ,7 1,6 Källa: SHM Befolkningsfaktorernas inverkan på efterfrågan på basservice (Ind = 100)

12 Kommunernas lånestock och kassareserv, kuranta priser, mrd € Källa: Åren Statistikcentral. Prognos för åren : KUTHANEK Finlands Kommunförbund Lånestock Kassareserv

13 Kommunanställda i pension % av nuvarande personal Källa: Halmeenmäki Tuomo: Kunta-alan eläkepoistuma Kommunernas pensionsförsäkring, Kajanaland Egentliga Finland Mellersta Österbotten Tavastland Norra Österbotten Österbotten Östra Nyland Nyland Åland Södra Savolax Norra Savolax Satakunta Kymmenedalen Päijät-Häme Norra Karelen Södra Österbotten Mellersta Finland Birkaland Lappland Sydkarelen

14 Jämställdhet, sysselsättning, karriär och ekonomisk ställning Kommunsektorns personal enl. branch och kön, oktober 2004 SummaKvinnor% Socialvård ,7 Hälsovård ,5 Bildningsväsen ,9 Allmän förvaltning ,3 Affärsverksamhet med tjänster ,2 Fastigheter ,0 Planering och allmänna arbeten ,9 Ordningsväsen ,8 Okänd ,9 Kommunsektorn summa ,4 Källa: Statistikcentralen

15 •förslag till hur de lagstadgade kommunala tjänsterna och frivilliga kommunala åtaganden lämpligen kan ordnas. Analys av förändringar i kommunindelningen och samarbete över kommungränserna på alla nivåer, allt från lokal- till riksnivå. •leda till att bästa praxis tas i bruk för organisering och produktion av tjänster. Uppgifter…

16 …uppgifter •förslag till utveckling av styr- och utvecklingssystemen samt forskningsverksamheten gällande tjänster, samt utvärdera fördelningen av uppgifter och finansiering mellan stat och kommun och ställa förslag om detta •bereda lagändringar gällande kommunernas uppgifter och finansiering, organiseringen av kommunala tjänster, kommunernas samarbetsnivåer och genomförandet av samarbetet samt kommunindelningen och ändringar i den

17 –Att de tjänster som kommunerna ansvarar för får en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk bas för att tjänsterna skall kunna organiseras och produceras också i framtiden. –Att kvaliteten på tjänsterna, deras genomslag, tillgången till dem samt och den tekniska utvecklingen av tjänsterna beaktas. Projektet förväntas utmynna i:

18 KOMMUNAL EKONOMI STATLIG EKONOMI BEFOLKNINGS- OCH ÅLDERSSTRUKTUR KOMMUNERNAS PERSONAL DEMOKRATI NÄRINGSLIV- POLITIK OCH SYSSEL- SÄTTNING PRODUKTIVITET TEKNOLOGISK UTVECKLING KOMMUN- INVÅNARE Kommun- indelning Organisation av kommunala tjänster Kommunernas uppgifter Kommunal finansiering Kommunalt samarbete Den nya välfärds- modellens ramkriterier och verktyg GLOBALI- SATION EUROPEISKA UNIONEN Styrning och tillsyn

19 Organisation Statsrådet Basserviceministergruppen Kommun- och servicestrukturgruppen Sekreteriat Beredningsgruppen för social- och hälsovårds- tjänster Beredningsgruppen för utbildnings-, kultur-, fritids- och idrottstjänster Beredningsgruppen för tekniska och andra tjänster Beredningsgruppen för det regionala genomförandet

20 Förändringsmodellens komponenter? A. Samlande och effektivering av interkommunala tjänster D. Effektivering av tjänsternas organiserings- och produktionssätt C. Effektivering av ledning och styrning B. Kommunfusioner I samtliga fall bör C och D ingå som en del av planeringens resultat. I samtliga fall bör dessutom genomgås både A. och B. granskas. I samtliga fall bör A. ingå som en del av planeringens resultat. Dessutom krävs ytterligare åtgärder för att beakta regionala särdrag. I den kommunala planeringen av hur ramlagen förverkligas behövs beaktande av flere faktorer:

21 Enskilda exempel på komponenterna: B. KommunfusionerD. Effektivering av produktions- och organiseringssätten av servicen C. Effektivering av ledning och styrning B. Att förena och effektivera interkommunala tjänster FlerkommunfusionDelkommunfusion LivscykelmodellServicesedel Regionsamarbete Social- och hälsodistrikt Att leda förändringInformations- styrning

22 Uppgiftsfördelning stat-kommun Ministergruppen beslut i january 2006 om vilka uåågifter som skulle överföras från kommunerna till staten, om vilka uppgifter som gick till vidare beredning och om vilka som skulle kvarstå som kommunala uppgifter. Övergår från kommunerna till staten: • Hälsovårdskostnaderna för utländska invånare • Utredning gällande sexuellt övervåld mot barn samt övriga rättsliga psykiatriska utredningar • Konsumentupplysning • Offentlig intressebevakning enl. lagen om förmynderskap

23 Ramlag om planeringen och förverkligandet av en reform av kommun- och servicestrukturen Reformåtgärderna (stadganden om reformens innehåll) Befogenheter som ges statsrådet och övriga myndigheter (stadganden om förvalningen av reformen) Kommunernas och regionernas skyldigheter i beredningen och förverkligandet av reformen (stadganden om förverkligandet av reformen ) Finansieringen av reformen (standganden om reformens finansiering Periodisering och tidtabell för förverkligande av reformen (standganden om ikraftträdande och övergång) Avsikten med reformen (stadganden om lagens målsättning)

24 Preliminär tidsplan för kommun- och strukturreformen Förberedelse för beslutsfattande och implementering VI/2006 –XII/2008 Planeringsfas V/2005 – V/2006 Ramlagen utarbetas och antas av riksdagen Region- fas X/2005- II/2006 Planerings- fas II II-V/2006 Stiftande av lagar i anslutning till reformen och antagande i riksdagen Förberedelse för implementering av reformen PARAS-PROJEKTET II FAS Styrnings- och utvärderingsfas i inrikesministeriets regi VIII/ XII/2011 Implementeringsfas I/2009 – XII/2011 Implementering av reformen Utvecklingsfas i Finlands Kommunförbunds regi VIII/2006-XII/2011 Statsrådets beslutsfas XI/2005-VI/2006 Planerings- fas I V-IX/2005

25 Reformen träder i kraft / 1 •2006 –s.k. ramlag i riksdagen –inleds detaljerad beredning sektorvis av lagstiftning på basen av ramlagen, material till nya regerings- programmet –kommunerna börjar organisera planeringen av implementeringen av ramlagen •2007 –ramlagen i kraft –lagberedning i ministerierna –kommunerna planerar implementeringen •2008 –ny vallag ikraft –kommunerna och regionerna bereder implementeringen –hösten 2008: kommunalval till nya fullmäktige

26 Reformen träder i kraft / 2 •2009 –starkare kommuner och samarbetsorgan fungerar från den 1.1. –flere nya lagar träder i kraft • –lagstiftning i kraft –utvärdering –regeringen ger redogörelse till riksdagen –beslut om granskning av lagstiftning • –kommunalval oktober 2012 –ramlagen i kraft till –ekonomiskt stöd för fusioner i kraft till 2013


Ladda ner ppt "•Finland – enhetsstat med 2 förvaltningsnivåer: staten och kommunerna, med delat ansvar för förverkligandet av invånarnas grundläggande rättigheter •Kommunerna."

Liknande presentationer


Google-annonser