Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

INOM, Barn & Unga bjuder in till en föreläsningsdag om anknytning omsorgssvikt och behandling •10:00-10.20 Inledning Per Schüller,INOM •10:20—11.00 BraFam.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "INOM, Barn & Unga bjuder in till en föreläsningsdag om anknytning omsorgssvikt och behandling •10:00-10.20 Inledning Per Schüller,INOM •10:20—11.00 BraFam."— Presentationens avskrift:

1

2 INOM, Barn & Unga bjuder in till en föreläsningsdag om anknytning omsorgssvikt och behandling •10: Inledning Per Schüller,INOM •10:20—11.00 BraFam och Nya Kälvesten intervjun: linda Klingvall och Ulf Hjelmgren,INOM •11:00 – Anknytningsbaserad behandlingsarbete •Connect. Ove Östling, universitetsadjunkt, Socialhögskolan i Lund •Marte meo i öppenvårdsarbete med familjer: Carina Hedenborg, INOM • Lunch • MTFC strukturerad öppenvårdsbehandling i familjehemsvård- ett alternativ till institutionsbehandling

3 2 Vem är jag? Per Schüller Socionom Familjeterapeut Ansvarig för att i INOM utveckla och organisera olika former av stöd omsorg och behandling i öppenvård/familjehem Utveckla samarbete och vårdfläta med INOMs HVB /institutioner före under och efter institution/HVB placering

4 INOMs Vision •Vi vill vara med och skapa en högre standard inom våra verksamhetsområden med fler vård- och behandlingsmetoder som bygger på vetenskaplig grund •Genom praktiska erfarenheter tillsammans med forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalité kommer vi bidra med att öka kunskapen och evidensbaseringen inom våra verksamhetsområden

5 INOM innovativ omsorg Barn och unga Erbjuder evidens och kunskapsbaserat förändrings- och omsorgsarbete i öppenvård, familjehem och HVB för barn, ungdomar och familjer med komplexa behov och svårigheter. Vuxna Erbjuder specialinriktat boende och utslussnings enheter för särskilt vårdkrävande klienter i öppen rättspsykiatri och psykiatrisk tvångsvård. Omvårdnad, rehabilitering, behandling och utredning gällande psykiatri, NPF, dubbeldiagnostik, samsjuklighet, demenssjukdomar samt medfödda och förvärvade hjärnskador 4

6  INOM Akademin – en enhet med fokus på forskning och utbildning  Akademin är främst inriktad på att utbilda INOMs personal men även vårdpersonal hos andra aktörer främst kommuner och Landsting  Akademins rådgivande styrelse består av de mest namnkunniga professorerna och experterna inom psykiatrisk vård och psykosocialt förändringsarbete i Sverige  Akademin samarbetar med universitet kring forskningsprojekt INOM Akademin

7 Planerade Forskningsprojekt 2013 Placerade tonårstjejer har extrema överrisker för tonårsföräldraskap • Trots högre användning av p-piller än andra ungdomar fram till 17 år, men påtagligt lägre användning av p-piller efter 17 år d) • Att gruppen i engelska studier har mer negativ inställning till abort än andra tjejer •Är mindre aviga mot tidigt föräldraskap än andra tjejer Mellan var fjärde och var tredje tjej som placeras i tonåren blir tonårsmamma var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma Majoriteten av alla tonårsmammor i vårt land klarade sig mycket dåligt i skolan och majoriteten går på socialbidrag när de är år. Vi behöver mer kunskap för att kunna utforma effektiva preventiva insatser. •Preventivmedelsanvändning •Attityder till preventivmedel •Attityder till abort •Attityder till tidigt föräldraskap? •I sammarbete med professor Bo Vinnerljung. •

8 Planerade Forskningsprojekt 2013 •RCT studie med samtliga MTFC-siter inom INOM •Blir det skillnad mellan lång (12 månader) och kort (6 månader) behandlingstid vid MTFC. •Finns skillnader mellan privat MTFC och MTFC levererad av SIS. Detta är möjligt eftersom det samtidigt görs en uppföljning vid samtliga SIS institutioners MTFC. •Är urskiljbara skillnader mellan de ungdomar som skickas till SIS-MTFC och de som skickas till privat-MTFC. •Randomisering sker vid samtliga INOM-ägda MTFC vårdgivare. Metod och instrument är identiska med det MTFC projekt som drivs av Socialhögskolan. • ca 30 ungdomar i varje grupp. Mätningar sker vid starten, 6-7 månader efter start och vid månader. • Långtidsuppföljning 1 år efter behandlingens slut. •Hela studien beräknas vara klar om 2 år

9 Tre viktiga frågor •Vad säger vi att vi gör •Gör vi vad vi säger att vi gör •Gör det någon skillnad

10 INOM Innovativ Omsorg barn och Unga Öppenvård Jour Familjehem HVB

11 INOM Innovativ Omsorg Barn och Unga INOM Innovativ Omsorg Sociala Tjänster Familje- forum Tibble Gård Cornelia och Felicia Rasmus Källtorp Södertörns Familjevård KBT Mälardalen

12 11 Barn & Unga Flera framgångsrika verksamheter: • Fokus på psykosocialt förändringsarbete för familjer, barn och unga • Brett spektra av behandlingsmetoder • Involverar familj, skola och vänner i förändringsarbetet •Vårdfläta byggd på evidensbaserad praktik och risk och skyddsfaktorer • Ledande inom många områden t ex familjehemsutredningar/ MTFC • Initierar debatt, forskning och rapporter t ex kommer i år en slutrapport om KEEP, flera c- uppsatser är gjorda. Deltar i BRA Fam projektet, är med författare i socialstyrelsens föräldrarutbildning

13 Det räcker inte bara med kärlek: Föräldrar som har brister I föräldrarförmågan Allvarliga beteende problem Historia av misslyckade behandlingsinsatser Sexuella övergrepp misshandel Frånvarande föräldrar Stress och Trauman Inga erfarenheter av hur en normal familj fungerar Tillitsbrist Kaos Svårt att få och behålla kamrater / skolproblem Missbrukande föräldrer

14 Anknytning + sociala inlärningsteorier=sant. Varför ? Anknytning Vad påverkar ? Sociala inlärningsteorier Hur kan vi förklara ? Modern hjärnforskning

15 14 Multipla orsaker till normbrytande beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. •Individuella svårigheter: •Familjerelationer: •Samvaro med avvikande kompisar: •Skolsvårigheter: •Grannskap och närsamhälle:

16 15 Riskfaktorer som vi med våra interventioner och insatser vill minska Hos den unge T Trotsighet, ilska eller oräddhet T Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter T Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger T Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer T Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder T Nedstämdhet eller självskadande beteende T Normbrytande beteende T Alkohol- eller droganvändning T Problematiska kamratrelationer Hos familjen T Föräldrarnas egna svårigheter T Svårigheter i föräldra- barnrelationen T Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

17 16 Skyddsfaktorer Som vi med våra interventioner insatser vill ska öka Hos den unge T Positiv skolanknytning och prestationer T Positiva förhållningssätt eller problemlösningar T Positiva umgängen och aktiviteter T Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen T Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd T Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier T Föräldrarnas medvetenhet och motivation

18 Familjehemsvård •Jourhem /avlastningshem •Konsulentstödd familjehemsvård •Kraftigt Förstärkt familjehemsvård •(KBT handledning tillgång till psykiatriker, psykolog och behandlare ) Konsulenterna är utbildade i nya Kälvesten och är handledarutbildade minst ( 8 dgr INOMs handledarutbildning videohandledning 6 dgr ) Alla familjehem är utredda med BraFam och Nya Kälvesten ( Klart HT 2014 ) Alla familjehem är utbildade i INOMs familjehemsutbildning ( klart ht 2014 ) Öppenvård •IHF, Intensiv Hemmabaserad Fam.behandling •FFT, Funktionell Familjeterapi •Marte Meo •Skolmodell kartläggning/handledning •NPF •Terapi och behandlingssamtal •CRA, ÅP, KBT samtal •Utredningar psykiatriska och NPF •Observationer och delar av sociala utredningar Personal: socionomer, steg 1 och steg 2 terapeuter, psykologer och specialpedagoger Vad säger vi att vi gör målgrupp 0-20 år kompensatoriska insatser behandlingsinsatser både SOL och LVU

19 Familjehemsvård Öppenvård •Skräddasydda öppenvårdsinsatser i kombination med familjehemsplacering ( Före under och efter ) •Samordning och transparans. •MTFC Multi Treatment Foster Care /sokimetodguidenforsocialtarbete/mtfc /sokimetodguidenforsocialtarbete/mtfc •KBT F ett manualbaserat arbetssätt för KBT-baserad kraftigt förstärkt familjehemsvård. •Tydlighet i gemensamma mål och mätning av resultat •Öppna analyser och bedömningar •En kvalitetssäkring av komplexa uppdrag •En hög grad av forskningsförankrat arbetssätt Vad säger vi att vi gör målgrupp 0-20 år behandlingsinsatser både SOL och LVU MTFC / KBT F •Personal: socionomer, steg 1 och steg 2 terapeuter, psykologer och specialpedagoger samt utbildade handledda i metoderna

20  Ungdomar och unga vuxna år  Psykosocial problematik  Psykiatrisk problematik  Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning  Ungdomar med eller utan drogproblematik HVB Unga  Akut-HVB ( vi kan hämta klienter i hela landet )  Utredningsplatser NPF och psykiatriska utredningar på HVB och i öppenvård  HVB-behandling  Behandling baserad på KBT, MI, lösningsfokuserad terapi och forskning kring risk– och skyddsfaktorer  Individuell terapi och familjeterapi  Stark fokus på skolgång och praktik Insatser Nyhet 2013 LSS boende Högfungerande Autism i Uppsala Start aug 2013

21 INOM HVB Unga – var finns vi? Rasmus Kvarntorp Svartbäcken Löten Cornelia & Felicia Källtorp x 3

22 INOMs HVB-hem för barn och unga får mycket höga betyg i oberoende kvalitetsundersökning SIL Helhetsbedömning Placeringens lämplighet Uppföljning och rapportering kring klient Utslussning Nätverksarbete Fritidsaktiviteter Arbete och studier Social kontroll Arbete med att motivera klienten Omvårdnadsinsatser Arbete kring behandlingsplan Mottagande och introduktion Information om verksamhet Alla INOM Varje fråga betygsätts 1 – 10 där 10 är högsta betyg. Diagrammet ovan visar genomsnittet för samtliga INOMs HVB-hem för barn och unga. Samtliga undersökningar gjordes 2012 och totalt har 60 handläggare svarat på frågorna.

23 Gör vi vad vi säger att vi gör Ledningssystem följer upp att; Alla klienter har uppdragsbeskrivningar eller genomförandeplaner Att vi gör behandlingsrapporter enl. överenskommelse med uppdragsgivare Intern och extern revision och ISO certifiering Metodcertifiering i MTFC, Marte Meo och IHF Vi har påbörjat manualisering och certifiering av KBT handledningsmomentet i Familjehemsvården Våra journal- och dokumentationssystem möjliggör uppföljning av våra familjehem Utrednings- och utbildningsrutiner. Alla enheter är kopplade till SIL kvalitets index som ger bra information utifrån kundnöjdhet

24 Gör det någon skillnad •I Öppenvården har vi medverkat i forskningsstudier som påvisat signifikanta skillnader jämfört med kontrollgrupp. Genom standardiserade bedömningsinstrument följer vi upp symtom. T ex CBCL, KASAM, SCL 90, Familjeklimat •I Familjehemsvården gör vi i KBT metoden månatliga uppföljningar med YOQ Youth Outcome Questionnaires som är ett standarsiserat bedömningsinstrument som hjälper oss att ha koll på behandlingsprocessen •Alla verksamheter upprättar genomförande planer eller tydliga uppdragsbeskrivningar som följs upp kontinuerligt •I alla våra ärenden för vi statistik på antal samanbrott som vi noga analyserar och utvärderar med målet att minimera sammanbrott

25 © Copyright Familjeforum 2010 Behandling bör diskuteras i ljuset av dessa sju punkter: •Interventionen bör vara både teoretiskt och empiriskt baserad på risk- och skyddsfaktorer. •Interventionens omfattning bör styras av ungdomars risknivå (Dowden & Andrew, 2000). Högriskungdomar bör få intensiva och omfattande interventioner och lågriskungdomar minimala eller ingen interventioner alls (Lipsey & Wilson, 1998; Rutter, et al., 1998; Lowenkamp et al., 2006; Latessa & Lowenkamp, 2006). •Interventionen bör genomföras så att den anpassas till ungdomens kognitiva förutsättningar att lära. Det innebär att ungdomens individuella egenskaper bestämmer vilken metod som ska användas (Andrew et al., 1990; Gendreau, 1996). •Interventionerna bör inriktas på strukturerade metoder baserade på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori (Farrington & Welsh, 2007, Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998, Rutter et al., 1998).

26 © Copyright Familjeforum 2010 Behandling bör diskuteras i ljuset av dessa sju punkter •Interventionen bör vara nära kopplad till den lokala sociala kontexten som till exempel familj, skola och vänner (Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998; Rutter et al., 1998). •Interventionen inriktning bör utgå ifrån ungdomens dynamiska riskfaktorer för att kunna förändra det antisociala beteendet. Det innebär att interventionen ska fokusera på de problem som direkt främjar antisocialitet som till exempel antisociala attityder. Det kräver en multisystemisk intervention som ska medverka till förändring inom flera områden. (Andrews et al., 1990; 2004). •Behandlingsintegritet (behandlingstrohet, se Jergeby, 2008) bör vara hög, att implementering av en ny metod är trogen ursprungsmetoden och följer metodmanualerna. En behandlingsmetod riskerar att få sämre behandlingseffekter om inte metoden följs. (Latessa, 2006; Petrosina & Soydan, 2005; Rutter et al., 1998).

27 VAL AV KLIENT- GRUPP INSATSER SKYDDS- FAKTORER RISK- FAKTORER S E K V E N S E R I N G O R G A N I S A T I O N R E S U L T A T FEEDBACK

28 27

29 28 Föräldrautbildning Connect/Marte Meo Otroliga åren ÅLDER Intensiteten i insatsen Funktionell familjeterapi(FFT) Multidimensional Treatment FosterCare (MTFC) Intensiv hemmabaserad Familjeterapi IHF Strategier för insatser vid antisocialt och asocialt beteende hos barn och ungdom.

30 Så vad är nu MTFC? 29

31 30 MTFC-Modellen Skola Familje -hem Social- tjänst ungdom Ungdoms- terapeut Bio familj Familje terapeut Samordnare Andra Färdighets tränare INOM-Familjeforum Syd, Nicolina Fransson

32 31 MTFC •MTFC –P (Pre-school) 3-6 år •MTFC –C (Childhood) 6-12 år •MTFC-A (Adolescence) år

33 32 MTFC, A Sverige Certifierade siter: Familjeforum, Lund, Stockholm SIS, Hässleholm Magelungen Stockholm Under utbildning/handledning Västerås, INOM Linköping, INOM Göteborg, INOM Nerebys, SIS Långanäs, Sis MTFC, Danmark 5 siter MTFC Norge; 2 siter

34 33 Historia •MTFC är baserat på flera forskningsstudier som letat efter det som förebygger beteendeproblem och antisocialt beteende •1983: MTFC utvecklas som ett alternativ till placering på institution/grupphem/skolhem för unga lagöverträdare som dömts för vård •1986: Modellen anpassas för att fungera för barn/tonåringar som kommer från ”State Mental Hospital” •1990: Modellen anpassas även för att användas för barn placerade i ”vanliga” familjehem, MTFC ”light”

35 34 Varför MTFC? Varför MTFC? Programmet är ett resultat av många års forskning i USA om hur barn hamnar snett MTFC-modellen har testats i en studie som jämförde kriminella pojkar i MTFC med pojkar på institution. Resultaten var mycket lovande: •Ett år efter placeringen hade MTFC-pojkarna mindre än hälften så många anmälningar på sig som pojkarna från institution •Nästan tre gånger så många institutionsplacerade pojkar blev avstängda eller rymde jämfört med MTFC-pojkarna •Pojkarna i MTFC hade begått färre brott än de institutionsplacerade pojkarna både 6, 12 och 18 månader efter programmets slut

36 35 TEORIER och METODER som MTFC bygger på/inspirerade av: •Utvecklingsekologi : olika faktorer som påverkar föräldraskapet, såsom föräldrarnas egen barndom, skolupplevelser, arbetslöshet, bostadsområde, etc. (Bronfenbrenner 1979) och hur ett barns medfödda temperament, motoriska oro, impulsivitet och aggressivitet påverkar föräldrarna samt hur samspelsmönstret dem emellan kan utvecklas både åt det positiva och negativa hållet (Patterson et al 1992 ) •Multisystemisk teori •Kommunikationsteori (Satir m fl) INOM-Familjeforum Syd, Nicolina Fransson

37 36 fler teorier •Salutogenes (Antonovsky) •Funktionell Familjeterapi, FFT (Jim Alexander) •Incredible Years, föräldraträningsprogram (Carolyn Webster Stratton) •Social inlärningsteori (Coercion Theory) Patterson 1982

38 37 Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga!

39 38 Positiv förändring: en balans mellan uppmuntran och gränssättning 5:1 Uppmuntran Gränssättning

40 39 Tillfällen att lära barnet Barnet lyder inte Förälden tjatar Barnet gnäller och säger emot Föräldern skäller ännu mer Barnet får ett utbrott Föräldern skriker och är arg och förtvivlad Barnet ångrar sig eller skäms Föräldern ger upp eller använder sig av straff = Tillfällen att lära barnet Föräldern förlåter och tröstar Föräldern ber barnet om någonting

41 Föräldraskapets pyramid (Webster – Stratton) Använd med urskiljning  Time out  Förlust av privilegier  Naturliga & logiska konsekvenser Använd ofta

42 Det vingliga föräldraskapet

43 Kommunikation- Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation •Kritik/klander •Fientlighet •Kontroll •Överlägsenhet •Likgiltighet Stödjande kommunikation •Genuint informativt Sökande/givande •Spontan problemlösning •Empati •Igenkännande likhet xx

44 Hur gör vi MTFC? 43

45 44 Vanliga familjehem Ej behandling Ingår ej i ett team Ej tidsbegränsad placering Mindre stöd Mycket kontakt med biolog- familj Barnet lever på familjens vanliga villkor Flera placerade barn i varje hem MTFC familjehem Behandling Ingår i ett team Tidsbegränsad placering Omfattande stöd (24 tim/dygn) Ej mycket kontakt med biolog- familj Klar och strukturerad behandlingsmodell Ett placerat barn i varje hem © Kjell Hansson

46 45 MTFC KÄRNKOMPONENTER •Familjehem, endast ett barn/ungdom. Mycket support, hög tillgänglighet •Arbete i riktning mot: ungdomen själv, fritid, familj, skola och närmiljön •Föräldrar eller andra vuxna stödpersoner närvarar •Team-uppbyggnad: tydliga, klara och separerade roller. Hög tillgänglighet •Tidigt fokus på vad som skall ”länkas in” efter MTFC

47 46 forts. KÄRNKOMPONENTER •PDR (Parent Daily Report), inriktning på beteende •Fokus på positiv förstärkning – social inlärningsteori! •Aktiv hållning i att reducera negativa beteenden •Placerande kommun gör utredning, godkänner familjehemmet •Klara tydliga konsekvenser vid regelbrott

48 47 Kartläggningsfas •Under 3-6 veckor träffar teamet familjen och resonerar kring de mål som man vill ha i genomförandeplanen •Socialförvaltningen utreder och godkänner familjehemmet •Teamet gör och tittar på testerna, ex CBCL, SCL-90, TRF •Genomförandeplanen ”spikas” •Uppstartsmöte - ungdomen och familjehemmet träffas för första gången

49 48 Poängsystem med tre steg Behandlingstiden är mellan 6 och 12 månader Steg 1: ca 3-4 veckor Nu vistas ungdomen endast i familjehemmet och på skola/praktik Ungdomen har ingen kompistid och har ej heller permissioner till biologiska familjen. Träffar sin behandlare + färdighetstränaren varje vecka. De biologiska föräldrarna träffar familjeterapeuten.

50 49 Steg 2: ca 3-6 månader •Ungdomen är till största delen i familjehemmet, men har möjlighet till kompistid, permission till biologiska familjen varannan helg •Familjeterapi minst 1 gång/vecka. •Träffar sin individualterapeut och färdighetstränare varje vecka

51 50 Steg 3: ca 2-5 månader. •Ungdomen är mer hemma hos familjen än i familjehemmet. •Ungdomen har kompistid enligt vad familjehemmet/föräldrarna anser vara rimligt. •Familjeterapi varje vecka. •Individualbehandlare och färdighetstränaren fasas ut

52 51 Teamets roller och samarbetspartners •Samordnare •Familjehem •Ungdomsterapeut •Skillstrainer/Färdighetstränare •Familjeterapeut •Familjehemskonsult •Handledare till teamet •PDR-ringare •Socialsekreterare

53 52 Samordnarens roll •Samordnar alla delar i behandlingen •Gör daglig genomgång av Parent Daily Report (PDR), poänglistor och skolkort •Leder möten med familjehemmet varje vecka •Håller kliniska möten varje vecka •Skapar konsekvenssystem för beteenden •Handleder teamet •Genomförandeplanen/målen i fokus INOM-Familjeforum Syd, Nicolina Fransson

54 53 Kliniska möten-teammöten Kliniska möten-teammöten •Kliniska möten –Sätt upp en struktur HA KUL!!! –Fokusera på beteende –Använd PDR och poäng, hänger dom ihop? –Arbeta med förstärkningar –Utveckla interventioner –Planera behandlingstillfällen med familjeterapeuten, UB och skill för följande vecka •Handledning –Varje vecka ska all klinisk personal närvara på mötet –PS ska finnas tillgänglig för det kliniska teamet –Team-medlemmar ska ta kontakt med sin PS före och efter behandlingstillfällen INOM-Familjeforum Syd, Nicolina Fransson

55 54 Ett välfungerande team: •Har en engagerad och kunnig samordnare •Uppskattar och värderar sina familjehem •Skapar lojalitet hos familjehemmen •Arbetar tillsammans för att genomföra interventioner •Engagerar föräldrarna och ungdomarna •Har ett bra samarbete med skolan •Har ett trevligt samarbete med varandra, stödjande och humoristiskt INOM-Familjeforum Syd, Nicolina Fransson

56 Konklusion om MTFC som behandlingsprogram •MTFC är ett lovande behandlingsalternativ •Behandling har visat goda effekter •MTFC lyckas behålla ungdomarna i behandling •Ungdomarnas föräldrar (mödrar) har påverkats positiv av behandlingen •För fosterföräldrarna som är centrala i behandlingsarbetet har det strukturerade arbetssättet fungerat mycket väl. 55


Ladda ner ppt "INOM, Barn & Unga bjuder in till en föreläsningsdag om anknytning omsorgssvikt och behandling •10:00-10.20 Inledning Per Schüller,INOM •10:20—11.00 BraFam."

Liknande presentationer


Google-annonser