Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildning, nätverk och diskriminering Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildning, nätverk och diskriminering Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet."— Presentationens avskrift:

1 Utbildning, nätverk och diskriminering Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet för social forskning (SOFI)

2 •Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än inrikes födda kvinnor? •Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än utrikes födda män? •Varför ser det ut så här? •Vad bör göras?

3 Andel sysselsatta inrikes och utrikes födda, kvinnor och män, år Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

4 Skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, procentenheter Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

5 Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, år, vistelsetid 0-4 år, kvinnor. Procent Källa: Integrationsverket 2006 a

6 Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, år, vistelsetid minst 20 år kvinnor. Procent Källa: Integrationsverket 2006a

7 Andel sysselsatta i befolkningen, utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid , år, kvinnor. Procent vistelsetid 0-4 år vistelsetid minst 20 år

8 Varför större genderskillnader bland utrikes födda än bland inrikes födda? •Invandrade kvinnor dubbelt diskriminerade, både som invandrade och som kvinnor? •Invandrade kvinnor har ett lägre arbetskraftsutbud pga. mer traditionella familjevärderingar? •Vad säger den kvantitativa forskningen (nationalekonomi och sociologi)?

9 •Löneskillnaderna mindre mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män, när hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer. •För invandrade kvinnor minskar nackdelen med att vara invandrad över tid, men nackdelen att vara kvinna kvarstår över tid. •För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid. •Inget stöd för mer traditionella familjevärderingar. (Edin & Åslund 2001, leGrand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004)

10 Sysselsättningsgrad för kvinnor respektive män födda i Afrika med olika vistelsetid, 2004 Källa: Integrationsverket 2007

11 Källa: Integrationsverkets databas STATIV Skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda: föräldrarna födda i Sverige minus föräldrarna födda i Mellanöstern. Sverige Procentenheter

12 Andel högskoleutbildade kvinnor och män, födda i olika delar av världen, 2007

13 Andel med kvalificerat arbete, män med högskoleutbildning, år, % Källa: Ekberg & Rooth (2004)

14 Andel med kvalificerat arbete, kvinnor med högskoleutbildning, år, % Källa: Ekberg & Rooth (2004)

15 Andel akademiker med kvalificerat arbete, kvinnors andel minus mäns andel, år, Procentenheter. Källa: Ekberg & Rooth (2004)

16 VARFÖR SKILLNADER MELLAN INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA ?

17 Utbudssidan Forskningstradition: Tidigare : Låg utbildning, främmande kultur, söker inte jobb. Ännu tidigare: Underlägsen ras. Ny tradition: Religion (=islam), normer.

18 Utbudssidan •Låg utbildning •Söker inte jobb •Kultur, religion, ras, normer •Otillräckliga kunskaper i svenska •Små och resurssvaga nätverk Nej Ja

19 Nätverk: De flesta jobb tillsätts via informella kanaler (släkt, vänner, grannar, skolkamrater) och inte via formella kanaler (arbetsförmedling, annons) •Gäller i synnerhet för inrikes födda •Informella jämfört med formella kanaler  högre lön för inrikes födda  lägre lön för utrikes födda •Utrikes födda har mindre omfattande nätverk, med en svagare ställning på arbetsmarknaden Källa: Olli Segendorf (2005), Behtoui (2006)

20 Efterfrågesidan Olika behandling, dvs diskriminering •på arbetsmarknaden •samhällets institutioner

21 Diskriminering: •Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska) •Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende. •Utrikes födda hade högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda under 90-talskrisen (kontrollerat för bl.a. anställningstid på företaget). xx

22 Vad betyder efternamnet? •Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn. •Detta gäller särskilt efternamnet Mohammed. (Arai m fl 2006 och Arai & Skogman Thoursie 2009)

23 Genomsnittliga å rsinkomster f ö r Namnbytare och en kontrollgrupp av Icke-namnbytare Källa: Arai m.fl. (2006)

24 •Byte från ett afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt klingande namn innebär en årlig inkomstökning på i genomsnitt 15 %. •Störst inkomstökning för relativt lågavlönade.

25 Platsbanken på internet •Arbetssökande med icke-nordiska namn, får nästan en tredjedel färre svar än arbetssökande med svenska namn (kontrollerat för utbildning, arbetslivserfarenhet mm mm). •Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor. (Eriksson & Lagerström 2007)

26 Fältexperiment Correspondence testing: skriftliga ansökningshandlingar till samma lediga arbete från personer med likvärdiga meriter, den ene med ett utländskt den andre med ett svenskt klingande namn.

27 Correspondence testing: resultat •Carlsson & Rooth (2006) Unga män med ett arabiskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter. •Bursell (2007) Unga kvinnor och män med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga kvinnor och män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.

28 Relativ frekvens att bli kallad till intervju för arbetssökande med svenskt klingande namn respektive arabiskt eller afrikanskt klingande namn. Kvalificerade arbeten:Relativ frekvens Gymnasielärare(1,2) Sjuksköterska1,3 Förskollärare1,5 IT-personal1,9 Ingenjör2,0 Mindre kvalificerade arbeten: Receptionist(1,4) Kock1,4 Försäljare1,9 Lagerarbetare2,1 Snickare2,3 Chaufför2,6 Städare3,0 Kassör3,1 Vårdbiträde3,6 () värden inom parentes är ej statistiskt säkerställda Källa: Bursell (2007), min översättning.

29 Fältexperiment •Situation testing: samma lediga arbete söks av personer med likvärdiga meriter: hela kedjan från första telefonkontakt till tillsättning. •Resultat: Unga infödda män och kvinnor med bakgrund Mellanöstern diskrimineras i samtliga led, och i synnerhet i steget från CV till intervju. (ILO 2007)

30 Gender aspekter på etnisk diskriminering •Endast ett fåtal studier. •Utrikes födda män löper större risk att bli diskriminerade än utrikes födda kvinnor. •Inrikes födda män diskriminerar mer än inrikes födda kvinnor.

31 Integrationspolitiken och dess institutioner •Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket

32 Integrationspolitiken och dess institutioner •Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket  •Resursperspektivet ersattes med problemperspektivet, där den enskilde invandraren är ett problem som måste hanteras, motiveras och rustas av experter på människor med problem.

33 Integrationspolitiken och dess institutioner •SFI: år efter år uppnår endast omkring en tredjedel målen inom två år.

34 Integrationspolitiken och dess institutioner Bollande av individen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenstudier och olika projekt. Incitament kan vara att flytta kostnaden till någon annans plånbok. Svarte Petterspel.

35 Integrationspolitiken och dess institutioner Några exempel

36 Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning •1997 började nästan utrikes födda kvinnliga och nästan manliga akademiker i grundläggande vuxenutbildning. •Nästan hälften av dessa akademiker har sedan läst grundläggande vuxenutbildning mellan 5 och 13 terminer. Källa: Integrationsverket (2007)

37 Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning, VARFÖR? •Föreställning både hos tjänstemän och studerande att grundläggande vuxenutbildning är en normal fortsättning på svenska för invandrare (SFI), även för högskoleutbildade. •Föreställning att endast svenska betyg och examina duger i Sverige. Bäst att börja om från början. •Studiestöd/studielån i stället för försörjningsstöd.

38 Inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004 KategoriAntal utr. födda% av samtliga Öppet arbetslösa ,6 Kat. 14 ”Övriga” ,3 Starta eget ,5 Subv. anställn ,6 Div. och praktik ,4 AMU ,7 Förbered. utb ,3 Källa: Integrationsverket (2006b)

39 Inskrivna i AMS Kategori ”Övriga” Utrikes föddaInrikes födda 2 år eller längre i Sverige56,1% Andel högskole-utbildade31,117,7 Andel år64,046,7 Källa: Integrationsverket (2006b)

40 Kommunala program och validering •Utrikes födda ofta i kommunala arbetsmarknadsprogram och kurser, syftet inte alltid att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Aldrig utvärderade! •Validering av kompetens förvärvad utomlands: oöverskådlig, svårtillgänglig, ej naturligt inslag i introduktionen. Källa: Integrationsverket (2006b)

41  Väntrumssyndrom: utrikes födda anses aldrig vara job-ready.  Institutionell tröghet: saknas effektiva verktyg för att åstadkomma förändring.  Program för invandrade utvärderas sällan, i sht inte i kommunerna.  Gap (avgrund) mellan politiska deklarationer och politikens genomförande.

42 Vad bör göras? •motverka diskriminering •ersätt bristen på resursfulla nätverk •bygg på systematisk utvärdering av vad som fungerar och vad som inte fungerar och för vem •utbildning viktigt men också att •kompensera för myndigheters bristande förmåga att erkänna kompetens förvärvad utomlands

43 Referenser Arai, Mahmood & Skogman Thoursie, Peter (2009), “Renouncing Personal Names: An Empirical Investigation of Surname Change and Earnings, Journal of Labor Economics, vol. 27, Arai, Mahmood, Schröder, Lena, Skogman Thoursie, Peter & Thoursie, Anna (2006), Måste alla heta som Svensson? Landsorganisationen och Integrationsverket. Behtoui, Alireza (2006), Unequal Opportunities, akademisk avhandling, Linköping Studies in Arts and Science No Bursell, Moa (2007) “What’s in a name? A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process”, Working Paper 2007:07, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof (2006), Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data, Institute for the Study of Labour (IZA), Discussion Paper No Edin, Per-Anders & Åslund, Olof (2001), Invandrare på 1990-talets arbetsmarknad, Forskningsrapport 2001:7, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004), Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad – skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer, expertbilaga till Rapport Integration Eriksson, Stefan & Jonas Lagerström (2007), ”Detecting discrimination in the hiring process: evidence from an Internet- based search channel “, Working Paper 2007:19, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). ILO (2007) “Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment", International Migrations Papers: 2, Geneva, International Labour Office. Integrationsverket (2006a), Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket (2006b), Rapport Integration le Grand, Carl & Szulkin, Ryszard (2002), "Permanent Disadvantage or Gradual Integration: Explaining the Immigrant-Native Earnings Gap in Sweden", Labour, 16 (1), Nekby, Lena (2003), “How Long Does it Take to Integrate? Employment Convergence of Immigrants and Natives in Sweden.” in Empirical Studies on Health Insurance, Employment of Immigrants and the Gender Wage Gap, PhD Thesis, Stockholm University, Dissertation in Economics 2003:2. Olli Segendorf, Åsa (2005), ”Wage Effects of Search Methods for the Nordic and the Non-Nordic Born” i Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Institutet för social forsknings avhandlingsserie, nr 65, Stockholms universitet. Rashid, Saman (2004), Immigrants’ Income and Family Migration, akademisk avhandling, Umeå Economic Studies, nr. 625.


Ladda ner ppt "Utbildning, nätverk och diskriminering Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet."

Liknande presentationer


Google-annonser