Det besökta företagen och organisationerna

En presentation över ämnet: "Det besökta företagen och organisationerna"— Presentationens avskrift:

1 Det besökta företagen och organisationerna
Pyaozersky Timber Industry Enterprise Muezersky Timber Industry Enterprise Voukatti – Karelia Karellesprom Kostamuksha Les Petrozavodsk State University Karelian Research Institute for Timber Industry October Railway Company, Petrozavodsk Department

2 Besökta företag och organisationer
Pyaozersky Timber Industry Enterprise (areal ha, avverkar m3/år) Muezersky Timber Industry Enterprise (areal ha, avverkar m3/år) Karellesprom (avverkar m3/år, avverkningsrätt på m3/år) Voukatti-Karelia (areal ha avverkar m3/år,) Petrozavodsk State University Karelian Research Institute for Timber Industry October Railway, Petrozavodsk Department Kostamuksha Les (avverkar 120 – m3/år)

3 Ryska avverkningsföretag – Pyaozersky
Grundat 1973 Avverkar m3/år (35% timmer, 50% massaved, 15% ved) Avverkningsrätt på ha ( m3/år), 60% tall och 40% gran Antalet anställda ca 650 Man skulle kunna öka avverkningsvolymen något. Begränsningar p g a dåligt utbyggt vägnät och stora arealer lågproduktiv skog

4 Ryska avverkningsföretag – Pyaozersky (förädling)
Ny Kara cirkelsåg Årlig produktion, m3 sågad vara?, m3 för % av produktionen torkas. Sågar diametrar > 14 cm Man planerar att öka sågverksproduktionen till m3 sågad vara, varav 75% ska torkas Merparten av produktionen säljs till Finland Samarbete med StoraEnso Merparten av massaveden säljs till StoraEnso, en del till Karelska pappersbruk Har visst överskott av lövmassaved p g a minskad efterfrågan från Finland

5 Ryska avverkningsföretag – Pyaozersky (skogsbruk)
Avverkar m3/år 1/3 av avverkningarna sker med gammal rysk teknik (helstam) 2/3 avverkas med kortvirkesmetoden (CTL), en del motormanuellt det mesta med skördare (6 lag) Idag endast slutavverkning Några finska entreprenörer anlitade då utbildade maskinförare saknas. Detta medför höga kostnader Man har utrustning för vägbyggnad/-underhåll och bygger ca 20 km ny väg per år Företaget planterar efter slutavverkning

6 Pyaozersky – Inställning till samarbete
Företaget har goda relationer till Finland men känner sig inte bundna av att sälja virket dit Man har ett överskott på björkmassaved Man har ca m3 sågtimmer och ca m3 sågad vara per år som ”kan byta köpare” Finska bolag betalar EUR 25 för massaved och EUR 45 för timmer fritt bilväg Det är möjligt för finska timmertransporter att passera gränsen (mot Kusamo) utan speciellt tillstånd Intresserad av utbildning av maskinförare på rysk sida

7 Ryska avverkningsföretag – Muezersky
Grundat 1929 Avverkar m3/år i slutavverkning, samt ca m3/år gallring (annan avverkning) Avverkningsrätt på ha, medelvolym 130 – 140 m3/ha (70% tall, 20 – 30 % gran, < 10 % björk) Antalet anställda ca 560 Man skulle kunna öka avverkningsvolymen, men i begränsad omfattning.

8 Ryska avverkningsföretag – Muezersky (förädling)
Endast mindre sågverksverksamhet. Producerar ca m3 sågad vara per år i en gammal rysk ramsåg. Eftersom krav ställs på lokal förädling vid tecknande av avverkningskontrakt planerar man att utöka sågverkskapaciteten och investera i nytt sågverk + 4 torkar (från Italien) Har en stor lastningsterminal för virke till tåg i Muezersky Intresserade av produktion av pellets och träkol och söker lämplig teknik och samarbetspartner

9 Muezersky Timber Terminal

10 Ryska avverkningsföretag – Muezersky (skogsbruk)
Avverkar m3 per år slutavverkning (och m3 per år i gallring ???) Fram till slutet av 2005 endast helstam, modern amerikansk teknik + gammal rysk. Planerar successiv övergång till kortvirkesmetoden (CTL). Ett tungt argument för övergången är att virket kan apteras till efter köparens önskemål Har köpt två skördare och två skotare (Timberjack). Ett skördarlag arbetar idag men står mycket liten volym (ovana förare) Övergången till CTL kräver byte av timmerbilar från gamla ryska helstamsekipage till kortvirkesbilar (troligen Volvo) Kostnaden för avverkning och vidaretransport!till terminalen i Muezersky uppskattas till 600 – 610 rubel/m3 (ca 50 km) Man planterar efter slutavverkning

11 Traditionell rysk teknik

12 Modern helstamsteknik

13 Rysk helstamsbil

14 Muezersky – Inställning till samarbete
Samarbetar idag med flera finska företag och har haft visst samarbete med svenska företag Har inga långsiktiga åtaganden utan säljer till den som betalar bäst Priset för virke vid finska gränsen (vid tågtransport) är EUR 50 – 55 för sågtimmer Att transportera virke från Muezersky till finska gränsen vid Vartius kostar ca EUR 4 per m3. Lastvolymen per vagn är m3. Företaget är villigt att medverka så att ev transporter till Sverige fungerar

15 Ryska avverkningsföretag – Karellesprom
Staten majoritetsägare. Företaget har intressen i flera andra större avverkningsföretag Avverkade m Avverkningsrätt på m3/år I stort sett inge vidareförädling. Har en mindre såg med virkesförbrukning på m3 per år. Man kan öka avverkningsvolymen något, men även den lokala efterfrågan ökar Ca m3 rundvirke per år exporteras, merparten till Finland

16 Ryska avverkningsföretag – Karellesprom (skogsbruk)
Avverkade m3 2005 55 – 60 % kortvirkesmetoden och man kommer succesivt att helt övergå till den Avverkningsmaskiner från Timberjack och Valmet Har ca 25 timmerbilar för kortvirke (Volvo?)

17 Karellesprom – Inställning till samarbete
Samarbetar idag främst med Finland. Man exporterar virke på båt från Pudozh (3 000 m3 per båt) under ”barmarksperioden”. Priser på virke (fob) Sågtimmer EUR 42 – 45 Massaved, tall EUR 21 – 23 Massaved, björk EUR 23 – 25 Tåg är också möjligt Har tidigare haft samarbete med Sverige. Sålt virke till Södra och Sveaskog. Har även haft kontakter med SCA utan framgång då de helst köpt från St Petersburg och Baltikum. Intresserad av att starta produktion av pellets (och samarbete). Råvara finns – teknik saknas

18 Statliga järnvägarna Styrs centralt från regeringen i Moskva.
Internationellt samarbete kan ej ske utan Moskva’s inblandning ”Petrozavodsk region” träffar lokala avtal med kunder, och har också samarbete med Finland

19 Järnvägsnätet i Karelen
Till Murmansk Pyaozero Vartius Barents link Kostamus Muezersky Finska gränsen Petrozavodsk

20 Lastvolymer och kostnader
Maxiamal storlek på ett tågsätt är 55 vagnar (4-axliga) Max vikt per tågsätt är ton Max totalvikt per vagn är 67 ton (22 ton tomvikt och 45 ton last). (55 x 67 = 3685). Exempel på transportkostnad: 251 rubel för 123 km (ca 2 rubel per tonkm). Kostnaden per tonkm sjunker något vid längre avstånd Det går troligen inte att köra med ryska vagnar utan omlastning krävs vid gränsen

21 Slutsatser – Tillgängligt virke
De besökta företagen kan öka avverkningarna något. De är inte bundna av några långsiktiga avtal utan kan säja till de som ger de bästa villkoren Det finns inga ”administrativa” hinder för export av virke Virke kan transporteras Med tåg via södra Karelen och Vartius (omlastning) Via båt från Pudozh (sommarhalvåret) På bil (södra Karelen, Vartius, och gränsövergång öster om Kusamo)

22 Slutsatser – Virkes- och transportkostnader
Följande virkespriser har angetts av de besökta företagen EUR 25 för massaved och EUR 45 för timmer fritt bilväg (Pyaozersky) EUR 50 – 55 för timmer vid finska gränsen (Muezersky) Sågtimmer EUR 42 – 45, Tallmassaved EUR 21 – 23, Björkmassaved EUR 22 – 25, fob, i Pudozh (Karellesprom) Transportkostnaden på järnväg är ca 2 rubel per tonkm

23 Slutsatser - Avverkningsteknik
Absoluta merparten av virket avverkas med stammetoden (mest gammal rysk teknik). Låg produktivitet och höga kostnader. Samtliga besökta företag avser att gå över till kortvirkesmetoden (inom relativt snar framtid) Investeringar i skördare och skotare De skördarlag som finns dag har i regel mycket låg produktivitet, ner mot m3 per år (trots att en del enligt uppgift jobbar 2-skift, 24 timmar per dygn) En övergång till kortvirkesmetoden kräver också en övergång till timmerbilar för kortvirke Skogsbilvägar är ett problem Utbildade maskinförare saknas och kortkurser vid maskinleveranser ger inte ”fullgott” resultat. Efterlyser utbildning av maskinförare lokalt/regionalt

24 Slutsatser – Skogs- och miljövård
Skogsvården har ingen högre prioritet Man säger sig plantera efter slutavverkning, men? (vi såg i alla fall en bild av en markberedare) Företagen hyser oro för att större delen av skogsvårdsansvaret ska hamna på avverkningsföretagen i den nya skogslagen Idag nästan enbart slutavverkning, men man kommer inom en snar framtid att få stora arealer med röjnings- och gallringsbehov Insikt och utbildning i ”uthålligt skogsbruk” saknas hos skogsarbetare. Yrkesinriktade utbildningar i ämnet saknas Kravet från omvärlden på certifiering skärps Ryssland har idag ingen nationell FSC standard Problem med miljörörelsen i vissa områden