Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge."— Presentationens avskrift:

1 Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

2 Äldre i Sverige idag •>1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre. •5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre. Högteknologisk vård ges i mycket högre omfattning än tidigare till äldre. •Antalet geriatriska sjukhusplatser har minskat med 64% mellan •2/3 av all äldreomsorg ges av anhöriga. GFI 02

3 Åldrandet •”Enda sättet att leva länge är att åldras” Francois Auber ( ) •Att leva ett långt liv utan att åldras är en utopi. Frågan är snarare hur man lever och hur man åldras. J Lökk läkartidningen

4 Åldrandet pågår hela livet  Tredje och fjärde åldern  Tiden innan arbetslivet  Arbetsåren  Pensioneringen  Äldre med bristande funktioner

5  Sedan mitten av 1900-talet har medellivslängden ökat  för kvinnor från år  för män från 69 till 78 år  År 2050 beräknas den förväntade livslängden  vara 86,3 för kvinnor  och 83,8 år för män Källa SCB, juni 2007 Medellivslängden ökar

6 Fysiologiska förändringar  Kroppscellmassan (LBM)  Längd  Vikt  Kroppsvatten

7 Med åldern förändras kroppssammansättningen IB HESSOV Klinisk Ernaering Danmark 2005

8 H70-studien uppföljning 25 år, BMI •Kvinnor år blev 5 cm kortare och minskade ca 5 kg i vikt •Männen blev 4 cm kortare och minskade drygt 3 kg i vikt –Lägst dödlighet hade kvinnor med BMI och män med BMI Dey et al Eur J Clin Nutr 1999;53:905-14

9 Vatten  90 % hos ett foster  80 % hos ett barn  70 % hos en vuxen  60 % hos en gammal person  Svenska studier: åringar  <60 % hos män och < 50% hos kvinnor Steen -88

10 Äldre – låg energiförbrukare  Lägre basalomsättning än yngre  Minskad fysisk aktivitet

11 Sarkopeni- ett ”nytt” begrepp med klinisk betydelse (NG 1) •Muskelatrofi – sarkopeni (grek) eg brist på kött •Myntades av Irwin Rosenberg 1989 ”Muskelförlust stjäl den äldres frihet” Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008

12 Sarkopeni - orsaker •Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka: –Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält •ofta i kombination –Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein

13 Åldrandets sarkopeni •Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande. •Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år. •Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år •Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.

14 Åldrandets sarkopeni •Det är främst snabba och starka typII- fibrerna som försvinner. Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008 Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81

15 Optimalt proteinintag? •Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart –Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d •Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27: –Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes. •Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90

16 Framtida forskning •Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter? –särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein Rieu I et al J Physiol 2006;575: •Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning) Esmarck B et al PHysiol 2001;535: •Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition

17 Kosttillägg och träning •Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med ”resistance training” •Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga. –100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week. –Näringsdryck = 360 kcal •Fiatarone MA, O’ Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:

18 Proteininnehåll i olika livsmedel Köttg/100g råvara Fisk Skaldjur Mjölk/fil/yoghurt1 glas 7 Ost Ägg (ca 60g) 7-8 Linser, bönor kokta 8-11 Mandel, nötter Bröd 7-11

19 D-vitamin – Funktion och förekomst  Behövs för immunförsvar, fortplantning, insulinsöndring och upptag av kalcium och fosfat  Bildas i huden när man vistas ute (UVB- strålning)  Finns i bl a fet fisk

20 D-vitaminbrist - folksjukdom  Prevention för benskörhetsfrakturer  D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk  D-vitamin minskar risken att dö i förtid  Cancer, diabetes, MS, influensa  Viktigt med nya rekommendationer

21 D-vitamin i livsmedel Feta fiskar som ål, makrill, lax, sill, strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. (Vit D 3) Finns även i kantareller och trattkantareller! (Vit D 2) Rekommenderat intag för personer > 60 år =10 μg. Ofta behov av supplement

22 Vitamin D rekommenderat intag för äldre = 10 μg Vit D μg/100g •Flat- och varmrökt ål98 •Gös29 •Abborre21,4 •Lax16 •Sardiner i olja15 •Makrill14 •Sill12 Källa:Livsmedelsverket

23 Ägg utmärkt till frukost – aptitretare tillsammans med sill ÄGGFAKTA 100 % av vit B12 31 % av selen 14 % av vit D 12% av folsyra - dessutom proteinrikt! 7-8g protein/60g

24 Kalcium Dagsbehov 800 mg t ex •2 dl mjölk 230 mg •2 skivor ost 110 mg •2 dl filmjölk 230 mg •100 g spenat 170 mg •1 st apelsin 50 mg

25 Behandling kalcium och vit D •1 000 – mg kalcium och 20 μg D- vitamin per dag för personer med lågt kalciumintag och D-vitaminstatus •Läkemedelsverket rekommenderar osteoporospatienter mikrogram D-vitamin samt mg kalcium per dag, utöver kostintaget Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 2007;4:19-29

26 Supplementering med Kalcium och D-vitamin •Delvis motstridiga resultat •En kombination av D-vitamin och kalcium kan minska risken för frakturer främst hos äldre kvinnor Kommentar till rapporten ”Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling”, SBU Freyschuss B, Stockholm 2006

27 Råd vid förstoppning  Öka vätskeintaget  Använd naturligt fiberrika livsmedel  Molinogröt, fullkornsgröt/-välling  Plommondryck  Rapsolja + fil  Produkter med lactobaciller  Laxermedel

28 Pajalagröt 2 l färdig gröt = 8-10 port •1 dl russin •1 dl katrinplommon (hackas i små bitar) •1 dl aprikoser( ” ” ” ) •1 tsk salt •1 dl linfrö •6 dl fiberhavregryn •15 dl vatten

29 Vätska - vatten En vuxen person behöver 2-3 liter per dag eller ca 30ml/kg kroppsvikt

30 Friska äldre äter bra •Genomsnittligt •H-70 undersökningar •Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll (ADL, kognition etc)

31 Undernäring förekommer ofta Ca % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda 1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring) Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114 Förekomst Vårdenhet undernäring, % Medicinskt akutintag20-39 Medicin 8-25 Strokeenhet16 Kirurgi12-35 Ortopedi38 Geriatrik28,5-36 Hur många patienter är i riskzonen eller har ”ätproblem” utan att vara konstaterat undernärda?

32 8 vanliga D:n •Disease •Depression •Dementia •Dysphagia •Dysgusea •Drugs •Dentition •Dysfunction

33 Viktförlust vid demenssjukdom •Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre. •Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. •Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer’s sjukdom. •Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.

34 Viktförlust - orsaker? •Förändrat ätbeteende –Minnesförlust, desorientering –Apraxi –Agnosi –Anomi – ordglömska •”Sundown syndrome”

35 Viktförlust - orsaker? •Förändrat luktsinne. –Problem med att identifiera, känna igen •Inflammation –Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor •läkemedelsbiverkan

36 Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer’s sjukdom •Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas. •Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD. Läkartidningen Vol 102:20; Lennart Wetterberg

37 Dysfagi - Hur vanligt? •Parkinsons sjukdom –Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50% •Demenssjukdom –I sent skede av AD vanligt •Stroke –30-45% i den akuta fasen –ca 10% får kvarstående problem

38 Utredning •Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation. •FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen). •Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten). •Kost- och vätskeregistrering.

39 Identifiera nutritionsproblem  Vikt, längd BMI  ( 70 år=22-27)  Viktförändring  Ätsvårigheter

40

41 Identifiera nutritionsproblem  Vikt, längd BMI  ( 70 år=22-27)  Viktförändring  Ätsvårigheter

42 Munhälsa •Dåligt munstatus påverkar vårt matintag –Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet) •Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande

43 Munhälsa •Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre –Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41: •Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende –Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006

44 Minimibehov (per kg och dygn) •Energi: ca kcal •Protein: ca 0,8g •(i många situationer 1,0- 1,5g) •Vätska 30 ml •Extra vitaminer och mineraler ges vid behov

45 Cochrane Database Syst Rev •Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre –utan att leda till minskat intag av vanlig mat –och bidra till viktuppgång el minska viktförlust •Milne AC, Potter et al 2009

46 Calogen studien Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal 60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8 Effekter: 50% högre energiintag. • vikten stabil • bättre aptit • bra pl-fettsyraprofil n=24n=27 P=0.002 P=0.012 Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press

47 Dysfagi – ny bok Logoped Per Svensson

48 Svårigheter att äta Albert Westergren – studentlitteratur 2003 Bedömning av ätandet •Intagande av mat, ”intag” •Sväljningsprocessen, ”sväljning” •Energitillgång, ”energi/ork”

49 Drycker •Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl •Geléade drycker •”Bullkaffe” •Kalla drycker lättare att svälja än varma •Kolsyrade drycker bra –(Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) ) GFI 2007

50 Enteral nutrition - När PEG när sond? •Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk •Vid längre tids behandling rekommenderas PEG. Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.

51 EN och PN (total eller stöd) •2006 –ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics •2008 –ESPEN guidelines Parenteral Nutrition: Geriatrics

52 ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics Rekommendation •Vid tidig och moderat demens rekommenderas flytande kosttillägg ibland även EN för att förhindra undernäring (grad C) •Till patienter med svår demens rekommenderas ej enteral nutrition (Grad C) Clinical Nutrition (2006) 25:

53 Ethical and legal aspects of EN •Dementia: –”Recent studies of terminal dementia has shown that tube feeding does not prolong life and causes more complications than benefits. It reminds us that loss of appetite and thirst are terminal features in this fatal condition as in other terminal illnesses at a late stage” –Espen guidelines on enteral nutrition. Clinical nutrition (2006) 25:

54 Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik Viktigt att diskutera i teamet/vårdlaget Det kan ta tid men är så viktigt!

55 Munvård •Tillhör grundläggande omvårdnadsåtgärder •Syftet med munvård är att undvika infektioner i munhålan samt att mat och dryck skall kunna intas utan obehag •Viktigt för välbefinnandet –Albert Westergren Svårigheter att äta 2003

56 Effekter av Nutritionsbehandling •Förbättrat nutritionsstatus –Bättre ork till träning –Ökad muskelstyrka –Starkare andnings-, svalg- och diafragma-muskulatur

57 Teamarbete Läkare Logoped Dietist Sjuksköterska,undersköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Tandläkare och tandhygienist

58 Vårdalinstitutet; rum/mat och näring/speciella näringsbehov/screening instrument


Ladda ner ppt "Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge."

Liknande presentationer


Google-annonser