Skolan och ANTD prevention - vad fungerar

En presentation över ämnet: "Skolan och ANTD prevention - vad fungerar"— Presentationens avskrift:

1 Skolan och ANTD prevention - vad fungerar
Sven Bremberg 90 min - 45 bilder 1

2 Skola - alkoholproblem
Utage-rande Alkohol /drogbruk Alkohol/ drogproblem Skolpres-tationer SES Utbild-ningsnivå 7 år 16 år 33 år Fothergill KE, Ensminger ME. Childhood and adolescent antecedents of drug and alcohol problems: A longitudinal study. Drug Alcohol Depend. 2006;82(1):61-76.

3 Uppnått målet i åk 9 VT 2008

4 Riskökning: sjukhusvård för självmords-försök efter betyg i åk 9, justerade modeller (Hjern et al 2009) Hjern et al 2009; low average - -1 SD - M

5 Fysisk och psykisk ohälsa efter förmåga att hantera skriven information – USA
Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Percent Långvarig sjuklighet This shows that in the US there is a strong relationship between literacy capability and health status. This is not surprising since brain development in the early years influences both health and literacy at the later stages of life. Nivå NALS, p. 44, 2002

6 Effect on adult health of schooling, Sweden (Spasojevic 2003)
Grundskolan införs gradvis i Sverige efter 1950: 7 år blir 9 år Män födda : hälsa kontroll för SES Ett år mer i skola: 19% mindre risk för ohälsa. Motsvarar en en inkomstökning om 120 tkr. Övervikt: 12% mindre.

7 Skolkulturens betydelse för bruk av alkohol och droger (Bisset 2007)
Kontroll för familjebakgrund Mått på skolkultur Betyg + skolk Effekter av god skolkultur (minskning) Tidig alkoholdebut: 41% Hög alkoholkonsumtion: 26% Bruk av illegala droger: 29% 1.Bisset S, Markham WA, Aveyard P. School culture as an influencing factor on youth substance use. J Epidemiol Community Health. 2007;61(6):

8 Att främja goda skolprestationer
Framgångsrika skolor Effekter av olika insatser (Hattie) Självförtroende Samverkan med föräldrar Social och emotionell kompetens Mobbning Program som bygger på KBT 8

9 Rutters kriterier för Framgångsrika skolor
Undervisningen Tydliga mål Intellektuellt utmanande Begränsat fokus under varje undervisningspass Maximal kommunikation lärare - elev Skolan Aktivt pedagogiskt ledarskap från rektor och studierektor Effektstorlek: 0,7 SD Förklarar 10-15% av variation skolor emellan

10 The power of Evaluation in the classroom
800+ meta-analysis 50,000 studies, and 200+ million students John Hattie London May 2009

11 Identifying what matters
Percentage of Achievement Variance Students Teachers Home Peers Schools Principal

12 Influences on Achievement
Effektstorlek i relation till kostnad!

13 Rank these 12 effects: Answers
Feedback Student-teacher relationships Teaching study skills Homework Class size Charter schools Ability grouping Open vs. traditional classes Retention (hold back a year) Shifting schools

14 The Winners ... Rank Influence Studies Effects ES 1
Providing formative evaluation 30 78 .90 2 Micro teaching 402 439 .88 3 Acceleration 37 24 4 Classroom behavioral 160 942 .80 5 Comprehensive interventions for learning disabled students 343 2654 .77 6 Teacher clarity na .75 7 Feedback 1287 2050 .73

15 Självkänsla

16 Stöd till föräldramedverkan: barn 6-10 år, 18 försök (Nye, 2006)
16

17 Att minska utagerande Framgångsrika skolor
Effekter av olika insatser (Hattie) Självförtroende Samverkan med föräldrar Social och emotionell kompetens Program som bygger på KBT Mobbning Utevistelse - fysisk aktivitet 17

18 Samverkan med föräldrar
Föräldrakraft

19 Former av psykisk ohälsa
Utagerande problem Inåtvända problem

20 Effekter av SET i Botkyrka åk 4-9 kontrollerat försök (Kimber 2008)
Variable Effect size Body image 0,48 Psychological well-being 0,33 Aggressiveness Bullying 0,39 Alcohol (grade 7-9) 0,26 Narcotics (grade 7-9) 0,23

21 Program som förebygger utagarande: varaktighet för effekter
Hahn 2007

22 School-based prevention of problem behaviors: a meta analysis of 165 interventions. Wilson et al J Quantiative Criminology 2001

23 Program inriktade på våld och aggressivitet
Wilson och medarbetar har sammanställt resultat från studier av insatser i skolan för elever i åldern 6-18 år som syftar till att minska utagerande beteeende, aggressivitet och våld (Wilson 2007). Författarna fann 249 kontrollerade försök. Den samlande bilden är att insatserna reducerar utagerande beteeende och aggressivitet i sådan omfattning har det har praktiskt betydelse. Insatserna ökar även elevernas engagemang i skolan och reducera förekomsten av inåtvända problem (oro och nedstämnhet). Effekterna var mest påtagliga om genomfördes hela klasser, vilket innebar att de riktades både till elever med och utan problem. Effekterna var mest uttalade på de yngre barnen. Program som var direkt inriktade på elevernas beteende var effektivare än individuell rådgivning har tveksam effekt. Inte oväntat ger mer omfattande program de största effekterna. På webplatsen Skolan förebygger redovisas några av effektiva program som används i Sverige. Hahn 2007

24 Aktiv problemlösning med hjälp av program som ex ”Du bestämmer”
1. Klargöra hälsoläge Jag Mål 2. Strategi till förbättring

25 Mindfulness - medveten närvaro

26 Primärprevention med KBT i skolan
Känsla Iakttagelse Tolkning Ca 10 gruppövningar på mellan- eller högstadiet 4 experimentella studier: 50% minskning av depression Svenska erfarenheter i Malmö

27 Prevention av mobbning
Föräldrautbildning Tillsyn av skolgårdar Diciplinära åtgärder Kamratstödjare Utbildningsvideo Samlad omfattning Olweus modell Ref Ttofi 2008, BRÅ De tre viktigaste programkomponenter, som är förknippade med en minskning av antalet mobbare, är: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar och disciplinära åtgärder. De tre viktigaste programkomponenterna om är förknippade med en minskning av antalet mobbade är: utbildningsvideor, disciplinära åtgärder samt arbete med elever som kamratstödjare. 

28 Utevistelse och ADHD (Kuo 2004)
Barn och ungdomar i ålder år (USA) Olika former av organiserade fritidsaktiviteter Om aktiviteter genomförs utomhus i naturen har barnen mindre ADHD symptom (kontroll för SES m.m.) Utevistelse i naturen kan minska ADHD symptom I en stor amerikansk studier har forskarna studerat effekterna av olika fritidsaktiviteter på förekomst av ADHD symptom (Kuo 2004). Barnen i olika jämförbara grupper deltog i olika aktiviteter efter skolan och under helgerna. De som fick vara ute i naturen hade mindre ADHD symptom jämfört med barn som hade aktiviteter inomhus. Andra undersökningar (refererade i artikeln) har visat att vistelse i naturen ökar koncentrationsförmågan. Studien ger således stöd för uppfattningen att vistelse i naturen är hälsofrämjande. Dock har endast denna studie publicerats. Evidensläget är därför oklart

29 Motion förebygger depression (RCT)
Barn 9 år: springer hoppar studsmatta och cyklar 20 minuter 3 gånger/vecka I 6 veckor (Crews 2004) Ungdomar år. Intensiv träning 2 ggr/vecka under minuter (Norris 1992). Barn 9 år gamla. Försöksgrupp: springa, hoppa studsmatta och cykla 20 minuter 3 gånger/vecka I 6 veckor. Utfall: reducerad förekomst av depressiva besvär (Crews 2004) Ungdomar år gamla. Intensiv träning 2 ggr/vecka under minuter i 10 veckor. Utfall: depressiva besvär reduceras (Norris 1992). Självkänsla förbättras, 8 RCT (Ekeland 2004)

30 Systematiskt kvalitetsarbete
01/20/

31 Nationell kartläggning av ungdomars psykisk ohälsa - Trender - Öppna jämförelser
Sven Bremberg

32 Syften Möjlighet att följa trender över tid
Underlag till lokal reflektion I vilka kommuner och skolor mår barnen påfallande bra? Varför? Finns det problem i den egna kommunen eller skolan? Värdera helheten Flera variabler ska visa på de fenomen som värderas

33 Värdering av “problempoäng”
“Normal” “Problem” 90% 10% Problemtyngd

34 Göteborg åk 9 25% kommuner med minst problem
25% kommuner med mest problem

35

36

37

38 Innebörd i “nedstämdhet”
Individnivå Psykologiska förklaringar Biologi Familjeförhållanden Relation till kamrater Gruppnivå Livschanser Adaptation: behov av omprövning

39 Analyser på kommunnivå
Formulera hypoteser som kan förklara utfallet Använda andra datakällor för att pröva hypoteserna Öppna jämförelser Webor Kommunala basfakta … 39

40 Nått målen i alla ämnen åk 9, 2008
40

41 Lärare klargör förväntningar på eleverna
Jämförelser i mellan skolor där elever ofta mår bra alt. dåligt. Stockholm län i åk 9 Lärare klargör förväntningar på eleverna Mår bra: 6p. Mår dåligt: 3p Elevinflytande Mår bra: 7p. Mår dåligt: 2p Elever påverkar ”elevens val” Mår bra: 8p. Mår dåligt: 2p Aktiviteter på fritiden i skolan

42 Fullföljer gymnasiet inom 3 år
42

43 Ungdomar som ej är etablerade i arbete och inte studerar, 2 år efter gymnasiet
43

44 Arbetslösa per län kv

45 Samband mellan andel ej i förvärvsarbete 15-24 år och ökning av symptom, 1985-2005, pojkar EU (HBSC)

46 Steg 3: Navigatorcentra: samarbete AF - Skola - Socialtjänst
46

47

48 Bok: Investera i barns hälsa