Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Index zUttrycker värdet av en storhet relativt värdet av en annan storhet. zSerier av värden i tid (eller rum) uttrycks i en viss enhet zIndex anger.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Index zUttrycker värdet av en storhet relativt värdet av en annan storhet. zSerier av värden i tid (eller rum) uttrycks i en viss enhet zIndex anger."— Presentationens avskrift:

1 1 Index zUttrycker värdet av en storhet relativt värdet av en annan storhet. zSerier av värden i tid (eller rum) uttrycks i en viss enhet zIndex anger alla värden i serien relativt ett av dem  blir enhetsoberoende

2 2 Exempel zPriset på Hasses superstrumpa i kronor

3 3 zPriserna anges i kronor. Om Sverige under tiden haft en fast växelkurs i Euro, t ex 1 euro=8.70 kronor hade prisserien i euro blivit

4 4 zGör nu istället så att varje pris delas med priset för 2002 ÅrKronprisEuropris /35=14.02/4.02= /35= /4.02= /35= /4.02= /35= /4.02= /35= /4.02=1.14

5 5 zNotera att vi får samma värdeserie oavsett vilken valuta vi använder. zObservera dock att fast växelkurs är ett nödvändigt villkor för detta zDe erhållna värdena kallas relativtal.

6 6 Omräkning till index zMultiplicera de erhållna relativtalen med 100.  Indexserie

7 7 zIndexvärdet för 2002 är exakt 100 av naturliga orsaker kallas därför basår. zVarje indexvärde innehåller den procentuella förändringen av priset jämfört med basåret. T ex index för 2004=107  Priset har ökat med 7% mellan 2002 och 2004.

8 8 zFör att uttrycka den procentuella förändringen från år t 1 till år t 2 beräknas [(Index år t 2 -Index år t 1 )/Index år t 1 ]  100 zt ex från 2004 till 2006: [( )/107]  100=6.5  6.5% ökning

9 9 Byte av basår zBasåret kan bytas genom att dividera varje värde i indexserien med värdet för det nya basåret, samt multiplicera med 100 Index år t, basår = (Index år t, basår t 0 /Index år t 1, basår t 0 )  100 I t (t 1 ) =(I t (t 0 ) /I t 1 (t 0 ) )  100

10 10 zEx. Byte till basår 2004 ÅrBasår 2002Basår (100/107)  100= (103/107)  100= (111/107)  100= (114/107)  100=107 zNotera att indextal < 100 förekommer

11 11 Allmän formel zEn enkel prisindexserie skapas genom I t 0 =(Pris år t / Pris basår t 0 )  100= = (p t / p t 0 )  100

12 12 Kvantiteter och försäljningsvärden zLåt q t =försäljningskvantiteten och v t =försäljningsvärdet av en vara år t z  v t =p t  q t

13 13 Ex. Priser, kvantiteter och försäljningsvärden för Hasses superstrumpa: År PrisKvantitetFörsäljn.värde

14 14 Deflatering zFörsäljningsvärdena är uttryckta i s k löpande priser zIbland vill man uttrycka dem i priser för ett visst år (i s k fasta priser) zDetta åstadkoms genom s k deflatering

15 15 zEn värdeserie i löpande priser divideras värde för värde med en prisindexserie. zVärden i fast pris erhålls genom att multiplicera samtliga deflaterade värden med prisindex för det år, vars priser skall användas

16 16 Hasses superstrumpa, forts ÅrVärden iIndexVärden i 2003 års löpandepriser priser (5250/100)  103= ( /107)  103= (6240/111)  103= (6200/114)  103=5602

17 17 Implicitprisindex zMan kan också räkna “baklänges” zGivet en värdeserie i löpande pris och motsvarande serie uttryckt i priser för år t zEtt s k implicitprisindex eller deflator erhålls genom att dividera löpande pris- serien värde för värde med fastpris-serien och sedan multiplicera med 100. Basåret blir t

18 18 Hasses superstrumpa, forts År Värden i Värden i Implicitprisindex löpande2004 års(Basår=2004) priserpriser (5250/ )  100= (5220/5423)  100= (6240/6015)  100= (6200/5819)  100=107 Avvikelser från tidigare framräknad indexserie beror på avrundningsfel

19 19 zDeflaterad värdeserie och fast pris-serie uttrycker kvantitet zFörutom prisindex kan kvantitetsindex och/eller värdeindex konstrueras zÖverhuvudtaget kan alla serier av värden omräknas till index, dvs indexbegreppet är inte knutet till ekonomi

20 20 Sammansatta prisindex zOm ett företag (eller en bransch) säljer mer än en vara skall som regel prisindex baseras på flera (ev. samtliga) varor. zGenerell konstruktion: I t =  i I t,i ·w t,i där I t,i =prisindex år t för vara i, w t,i =vikt år t för vara i, och summationen görs över alla ingående varor

21 21 Olika viktsystem zLaspeyre’s viktsystem: w t,i =(p i,0 ·q i,0 )/  j (p j,0 ·q j,0 ) dvs vikten för vara i utgörs av varans andel av totalförsäljningen (av ingående varor) för basåret. zPaasche’s viktsystem: w t,i =(p i,0 ·q i,t )/  j (p j,0 ·q j,t ) dvs vikten för vara i utgörs av varans andel av totalförsäljningen för år t i basårspriser.

22 22 zLaspeyre’s system är vanligast. Vikterna baseras på försäljningsfördelningen under basåret. Dock problematiskt då försäljningen varierar starkt mellan varugrupper från år till år zPaasche’s system används i det senare fallet och är mindre stabilt.

23 23 Exempel forts. Hasses kläder Priser och försäljningskvantiteter på Hasses superstrumpa och Hasses boxershorts Strumpor Boxershorts Pris Kvantitet Pris Kvantitet

24 24 Sammansatt prisindex med Laspeyre’s viksystem (Basår 2004) ÅrIndex

25 25 Fastbasindex--Kedjeindex zOvanstående index kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från priser och/eller kvantiteter under basåret. zVid långa indexserier blir detta ett problem. Vikterna måste återspegla förändringen i försäljningsvärden.

26 26 Länkar och kedjor zEn indexlänk från år t-1 till år t beräknas som ett sammansatt index med år t som basår. Länken är indexvärdet år t. zMed t ex Laspeyre’s viktsystem beräknas årslänken som

27 27 zdär summationen i bägge fallen görs över samtliga varor som indexet baseras på. zEtt (kedje)index för år t med basår 1 fås därefter som

28 28 Användande av representantvaror zFör företag och branscher med många varor blir det opraktiskt att beräkna vikter med alla varors priser och försäljningskvantiteter. zI stället väljs ur varje varugrupp en representantvara, vars pris- och kvantitetsutveckling speglar varugruppen väl.

29 29 zPriserna på representantvaran används i formeln för det sammansatta indexet. zVikterna bestäms utifrån totalförsäljningen i respektive varugrupp. zNotera: p·q=v=försäljningsvärde

30 30 zLåt  i,t =Försäljningsvärdet för varugrupp i år t. zEn årslänk med Laspeyre-vikter blir då: där i relaterar till varugrupp såväl för representantvaror som för försäljningsvärden.

31 31 Hasse’s kläder Försäljningsvärden År Försäljningsvärde Strumpor och sockorUnderkläder Priser för representantvaror ÅrStrumpor och sockorUnderkläder Hasses superstrumpaHasses boxer

32 32 Årslänkar

33 33 Kedjeindex med basår 2004 ÅrIndex  100=   100=107.8

34 34 Konsumentprisindex zKonsumentprisindex Sverige: yIndelning av marknaden i grupper av varor och tjänster görs med jämna mellanrum yVal av representantvaror/tjänster från varje grupp (regelbunden revision av val) yBasår byts med långa intervall: F n 1980, innan dess 1949 yBeräkning för hela marknden men också för diverse undergrupper (Nationalräkenskaperna)

35 35 zIndexets utformning: yUppdelning i långtidsindex (årsvisa) och korttidsindex (månadsvisa) yBåda är kedjeprisindex xÅrslänkar beräknas f n med Edgeworths viktsystem (ett medelvärde av Laspeyre’s och Paasche’s vikstsystem) xMånadslänkar beräknas f n med Laspeyre’s viktsystem xSammanjämkning i januari och december

36 36 zKonsumentprisindex används för att yMäta inflation yOmräkna värden i löpande priser till värden i priser för ett visst år. Detta används bl a för att bedöma försäljningsutveckling och efterfrågan.


Ladda ner ppt "1 Index zUttrycker värdet av en storhet relativt värdet av en annan storhet. zSerier av värden i tid (eller rum) uttrycks i en viss enhet zIndex anger."

Liknande presentationer


Google-annonser