Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Brukarmedverkan  Bakgrund  Definitioner  Brukarmedverkan – brukarinflytande – brukarrevision  Praktiska exempel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Brukarmedverkan  Bakgrund  Definitioner  Brukarmedverkan – brukarinflytande – brukarrevision  Praktiska exempel."— Presentationens avskrift:

1 Brukarmedverkan  Bakgrund  Definitioner  Brukarmedverkan – brukarinflytande – brukarrevision  Praktiska exempel

2 Ökat intresse för brukarfrågor  Välfärdssamhällets kris - Markant i början av - 90-talet - Välfärdssamhällets förmåga att producera tjänster ifrågasattes och ledde till ett ökat intresse för civilsamhällets och dess organisationers förmåga till delaktighet i välfärdsarbetet

3 Ökat intresse för brukarfrågor  Köp och sälj, beställar- och utförarmodeller dök upp  Kunder och konsumenter av tjänster istället för klienter  Kritik mot hur olika professioner inom välfärden inte klarade av att hjälpa människor med olika sociala problem

4 Brukarorganisationer inget nytt  Sociala hjälporganisationer - Allmänna barnhuset Skyddsvärnet Kyrkan – frikyrkan - Mjölkdroppen  Folkrörelser  Fackföreningar  Begravnings- och sjukkassor

5 Rörelser mot diskriminering och exkludering  Kamp för rättigheter och intressen som inte tas tillvara av samhället  Olika frågor i olika tider - R-förbunden under -60 och -70-talen RSMH, RFHl, ALRO, Verdandi, ALRO, KRUM, Länkarna - Handikappförbunden framväxt och 00-talens nya rörelser och mer lösa nätverk KRIS, Rainbow, Attention, AA-rörelsen, nätverk av organisationer

6 Ny syn på demokrati och medborgarinflytande  En förändrad syn på demokrati- och medborgarinflytande växte fram under och 70-talen. Kritik mot den representativa demokratin och dess begränsningar att ta tillvara och ge utrymme för medborgarnas åsikter och intressen. - Lokala nämnder - kommundelsnämnder - Medborgardialoger - Medborgarfrågor i fullmäktige - Olika slag av hearingar innan beslut - Nya professioner/verksamheter i kommunal verksamhet för att ta tillvara medborgares inflytande

7 Kunskaps- och metodutveckling inom socialt arbete  Kunskaps- och metodutveckling inom socialtjänsten har haft betydelse för att intresset för brukarfrågor ökat  Brukarperspektivet var viktigt när SoS 2001 startade nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten  Nyansering av begreppet evidensbegreppet och av vad en evidensbaserad praktik ska innebära. Enligt Oscarsson måste man skilja på evidensbaserade metoder och evidensbaserad praktik. Det har tydliggjort betydelsen av att ta hänsyn till brukarnas behov och erfarenheter för att kunna arbeta evidensbaserad inom missbruksvården.

8 Brukarperspektivet fortfarande outvecklat inom missbruksvården?  En förklaring kan vara att hindren inte primärt handlar om bristande ekonomiska resurser, otydliga riktlinjer och bristande kunskaper, utan att de finns i de föreställningar om missbruk och missbrukare som dominerar i samhället, som individualiserar missbrukets orsaker och betonar missbrukarnas brister, problem och tillkortakommande (Kristiansen, 1999; 2005).  Detta är en viktig grund för den kategorisering, som möjliggör att missbrukare kan behandlas på ett sätt som knappast är tänkbart för andra brukargrupper i samhället.  Att problematisera och medvetandegöra konsekvenserna av denna kategorisering är kanske den största utmaningen för att brukarperspektivet, och därmed kunskapsbasen, i missbruksvården ska kunna utvecklas.

9 Brukaren i missbruksvården  De organisationer som arbetat för de funktionshindrade rätt till inflytande och kontroll över sina liv har varit framgångsrika.  Situationen i missbruksvården ser annorlunda ut. Inom både den socialtjänstbaserade missbruksvården och den statliga tvångsvården av missbrukare är brukarperspektivet fortfarande outvecklat.  Även om det finns undantag, präglas en stor del av den offentligt drivna missbruksvården mer av paternalism och underlåtenhetsmakt än av ansatser att göra brukarna delaktiga

10 Brukaren i missbruksvården -evidensbaserad praktik  Bilden av en paternalistisk missbruksvård som vänder missbrukarna ryggen rimmar illa med de initiativ som tagits av regeringen och Socialstyrelsen för att utveckla en evidensbaserad praktik, vilket kräver ett brukarperspektiv.  ”Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästatillgängliga vetenskapliga kunskap.” (SOU 2008:18, sidan 10)

11  Om brukarperspektivet ska få en verklig betydelse måste det omfatta alla delar behandlingen (Beresford, 2002).  •Utredning, behandling, utvärdering - kvalitetssäkring och utbildning.  •Brukarperspektivet inom missbrukarvården måste byggas upp utifrån sina egna förutsättningar, vilket borde motivera forskningen till en rad olika typer av studier. Utveckling av brukar-perspektivet - utmaningar för praktiken och forskningen

12 forts.  En utveckling av brukarperspektivet är avgörande för att missbruksvården ska kunna bli kunskapsbaserad och närma sig vad som kan kallas en evidensbaserad praktik (SOU 2008:18).  •Effektiviteten i vården ökar om brukarnas makt och inflytande ökar (Hasenfeld, 1992).

13 Definitioner  Brukare  Brukarperspektiv  Brukarorganisation  Samverkan mellan samhälle och organisationer - Brukarråd  - Brukarrevisioner

14 Vem är brukare?  Brukare med betoning av innebörden användare av välfärdstjänster  Synen på begreppet “brukare” är en social konstruktion. Detta innebär att innebörden varierar mellan olika områden. När det gäller missbruksvården domineras förhållningssättet på brukarna av en syn som lägger större vikt på deras problem än på deras resurser

15 Vem är brukare forts.  Svårt att definiera och avgränsa: medborgare – klient  Många som använder brukarbegreppet vill betona att människor i t.ex. missbruksvården är, eller ska vara, aktörer och delaktiga i utformningen av vården. Det görs därför ofta en distinktion mellan brukarbegreppet och klientbegreppet som ofta förknippas med en syn på människor som passiva mottagare av vård och social service.

16 Vem är brukare? forts.  På missbruksområdet kompliceras begreppet av att de vården riktas till till benämns ”missbrukare”. De är brukare av både vård och droger.  På missbruksområdet kan brukare också vara personer som inte får vård, trots svåra livssituationer, men som genom sina kontakter med socialtjänsten och sjukvården ändå kan betraktas som brukare.

17 Vem är brukare? forts.  Alla gillar inte ordet brukare  Motsatt till kund och konsument  Brukarbegreppet bättre än klient

18 Brukarperspektiv  Brukarperspektiv syftar på hur och om man tar hänsyn till brukarens behov och hur hon eller han upplever sin situation.

19 Brukarmedverkan  Brukarmedverkan syftar enbart på att det på något sätt ges utrymme för brukarnas synpunkter, men det anger inget om brukarnas synpunkter får en faktisk betydelse vid till exempel beslut om olika insatser

20 Brukarmedverkan forts.  Ökad brukarmedverkan en del av Lissabonstrategins social agenda  Ökad brukarmedverkan en del av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård  Ökad dialog med brukare en del av överenskommelsen mellan staten och ideella sektorn, IS,  Samverkan en del av SOL

21 Brukarmedverkan - gammalt krav  Brukar/ klientorganisationer har redan vid tillkomsten av SOL krävt ökad brukarmedverkan.  Bl a tillsatte klientorganisationerna 1997 Alternativutredningen - för ökat brukarinflytande inom socialtjänsten för att bevaka Socialtjänstutredningens översyn av SOL

22 Brukarinflytande  Brukarinflytande innebär att brukaren får ett reellt inflytande och möjligheter att påverka och kontrollera sin situation.  Det handlar inte enbart om att lyssna till och förstå brukarens situation, utan att brukarens erfarenheter betraktas som en viktig kunskapskälla (Kristiansen, Denvall & Heule, 2007).  Detta perspektiv åskådliggör rättighets-och maktfrågor och innebär att makt måste omfördelas mellan socialarbetare och brukare och mellan offentliga organisationer och brukarorganisationer.

23 Varför brukarinflytande  Bättre effektivitet och måluppfyllelse  Bättre underlag för kvalité och service  Jämlikhet  Ömsesidig förståelse  Empowerment  Demokrati och delaktighetet

24 Brukararorganisationer  Begreppet brukarorganisation är en samlingsbeteckning för olika typer av organisationer som företräder brukares rättigheter och intressen.  Det innebär att begreppet brukarorganisation kan inbegripa vad som också benämns klientorganisationer, handikappföreningar, anhörigföreningar och patientföreningar etc.  Många av dessa organisationer har inte som mål att organisera och mobilisera brukare, utan vänder sig till de i allmänheten som är intresserade av att förbättra situationen för t.ex. missbrukare  Brukarstyrda organisation styrs av brukare med egna efarenheter Brukrstyrda organisationer -styrs av brukare och egna erfarenheter är i princip ett krav för medlemskap.Brukrstyrda organisationer -styrs av brukare och egna erfarenheter är i princip ett krav för medlemskap.

25 ”Nya” brukarorganisationer  De ”nya” brukarorganisationerna Utvecklingen av brukarperspektiv inom missbruksvården har inte stått stilla. Nya intressanta brukarstyrda verksamheter Alternativ till den traditionella missbruksvården och exempel på hur brukare kan ha inflytande och kontroll De strävar efter självständighet och har valt att organisera sig som sociala företag Ekonomin bygger mer på uppdrag än på bidrag. De erbjuder alternativa karriärvägar.

26 Samverkan mellan samhälle och organisationer  Samverkansmöten mellan förvaltning/nämnd och organisationer ex. nätverket för sociala frågor i Örebro  Brukarråd - Brukarrådet är ett ett forum för att lyfta problem, behov och trender och erfarenheter och synpunkter från brukare och organisationer oftast utifrån en specifik verksamhet. Ex. Brukarrådet på Bereondecentrum och BRO-rådet Örebro kommun Brukarråd får inte ersätta annan samhällelig dialog med organisationer och nätverk Brukarråd ett komplement i den demokratiska processen och civila dialogen

27 Viktiga Brukarråd  Socialdepartementet  Brukardelegationen  Socialstyrelsen  Brukarråd  Sveriges kommuner och landsting  Brukarråd  Sis  Brukarråd  Lokala brukarråd  Brukarrådet Beroendecentrum  BRO-rådet Örebro kommun

28 Brukarrevision  Ett sätt öka brukarinflytande - Ta tillvara brukarnas erfarenheter - En granskning av verksamhet - Utförs av brukarorganisationer/ brukarrevisorer - Ökad kvalitet i vårdinsatserna  Andra kunskaper

29 Brukarfrågorna i fokus  Brukarkrav på medverkan - vi vill vara med och säga vår åsikt - vi vill ge vår bild av hur det ser ut - Ökad individualisering – mer krav på inflytande  Kraven på brukarmedverkan stöds av lagstiftning och riktlinjer på området  Brukarnas erfarenhet en viktig kunskapskälla

30 Tack Ann-Mari Wulfstrand Byhlin Verdandi Örebro Mobil


Ladda ner ppt "Brukarmedverkan  Bakgrund  Definitioner  Brukarmedverkan – brukarinflytande – brukarrevision  Praktiska exempel."

Liknande presentationer


Google-annonser