Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Connect En principbaserad modell på anknytningsteoretisk grund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Connect En principbaserad modell på anknytningsteoretisk grund."— Presentationens avskrift:

1 Connect En principbaserad modell på anknytningsteoretisk grund

2  Connect utvecklades under tidigt 2000-tal, som ett föräldrastödsprogram under ledning av Prof. Marlene Moretti vid Simon Frasier University, Vancouver. Canadian Institute of Health var delaktigt i forskningen.  Föräldragrupperna i Kanada hade i början familjer med höga belastningssymtom och inslag av familjehemsföräldrar och föräldrar till barn på institution.  2009 utvecklades en svensk manual för Connect under ledning av Håkan Stattin, Örebro Univ.  Under 2012 utvecklades från föräldrastödsprogrammet en variant som vänder sig till Familjehem av Ove Östling, Lunds Univ. och Marlene Moretti, SFU Connect

3  2008 påbörjades utvecklingen av Connectprogram som skulle vända sig till institutionspersonal. I Kanada pågår nu sådana utbildningar kontinuerligt.  utvecklades ett svenskt program för behandlingshem av Ove Östling, Lunds Univ., Marlene Moretti, SFU, och Karla Braber, gov. BC.. Connect

4 Forskning om Connect Tre randomiserade studier i Kanada mellan visar på signifikant förbättring:  internaliserade och externaliserade problem  skol- och kamratrelationer  ungdomars aggression mot föräldrar och föräldrars aggression mot ungdomar  föräldratillfredsställelse och effektivt föräldraskap Prel. forskning i Kanada med familjehem visar:  Ökat eller stabilt tryggt anknytningsmönster hos familjehemsföräldrar  Mindre stress för familjehemsföräldrar

5 Forskning om Connect Jämförande studien om föräldrastödsprogram i Sverige visar på signifikant förbättring: (Cope, Otroliga åren, Komet och Connect)  internaliserade och externaliserade problem  förändring i föräldrars reaktionsmönster på barn  föräldrakompetens  för barn med ADHD och stora beteendeproblem (percentil 95)

6 Föräldrar ser sina barn som en psykologisk partner och barnet bakom beteendet Föräldrar relaterar till sina spädbarn som om barnet har en ”medvetenhet” och som om vad som försiggår i barnet är värt att känna till. De ”förklarar” sina egna tankar, känslor, syften, planer och förväntningar de har på sina barn.” (Fonagy 2006) ”De ”diskuterar” hur världen, relationer och sociala beteenden fungerar.” (Howe 2011) ”När de beskriver sina barn har de fokus på barnens mentala uttryck/förmåga och sätt snarare än på deras beteende. (Meins 1999)

7 Anknytning Anknytnings- behov Anknytnings- system Anknytnings- repertoar Omvårdnads- system Omvårdnads- repertoar Omvårdnads-behov

8 Inre representationsmodell – inre arbetsmodell Barnets/unges beteende Omsorgstagarens beteende Inre representa- tionsmodell Inre arbetsmodell

9 Inre representationsmodell – Inre arbetsmodell Barnets/unges beteende Omsorgstagarens beteende Inre representa- tionsmodell Inre arbetsmodell Närhet Konflikt Sorg och smärta Självständighet Empati Trygghet Vem är jag Vad håller jag på att bli Hur blev jag den jag är Vem är jag nu Allt beteende betyder något Samhörighet

10 Inre representationsmodell Syn på sig själv – syn på andra Syn på omvärlden som ”åtråvärd” eller ej Syn på omvärlden som begripbar och påverkbar

11 A. De flesta barn har en inre representationsmodell som tillåter dem att gå i relation till vuxna, att låta sig undervisas, ta emot stöd och råd samt möjliggör att hantera nya kamratrelationer. B. En del barn har en inre representationsmodell som inte tillåter dem att gå i relation till andra vuxna och skapar svårigheter att hantera nya kamratrelationer. C. En del barn har en inre representationsmodell som gör att deras osäkerhet på vuxna och sättet att nå dem upptar deras tankar och känslor. Ibland blir det inte tid över att skapa nya kamratrelationer.

12 D. Ett fåtal barn har en inre representationsmodell som gör att de inte ser världen som en åtråvärd plats. Det ser inte heller möjligheter att förändra och påverka den världen, åtminstone inte i samspel med andra, kanske främst vuxna. De ser inte andra människor som något man kan skapa en bärande relation till, man vet aldrig när man sviks, blir åsidosatt eller utnyttjat.

13 Faktorer för trygg anknytning ”Det räcker inte med kärlek” Lyhördhet Empati – anknytningens hjärtslag Samspel/samarbete Balans mellan självständighet/samhörighet Balans mellan mina behov och dina behov Konflikt Kommunikation Min tur Din tur Samspelsprocesser Ja Nej Att förstå förändring Självständighet Samhörighet Säker hamn Trygg bas

14 Ur den framväxande relationen skapas en ”passform” mellan barnet och föräldern/vårdnadshavaren. ”Passformen” är inte perfekt utan förändras och skall förändras under olika uppväxtperioder men också i olika dagliga relationer. Den trygga anknytningen och deras gemensamma historia klarar oftast konflikter och skiftningar i ”passformen mellan barn och förälder/vårdnadshavare. (Moretti 2011) ”Jag har erfarenhet av och litar på att du vill mig väl” (A Broberg 2011)

15 Connects nio principer På anknytnings– och utvecklingsbaserad grund har Connect utvecklat nio principer. Utifrån principerna ger Connect kognitiva och emotionella verktyg för att förstå, fatta beslut och agera i barnuppfostran.

16 Anknytningen formar oss •Organiserad anknytning •Trygg anknytning 60-70% •Otrygg anknytning - ambivalent otrygg 10-15% - undvikande otrygg 15-25% Desorganiserad anknytning 5 %

17 Högt undvikande Lågt undvikande Låg ångest Hög ångest Undvikande +/- avfärdande Undvikande -/- rädd Ambivalent -/+ Trygg +/+ Anknytningsmönster

18 Barnets inre arbetsmodell aktiverar vår egen inre arbetsmodell Barnets/unges beteende Omsorgstagarens beteende Inre arbetsmodell Inre arbetsmodell

19 Vår egen inre arbetsmodell aktiveras  De flesta har ett dominerande anknytningsmönster, men uppvisar flexibilitet mellan relationer och situationer - låg stress: pröva nya strategier - hög stress: återgång till det som är välbekant  Barn/ungdomar aktiverar sidor hos oss som vi inte tänker oss eller är medvetna om  Attribut – urval och konstruktion; aktiverar ett schema med egenskaper och tilläggsegenskaper

20

21 Connect är ett principbaserat program Connect försöker inte lära ut ABC i behandling. Istället försöker programmet ge kunskaper och erfarenheter av de grundläggande anknytnings- principerna och barn/ungdomars utveckling, som kan användas i olika sammanhang och situationer Connect lär inte föräldrar/vårdnadshavare ”rätt” eller ”fel” sätt i behandlingen. Programmet vill stimulera nyfikenhet och reflektion för att utveckla förståelse och verktyg i omsorgsrepertoaren, både strategiskt och i det dagliga arbetet.

22 Connect för familjehem  Att ta ett steg tillbaks från barns beteende och ”omformulera” problemet ur barnets erfarenehetsperspektiv  Att bli medveten om sin egen respons betydelse för att reflektera, förstå och kommunicera om barns beteende/problem  Anknytningsperspektiv innebär inte att barn får göra vad de vill. Gränser och regler är viktiga. Säkerhet är högsta prioritet. Men vi kan stanna upp och reflektera vad ett barns beteende står för. Vi kan stanna upp och fundera på vad vi står i det hela.

23 Några av Connects nio principer  Allt beteende betyder något - ta ett steg tillbaks  Anknytning är livslång - våra behov och mönster är olika i olika faser i livet  Självständighet och samhörighet – två sidor av samma mynt  Konflikt – bibehåll relationen; undvik eskalering och förskjutning  Empati – förståelse och växande börjar med empati  Glädje och sorg – att visa och ta emot uppskattningar även i motgångar

24 Connect - principillustration Rubrik Princip Mål- och utbildningsfokus Empati – anknytningens hjärtslag Förståelse, växande och förändring börjar med empati  Uppleva och förstå att empati är viktig för trygg anknytning  Utveckla förmågan till empatiskt lyssnande i både råd- stöd- och konfliktsituationer  Att betona att empati inte är att överse, acceptera eller negligera beteendeproblem  Stärka förmågan att sätta gränser men ändå bibehålla emotionell närhet och möjlighet

25 Connect – försöker bygga ” block av trygg och säker anknytning” FöräldradomänInnehåll och beskrivning Vårdnadshavarens lyhördhet  Förmåga att hantera och försöka förstå, både den uttryckta och underliggande kommunikationen/meningen i ett beteende Delat partnerskap och ömsesidighet  Förmåga att skapa omsorg efter barnets sinnestämning, personlighet, intresse och behov  Beredskap för förhandling och flexibilitet

26 Upplägget  Grupper om 8-18 deltagare; 1-2 Connectledare  Föräldrautbildning 9-10 gånger ca 1.5 tim  Familjehemsutbildning: anpassas efter gruppens möjligheter ; kvällar, kombination av hel- och halvdagar ex. 1 heldag 2 halvdagar  Behandlingshemsutbildning; 3 heldagar

27 Metodupplägget  Beskrivning av principen  Aktiva inlärningsövningar om principen: - tänka-efter övningar med givna frågeställningar att reflektera över - rollspel med givna frågeställningar att reflektera över och ta ställning till  Presentation av verktyg för att hantera principen  Sammanfattning och ”ta med budskap” om principen.

28 Princip 1 : Allt beteende betyder något  Tänka efter-övning Hur talade ditt barn som spädbarn om vad det behövde? ……………………. Hur kände du dig när du förstod vad ditt barn behövde? ……………………. Hur kändes det när du inte lyckades förstå vad ditt behövde? ……………………. Hur gjorde du när du inte förstod vad ditt barn behövde? …………………….

29 Princip 1 : Allt beteende betyder något Rollspel Hur tyckte du barnet uppträdde, och vad tyckte du om förälderns uppträdande? …………………….. Vad tänkte och kände barnet? …………………….. Vad tror du barnets beteende betydde, vad kan ligga bakom? …………………….. Verktyg; Ta ett steg tillbaks

30 Princip 3: Konflikt 3 st Rollspel  Eskalering  Förskjutning  Rekonstruerat Vad var det som höll på att hända med barnet? Vad tänkte och kände hon? Vad var det som höll på att hända med föräldern? Vad tänkte och kände hon? Verktyg: bibehåll relationen och stanna i konflikten; tala om vad du ser och hör Skapa och ta emot fredstrevare

31 Princip 2 : Anknytningen är livslång- behoven förändras och uttrycks olika i olika åldrar Tänka efter-övning  Hur uttrycker en tvååring sina behov? ……………………… Gummibandet syns och håller  Hur uttrycker en tonåring sina behov? Hur uttryckte du dina behov som tonåring? Var är gummibandet? ……………………… Verktyg: Anknytningsmyntet Samhörighet och självständighet är två sidor på samma mynt

32

33 Att söka passformen Att stanna i relationen, att försöka förstå barnet, att försöka förstå sin egen och den egna familjens reaktion Allt beteende betyder något – ta ett steg tillbaks Anknytning är livslång – vår behov och mönster är olika i olika faser i livet Konflikt – bibehåll relationen undvik eskalering och/eller förskjutning

34 Vi utvecklar en ”passform” som klarar många påfrestningar

35 När vi får en ny familjemedlem får man ofta arbeta för att både förstå och hitta ”passformen” Det kan ta lite tid och ibland kännas förvirrande

36 Aggressiva ensamma Osäkra ensamma Men med samma behov och längtan som andra barn.. samhörighet, självständighet o uppmuntran, trygghet o tröst Men lite osäkra på hur det sker i min nya familj… ….. ”mina nya ”föräldrar” verkar också lite osäkra ibland” ”hur gör dom i den här familjen”… Som ny ”förälder” blir man också lite osäker…”hur gör man bäst med det här barnet”…. Man söker passformen

37

38 Connect - principillustration RubrikPrincipMål- och utbildningsfokus Anknytning genom livetAnknytning är livslång  Förstå och känna igen att anknytningsbehov fortsätter livet genom, men uttrycks olika allt eftersom barnet utvecklas Konflikt: En möjlighet till förståelse och samhörighet/närhet Konflikt en del i anknytning och nära relationer  Förstå och acceptera konflikter som en del i nära relationer.  Utveckla förmåga att hantera affekter, bibehålla relationen/samhörigheten och stanna kvar i konfliktsituationen utan eskalering eller förskjutning

39 Connect – försöker bygga ” block av trygg och säker anknytning” FöräldradomänInnehåll och beskrivning Reflektiv funktion  Intresse för, och kapacitet att reflektera över sin egna erfarenheters betydelse och barnens, speciellt hos deras tonåringars Dyadisk affekt regulering  Förmåga att förstå, hantera och tolerera svåra emotionella situationer mellan dem och barnen.  Våga ”utforska”, för att förstå sin egen föräldrareaktion


Ladda ner ppt "Connect En principbaserad modell på anknytningsteoretisk grund."

Liknande presentationer


Google-annonser