Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Folkmusik som samtidskultur •Folkmusik som populärkultur •Revival som stilskapande process.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Folkmusik som samtidskultur •Folkmusik som populärkultur •Revival som stilskapande process."— Presentationens avskrift:

1 Folkmusik som samtidskultur •Folkmusik som populärkultur •Revival som stilskapande process

2 Revival •Revitalisering •Pånyttfödande •Återupptäckande •Aktualiserande •Återskapande •Rekonstruktion

3 Revival som stilskapande process •Stil som konstruktion och rekonstruktion

4 Folkmusik som populärkultur •Kommersiell genomslagskraft •Relevans och tillknytning till en grupp •Musik och identitetskonstruktion – avgränsning, resocialisering och fiendebilder •Revival •Förebilder och popularisering •Symbolisk transformation – exotisering och omtolkning av stilistiska släktskap

5 Folkmusik som samtidskultur •Folkmusik som folkets musik vs. folkmusik som en intresse- och idégemenskap bland specialintresserade. •Ingen musikform existerar isolerad från omgivningen och stilförhandlingar i samtiden sker dialogiskt. Förhållandet mellan olika genrer, stilar och substilar utgör därför ett sociologiskt givet grundlag för dessa förhandlingar. Alltså, olika genrer, stilar och substilar definieras i förhållande till varandra. Detta kan lika gärna leda till att gränser mellan stilar förstärks som att de blir otydligare. •Musikalisk förtolkning, upplevelse och utövning sker med utgångspunkt i en förståelsehorisont som är förankrad i samtiden. •Potentialen av uttryck och mening i en musikform är betingad av det historiska ögonblicket. Systemet av musikaliska och utommusikaliska referenser och tolkningsförutsättningar skapas och upprätthålls genom mellanmänsklig kommunikation här och nu. •Hur vi tolkar ett musikuttryck påverkas av våra samlade erfarenheter. Vi kan alltså inte räkna med att höra det samma som våra föregångare. Det ”exotiska” i en historisk musikform är därför en konstruktion som bygger på kategorier som hör hemma i vår egen historiska situation. •När vi lyssnar på, analyserar och försöker rekonstruera musik från en annan tid, så gör vi det med förutsättningar som gör den till samtidsmusik.

6 Stil som konstruktion och rekonstruktion •Urvalsmekanismer •Konsolidering, auktorisering och esteticering •“Highlighting” •Renodling av vissa stilparametrar - urskiljning av stilmarkörer •Ideologisk, politisk, musikalisk-stilmässig positionering och polarisering. •Revival – förebilder och modeller – konsolidering

7 Differentiering av stilparametrar •Rytmik (asymmetri, synkoperingar, accentueringsmönster, variabilitet i timingmönster, frirytmisk vs. metrisk struktur) •Tonalitet (tempererad vs. otempererad skala, variabilitet och improvisation vs. regelstyrd intonation) •Ornamentik (rytmisk/perkussiv vs. melodisk ornamentik, instrumentidiomatisk anpassning, standardisering) •Melodi-/tonmaterial och harmonik (modalitet vs. (funktions-)harmonisk uppbyggning, öppna (utan dur-/mollters) vs. harmoniska ackord) •Instrument-/röstbehandling (klang, nasalitet, register, volym/dynamik, vibrato osv.)

8 Stilmarkörer •Skapas genom en process där det sätts fokus på vissa uttrycksparametrar som kan associeras med en bestämd musikstil. •Fungerar som identifikationsmärken som skiljer besläktade stiluttryck från varandra. •Kan fungera som viktiga orienteringspunkter för den enskilde musikern i bemärkelsen vilka musikaliska ”språkdrag” som tillägnas, utnyttjas och kommuniceras som markörer för stiltillhörighet. •Som fenomen kan stilmarkörer bidra till att förstärka gränser mellan olika stiluttryck genom att fungera relationellt/kontrastivt. •Är förbundna med en negativ stildefinition. •Bidrar till och förutsätter differentiering av uttrycksparametrar (melodi, rytm, tonbildning, ornamentering etc.). •Processen är historiskt bestämd genom att den bara kan förekomma i en musikkulturell kontext där stildistinktioner är viktiga.

9 Perspektiv på stilutveckling Stiländring som en kontinuerligt fortgående förhandling i spänningsfältet mellan det vedertagna och det gränssprängande. D.v.s. mellan det som är nedfällt i en slags commonsense- förståelse och det som är i färd med att etablera sig (eller förkastas) som en del av stilens uttrycksrepertoar.

10 Musikexempel 3:e och 4:e föreläsning •Hedningarna – ”Viktorin”, polska (från Kaksi) •Hedningarna – ”Polska efter Omas Ludvig” (från Kaksi) •Hedningarna – ”Kaivonkansi” (från Kaksi) •Olav Moe – ”Halling efter Jørn Hilme” (från Hardingfelespel frå Vestre Slidre) •Spak Olof Svensson – polska/springlekpotpurri (inspelat på vaxrulle 1923) •Kalle Almlöf & Anders Rosén – ”Springlek efter Troskari Mats” (från Troskarilekar) •Zara Helje & Mattias Helje – ”Andra halvan”, springlek (live från Bingsjöstämman) •Ola Bäckström, Stefan Ekedahl & Björn Tollin – ”Balkanpolskan” (från Ola Bäckström) •Groupa – ”Springlek” (från Lavalek) •Unni Boksasp & Henning Sommero – ”Kom hit mine venner som lyster at høre” (från Songar frå Havdal) •Dervish – reels (från •Dervish (Cathy jordan vocal) – “The Banks of Sweet Vildee” (från Midsummer's Night) •Ola Bäckström och Hans Röjås – ”Peacock’s Feather”, reinlender/schottis (från Ola Bäckström) •Frankie Gavin och Alec Finn – ”Peacock’s Feather”, hornpipe (från Frankie Gavin och Alec Finn) •Hedningarna – ”Polska efter Kings Selma” (från Kaksi)


Ladda ner ppt "Folkmusik som samtidskultur •Folkmusik som populärkultur •Revival som stilskapande process."

Liknande presentationer


Google-annonser