Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barnets utveckling Bo Heffler, univ.lektor emeritus, leg.psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barnets utveckling Bo Heffler, univ.lektor emeritus, leg.psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH."— Presentationens avskrift:

1 Barnets utveckling Bo Heffler, univ.lektor emeritus, leg.psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH DELADE FÖRSTÅELSE ÄR DET MÄNSKLIGA TÄNKANDETS VAGGA." (Turner:Made for life, 1976) "FÖRST DÅ MÄNNISKAN TILLHÖR SIG SJÄLV KAN HON TILLHÖRA ANDRA – MED DET ÄR BARA GENOM ANDRA HON KAN TILLHÖRA SIG SJÄLV” (Rita Liljeström: Våra barn, andras ungar) • ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH DELADE FÖRSTÅELSE ÄR DET MÄNSKLIGA TÄNKANDETS VAGGA." (Turner:Made for life, 1976) "FÖRST DÅ MÄNNISKAN TILLHÖR SIG SJÄLV KAN HON TILLHÖRA ANDRA – MED DET ÄR BARA GENOM ANDRA HON KAN TILLHÖRA SIG SJÄLV” (Rita Liljeström: Våra barn, andras ungar) •

2 1.SAMSPEL OCH MÖTEN mellan människor är främst en känslomässig aspekt via spegelneuroner, affektintoning och undvikande av rädsla 2.SKAPANDE AV INRE/YTTRE SAMBAND rörande känslor och tankar om sig själv och om världen utgör en kognitiv aspekt. Språklig och icke-språklig kommunikation viktig för båda aspekterna därför att man - samspelar och möjliggör möten - kan dela känslor - kan skapa ett gemensamt fokus 1.SAMSPEL OCH MÖTEN mellan människor är främst en känslomässig aspekt via spegelneuroner, affektintoning och undvikande av rädsla 2.SKAPANDE AV INRE/YTTRE SAMBAND rörande känslor och tankar om sig själv och om världen utgör en kognitiv aspekt. Språklig och icke-språklig kommunikation viktig för båda aspekterna därför att man - samspelar och möjliggör möten - kan dela känslor - kan skapa ett gemensamt fokus

3 OLIKA MINNEN PROCEDURMINNE (IMPLICIT) och DEKLARATIVT MINNE (EXPLICIT) EPISODISKT MINNE SEMANTISKT MINNE PROCEDURMINNE (IMPLICIT) och DEKLARATIVT MINNE (EXPLICIT) EPISODISKT MINNE SEMANTISKT MINNE

4 Anknytningsteori – utgångspunkter och tillämpningar (Källa: Pia Risholm Mothander)

5 prm 09 V ad är anknytning? Individens förmåga att använda erfarenheter av att vara med känslomässigt viktiga personer för att lära sig att reglera sina egna känslor av främst rädsla och otrygghet (Bowlby, 1969, 1973, 1980) Individens förmåga att använda erfarenheter av att vara med känslomässigt viktiga personer för att lära sig att reglera sina egna känslor av främst rädsla och otrygghet (Bowlby, 1969, 1973, 1980)

6 prm 09 • Även om anknytningsbeteendet är särskilt tydligt under den tidiga barndomen anses det vara kännetecknande för människan, från vaggan till graven. Det finns inte något vare sig infantilt (”barnsligt”) eller sjukligt i det.

7 prm 09 En teori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven ” Alla ” psykologer älskar anknytningsteori Skapad av John Bowlby och Mary Ainsworth Teorin är ett möte- – mellan olika teoretiska perspektiv – mellan forskning och klinisk praktisk verklighet. – mellan kvalitativ och kvantitativ forskning ” Alla ” psykologer älskar anknytningsteori Skapad av John Bowlby och Mary Ainsworth Teorin är ett möte- – mellan olika teoretiska perspektiv – mellan forskning och klinisk praktisk verklighet. – mellan kvalitativ och kvantitativ forskning

8 prm 09 En psykobiologisk utgångspunkt • En effekt av ett evolutionärt selektionstryck – barn riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare - och får skydd. • Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt utvecklad för att möjliggöra ett självständigt fungerande. • Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den kvalitativa miljövariationen. • En effekt av ett evolutionärt selektionstryck – barn riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare - och får skydd. • Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt utvecklad för att möjliggöra ett självständigt fungerande. • Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den kvalitativa miljövariationen.

9 prm 09 Målriktade beteendesystem • Behov av närhet – anknytning/ attachment • Behov av avstånd – utforskande • Behov av att erbjuda omvårdnad – bindning • Behov av närhet – anknytning/ attachment • Behov av avstånd – utforskande • Behov av att erbjuda omvårdnad – bindning

10 prm 09 Grundläggande anknytning •” Alla ” barn knyter an • Processen äger rum under barnets tre första år • Anknytningen representeras kognitivt i inre arbetsmodeller (IAM) • Anknytningsmönstret är relationsspecifikt och relaterat till anknytningspersonens fysiska och psykiska tillgänglighet •” Alla ” barn knyter an • Processen äger rum under barnets tre första år • Anknytningen representeras kognitivt i inre arbetsmodeller (IAM) • Anknytningsmönstret är relationsspecifikt och relaterat till anknytningspersonens fysiska och psykiska tillgänglighet

11 prm 09 En eller flera anknytningspersoner? • Barn kan under småbarnsåren knyta an till 3-5 personer • Kvaliteten beror på anknytningspersonens närvaro, vilja och förmåga att uppfatta och tillfredsställa barnets behov – inte på personens kön • Anknytningsrelationerna är hierarkiskt ordnade • Barn kan under småbarnsåren knyta an till 3-5 personer • Kvaliteten beror på anknytningspersonens närvaro, vilja och förmåga att uppfatta och tillfredsställa barnets behov – inte på personens kön • Anknytningsrelationerna är hierarkiskt ordnade

12 prm 09 Utveckling av anknytning (fas 1 och 2) Spädbarnstiden ung 0- 1 år • Gradvis mer diskriminerande orientering och signalering. Föräldern en dold reglerare av barnets fysiologiska behov. Minnesutveckling och upplevelse av kontinuitet. Mellanmänsklig kommunikation. Spädbarnstiden ung 0- 1 år • Gradvis mer diskriminerande orientering och signalering. Föräldern en dold reglerare av barnets fysiologiska behov. Minnesutveckling och upplevelse av kontinuitet. Mellanmänsklig kommunikation.

13 prm 09 Utveckling av anknytning (Fas 3) Småbarnstiden 1-3 år • Repertoaren av signaler ökar. Motorisk utveckling möjliggör både närhet och avstånd. Utforskandet ökar. • Symbol och språk utvecklas. • IAM får sin form. Anknytningens kvalitet befästs. Småbarnstiden 1-3 år • Repertoaren av signaler ökar. Motorisk utveckling möjliggör både närhet och avstånd. Utforskandet ökar. • Symbol och språk utvecklas. • IAM får sin form. Anknytningens kvalitet befästs.

14 prm 09 Utveckling av anknytning (Fas 4) Förskoleåren och senare. • Målinriktat partnerskap för att organisera anknytningssystemet. Förhandling och kontakt på distans, inre trygghet. Generalisering av anknytning till andra relationer. Anknytningen blir en del av det personliga förhållningssättet. Förskoleåren och senare. • Målinriktat partnerskap för att organisera anknytningssystemet. Förhandling och kontakt på distans, inre trygghet. Generalisering av anknytning till andra relationer. Anknytningen blir en del av det personliga förhållningssättet.

15 prm 09 Metoder • Från naturalistiska observationer i hemmiljö till strukturerade systematiska och studier av kontrollerade betingelser, t.ex.: • Främmandesituationen • Docklekstest, bildberättelser • Intervjuer • Från naturalistiska observationer i hemmiljö till strukturerade systematiska och studier av kontrollerade betingelser, t.ex.: • Främmandesituationen • Docklekstest, bildberättelser • Intervjuer

16 prm 09 Klassificering av organiserad anknytning (utifrån Främmandesituationen) • A-mönster: Otrygg, undvikande ( 15 – 25 % av barnen) • B-mönster: Trygg, balanserad (60 – 70 % av barnen) • C-mönster: Otrygg, ambivalent/motspänstig (5 – 15 % av barnen) • A-mönster: Otrygg, undvikande ( 15 – 25 % av barnen) • B-mönster: Trygg, balanserad (60 – 70 % av barnen) • C-mönster: Otrygg, ambivalent/motspänstig (5 – 15 % av barnen)

17 prm 09 Inre arbetsmodeller (IAM) och försvar • Baserat på barnets samspel med anknytningspersonen utvecklas IAM av sig själv och andra. IAM återspeglar alltså faktiska erfarenheter, ej fantasier. • IAM bygger på både på omedvetna förspråkliga och på medvetna språkliga minnen • Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Vad kan jag förvänta mig av andra? ” • Baserat på barnets samspel med anknytningspersonen utvecklas IAM av sig själv och andra. IAM återspeglar alltså faktiska erfarenheter, ej fantasier. • IAM bygger på både på omedvetna förspråkliga och på medvetna språkliga minnen • Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Vad kan jag förvänta mig av andra? ”

18 prm 09 Barnet har en ” trygg ” anknytning • IAM är enhetliga och sammanhängande. Medvetna och omedvetna aspekter går i samma riktning

19 prm 09 Barnet har en ” otrygg ” anknytning • Flera och osammanhängande IAM aktiverar försvar – Defensivt uteslutande – Barnet är missnöjt och klängigt. – Defensiv förskjutning av uppmärksamhet – Barnet fokuserar instrumentella handlingar och saker. • Flera och osammanhängande IAM aktiverar försvar – Defensivt uteslutande – Barnet är missnöjt och klängigt. – Defensiv förskjutning av uppmärksamhet – Barnet fokuserar instrumentella handlingar och saker.

20 prm 09 Barnet har en ” extremt otrygg ” anknytning • Skrämt eller skrämmande föräldrabeteende. • Abdikerad eller hjälplös omvårdnad. • Barnet har en strävan mot ett mönster. Beteendestrategin bryter samman till följd av förvirring, motsägelsefullhet eller rädsla. Leder till Desorganiserad anknytning (10 – 15 % av barnen) • Skrämt eller skrämmande föräldrabeteende. • Abdikerad eller hjälplös omvårdnad. • Barnet har en strävan mot ett mönster. Beteendestrategin bryter samman till följd av förvirring, motsägelsefullhet eller rädsla. Leder till Desorganiserad anknytning (10 – 15 % av barnen)

21 prm 09 Desorganiserad anknytning • Desorganiserad – undvikande –” En rädsla utan slut ”. Den som ska skydda skrämmer ! • Desorganiserad – ambivalent/motspänstig –” Förvirring ”. Den som ska skydda gör det inte! En affektiv motstridig kommunikation. Ord och handling stämmer inte överens. • Desorganiserad – undvikande –” En rädsla utan slut ”. Den som ska skydda skrämmer ! • Desorganiserad – ambivalent/motspänstig –” Förvirring ”. Den som ska skydda gör det inte! En affektiv motstridig kommunikation. Ord och handling stämmer inte överens.

22 prm 09 Konsekvenser av Desorganiserad anknytning • Stressystemet förblir påslaget. • Minskad återhämtningsmöjlighet leder till uppgivenhetsstress. • Dygnskurvan för utsöndring av kortisol förändras. • Hjärnans synapsbildning störs; reducerad förmåga till att modulera subkortikala tillstånd • Från hyperarousal till dissociation • Försvar: Defensivt uteslutande och segregerade system • Stressystemet förblir påslaget. • Minskad återhämtningsmöjlighet leder till uppgivenhetsstress. • Dygnskurvan för utsöndring av kortisol förändras. • Hjärnans synapsbildning störs; reducerad förmåga till att modulera subkortikala tillstånd • Från hyperarousal till dissociation • Försvar: Defensivt uteslutande och segregerade system

23 prm 09 • Otrygg anknytning är en riskfaktor - inte psykopatologi! • Desorganiserad anknytning är en allvarligare riskfaktor för psykopatologi (psykisk störning). • Psykopatologi förklaras endast av flera samverkande riskfaktorer. • Otrygg anknytning är en riskfaktor - inte psykopatologi! • Desorganiserad anknytning är en allvarligare riskfaktor för psykopatologi (psykisk störning). • Psykopatologi förklaras endast av flera samverkande riskfaktorer.

24 prm 09 Anknytning under skolbarnstiden • Forma och konsolidera representationer av en ” säker hamn ”, tillsammans med andra erfarenheter, förväntningar och förmågor. • Anknytningen blir mer sofistikerad, mer abstrakt och mindre beroende av fysisk närhet och kontakt. • Trygg eller otrygg anknytning blir mer del av personligheten än en specifik relation • Forma och konsolidera representationer av en ” säker hamn ”, tillsammans med andra erfarenheter, förväntningar och förmågor. • Anknytningen blir mer sofistikerad, mer abstrakt och mindre beroende av fysisk närhet och kontakt. • Trygg eller otrygg anknytning blir mer del av personligheten än en specifik relation

25 prm 09 Anknytningsmönster och kamratrelationer • Otrygg anknytning relaterad till fientlighet och avsaknad av social kompetens. Presumtiva vänner stöts bort. • Trygg anknytning relaterad till positivt socialt bekräftande av kamrater. • Trygg anknytning relaterad till samvaro med barn av samma kön. • Otrygg anknytning relaterad till fientlighet och avsaknad av social kompetens. Presumtiva vänner stöts bort. • Trygg anknytning relaterad till positivt socialt bekräftande av kamrater. • Trygg anknytning relaterad till samvaro med barn av samma kön.

26 prm 09 Anknytningsmönster och psykopatologi • Mer än 50% av barn som vid ett års ålder kategoriserades som desorganiserade, med psykosociala problem i hemmet, bedömdes som aggressiva på dagis och visade beteendeproblem i skolan. • Samband med beteendeproblem och dissociation i unga vuxenår. • Mer än 50% av barn som vid ett års ålder kategoriserades som desorganiserade, med psykosociala problem i hemmet, bedömdes som aggressiva på dagis och visade beteendeproblem i skolan. • Samband med beteendeproblem och dissociation i unga vuxenår.

27 prm 09 Effekter av allvarlig deprivation • Emotionell svält • Det första levnadsåret – ett viktigt fönster • Avsaknad av stimulans ger hämmad tillväxt av hjärnan • Senare problem: kvasi-autism, kognitiva och emotionella svårigheter. Diffus tillgivenhet. • Emotionell svält • Det första levnadsåret – ett viktigt fönster • Avsaknad av stimulans ger hämmad tillväxt av hjärnan • Senare problem: kvasi-autism, kognitiva och emotionella svårigheter. Diffus tillgivenhet.

28 Anknytningsmönster i vuxen ålder (via vuxenanknytningsintervju) • Trygg anknytning – fld sammanhängande, följdriktig i berättelsen. • Otrygg anknytning – ambivalent/motspänstig fld upptagen av sina fld. • Otrygg anknytning – undvikande, fld avfärdande av anknytn. • Desorganiserad - fld visar dissociation. • Trygg anknytning – fld sammanhängande, följdriktig i berättelsen. • Otrygg anknytning – ambivalent/motspänstig fld upptagen av sina fld. • Otrygg anknytning – undvikande, fld avfärdande av anknytn. • Desorganiserad - fld visar dissociation.

29 EGOCENTRISM : en kognitiv oförmåga att frångå sitt eget föreställningsperspektiv och se från en annans perspektiv. 2-6 år: Svårt att hålla isär den omedelbart upplevda verkligheten och de symboler som beskriver verkligheten, t.ex. ord är egenskaper hos objekten, tanken är en hörbar röst. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga att hålla två aspekter i huvudet samtidigt, t.ex. både verklighet och fantasi, och därmed kunna skilja på dem och jämföra. 2-6 år: Svårt att hålla isär den omedelbart upplevda verkligheten och de symboler som beskriver verkligheten, t.ex. ord är egenskaper hos objekten, tanken är en hörbar röst. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga att hålla två aspekter i huvudet samtidigt, t.ex. både verklighet och fantasi, och därmed kunna skilja på dem och jämföra.

30 Egocentrism forts. 6-11år: Barnet har svårt att skilja verkligheten från sitt eget tänkande om denna verklighet. Tanken och det tänkta fortsätter att vara delvis sammanblandade. Konflikt mellan karta och verklighet. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga till kombinatorik och hypoteser tvärtemot fakta. Tänka om tänkandet. De egna godtycket upptäcks och kan bättre skiljas från verkligheten. 6-11år: Barnet har svårt att skilja verkligheten från sitt eget tänkande om denna verklighet. Tanken och det tänkta fortsätter att vara delvis sammanblandade. Konflikt mellan karta och verklighet. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga till kombinatorik och hypoteser tvärtemot fakta. Tänka om tänkandet. De egna godtycket upptäcks och kan bättre skiljas från verkligheten.

31 11- år: Tonåringens teorier och modeller om verkligheten återspeglar ofta idealtillstånd, inte verkligheten. Det som upptar tonåringens intresse och tankar berör andra människor också (inbillad publik). Det som gäller för alla människor är unikt för henne själv (personlig fabel). Fenomenet inbillad publik avtar efterhand med den verkliga publikens reaktion. Den personliga fabeln avtar med ökad intimitet och ömsesidighet i relationer. 11- år: Tonåringens teorier och modeller om verkligheten återspeglar ofta idealtillstånd, inte verkligheten. Det som upptar tonåringens intresse och tankar berör andra människor också (inbillad publik). Det som gäller för alla människor är unikt för henne själv (personlig fabel). Fenomenet inbillad publik avtar efterhand med den verkliga publikens reaktion. Den personliga fabeln avtar med ökad intimitet och ömsesidighet i relationer.


Ladda ner ppt "Barnets utveckling Bo Heffler, univ.lektor emeritus, leg.psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH."

Liknande presentationer


Google-annonser