Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro."— Presentationens avskrift:

1 Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro

2

3 Parkinsons sjukdom Rörelsestörning/ ” Movement disorder” Ofta mest focus på de motoriska problemen vid läkarbesök och studier.

4 Parkinsons sjukdom- kardinalsymptom •Förlångsamning •Skakningar •Muskelstelhet •Balansnedsättning

5 Hjärnan använder signalämnet dopamin för att kontrollera nervimpulser som styr kroppens rörelser

6 Parkinsons sjukdom- vad händer i hjärnan ? Förlust av nervceller som producerar dopa. En långsam tilltagande bristsjukdom. Arvid Karlsson-1950 talet Nobelpris 2000

7 Icke-motoriska symtom Tillräcklig uppmärksamhet först på senare tid. Stor betydelse för patienter och anhöriga. Påverkar livskvaliteten minst lika mycket som rörelseproblemen (eller mer).

8 Parkinsons sjukdom- vanliga symptom •Depression •Sömnstörning •Ångest och oro •Inkontinens •Förstoppning •Talstörning •Sväljningssvårigheter •Skrivsvårigheter •Sexuella problem •Förlust av luktsinne •Smärtor, domningar •Synstörningar •Blodtrycksfall •Demens

9 Framtiden ? •Hitta en markör- blodprov •Att bromsa förloppet (bromsmediciner) •Fungerande restorativ behandling (celltransplantationer, nervcellsstimulerande läkemedel) •Fler symptombehandlande mediciner

10 Till 90% känner vi inte till orsaken. Vi har ingenting som förebygger sjukdomen. Kaffe? Rökning? Annat ? Ännu finns ingen behandling som bromsar nervcellsdöd och sjukdomutvecklingen. Man har provat celltransplantation och nervtillväxt och stimulerande tekniker utan fullgod effekt. Vi har mediciner (18 st) som symtomatisk behandling. Medicineffekten blir med tiden annorlunda under sjukdomen varvid mer avancerad typ av tillförsel av mediciner kan användas. Kirurgi kan då också vara ett alternativ

11 Dr.James Parkinson ( )

12 Essay Shaking palsy (1817) Även James Parkinson focuserade på motoriken men han beskrev också en del icke-motoriska symtom: •” The bowels, which had been all along torpoid (slö,overksam) now in most cases demand stimulating medicines…” •”In this stage, sleep becomes much disturbed…” •”reumatic pain” •”Sences and the intellect ininjures”

13 Hur vanlig är sjukdomen i Sverige? •Ca personer har Parkinsons sjukdom •Ca 2000 nya fall per år •En hel del av dessa är tidigt debuterande: Ca 200 är under 45 år. •Medelålder vid insjuknandet är år. •Något fler män än kvinnor.

14 Citat från anhörig: ” -Jag förvånades över att han blev lite svårmodig. Inte lika glad när man ringde.” ” -Den förändrade mimiken och humörsväningarna trodde jag bara berodde på sömnsvårigheterna.” ” -Jag visste inte att allt det där berodde på sjukdom och det var så illa som det verkligen var.”

15 Citat från patienter: ” -Även om de motoriska symtomen är under kontroll är Herr Parkinson ständigt där. Vissa dagar undrar jag hur dagen och natten ska bli. Men ibland glömmer han bort mig. Då får jag vara ifred.” ”-Det värsta med parkinson är det man inte ser och det är mycket.” ”-Min sjukdom är det inte bara jag som lever med. Det påverkar hela min familj.”

16 Vilka är de vanligaste ickemotoriska problemen? •Sinnena påverkas •Sömnstörningar •Mentala symtom •Magtarmsymtom •Vattenkastningsproblem m.m. Motorikstörningen är toppen på isberget. Det är inte bara en rörelsestörnng det är mycket mer,

17 De autonoma och gastrointestinala ickemotoriska symtomen Sväljningssvårigheter Dreggling Förstoppning Illamående Blåsfunktionsstörning, trängningar Försämrad blodtrycksreglering, blodtrycksfall Sexuella störningar Svettningar

18 De neuropsykiatriska ickemotoriska symtomen Hjärntrötthet/ Asteni Apati, minskad psykisk energi, passivitet Ångest, oro, nervositet Depression Hallucinationer, vanföreställningar Kognitiv svikt Demens Behandlingsrelaterade mentala besvär- Impulskontrollstörning, punding

19 Sömnstörningar Insomni Störd nattsömn Dagtrötthet Parasomni REM sleep behavor disorder (=livfulla drömmar)

20 Sensoriska symtom Smärta- värk Myrkrypningar Restless legs Förändrad lukt och smak Synpåverkan ( dubbelseende, dimsyn)

21 Vilka symtom hos vilken patient? ALLA DRABBAS INTE AV ALLA DESSA SYMTOM! Parkinsons sjukdom kan se olika ut hos olika personer. Symtomen varierar under sjukdomens olika faser.

22 Hur kan vi förstå och behandla dessa symtom?

23 Översikt anatomi och funktion Komplex anatomi och funktion Komplexa sjukdomsmekanismer.

24 Förändringar i hjärnan vid Parkinson En sjukdom med gradvis utveckling nervcellsundergång med tilltagande utbredning i hjärnan i olika faser. Framförallt och fortlöpande påverkas dopaminsystemet men också andra nerver och deras signalsystem (serotonin, noradrenalin, achetylkolin) blir involverade och ger symtom.

25 Mb Parkinson- ” en hjärnas systemsjukdom” Framförallt är dopaminsystemet (servomotorn ) påverkat men även andra system är påverkade i både hjärnan, ryggmärgen och t.o.m det ickeviljemässiga nervsystemet som styr funktioner ute i kroppen.

26 Braakhypotesen/ neuropatologiska stadier 1-6: Stadier 1-2. Påverkan på luktloben och den autonoma nervsystemet ger sämre luktsinne,trög mage urinvägsproblem och blodtrycksfall. Områden i hjärnstammen- smärta, depression, sömnstörning Ytterligare hjärnstams och storhjärnan påverkas som ger motoriksymtom och milda kognitiva symtom Delar av hjärnbarken påverkar högre intelektuella funktioner

27 Sjukdomens olika faser över tid. •Presymtomatisk fas Man har sjukdomen i flera år utan att veta om det! •Tidiga sjukdomstecken •Inledande sjukdomsfas med motorikproblem –god medicineffekt •Fluktuationsfas/komplikationsfas- då det terapeutiska fönster för behandling är mindre.

28 Parkinsons sjukdom Sjukdomens olika skeden Ett långsamt förlopp under ca år ”Relevant funktionshinder” = behandlingsstart TID /år Överrörlighet Dosglapp On-Off Kognitiv störning ”DE GODA ÅREN”KOMPLIKATIONSFAS Progress Symtom

29 Sjukdomen eller biverkningar? Viktigaste behandlingen är att optimera den dopaminerga behandlingen och få den så jämn som möjligt men med försiktighet. Vissa symtom kan förstärkas: tex- •psykiska symtom, impulskontrollstörning, hallucinationer •förstärkta blodtrycksproblem •sömnstörning •ödem

30 Alla ” ickemotoriska symtom” beror inte på Parkinsons sjukdom! •Smärtor, magproblem, oro, depression etc är naturligtvis vanliga symtom bland alla människor. •Vid Parkinsons sjukdom är det vanligt med ickemotoriska problem som en del i parkinsonsjukdomen

31 Det är avgörande att uppmärksamma symtomen ! Effektiva behandlingar finns för många av de ickemotoriska problemen vid Parkinsons sjukdom.

32 Symtomen missas ofta av läkare och patient •Depression 19% •Ångest 21% •Fatigue 14% •Sömnrubbning 39% Symtombilden förändras över tid från tidig till sen fas och fluktuerar under hela sjukdomsförloppet.

33 Vissa symtom kommer flera år innan de motoriska symtomen! Dopanivå Funktionsstörning av REM sömn Nedsatt luktsinne Störning av blås-tarm och sexualfunktion.Förstoppning vanligast! Depression Problem med uppmärksamhet Problem att planera och genomföra vardagliga uppgifter Motorikstörning ( Parkinsonism) Balansstörning med fall Minnesstörning Psykoser Tid

34 Citat anhörig: -”Det första jag minns är när pappa börjar känna smak och lukt mindre under middagar.”

35 Nedsatt luktsinne innebär ökad risk för Parkinson senare i livet. Smakupplevelse hör ihop med luktsinnet

36 90% har sämre luktsinne vid diagnosen, 38% har märkt av det. •Det orsakas av cellförlust i luktloben och uppträder flera år före de motoriska symtomen. Troligen ingen koppling mellan grad av luktnedsättning och sjukdomsstadium. Drabbar vissa dofter tex kryddan oregano. •Ingen behandling finns. •Lukttester finns.

37 Citat patient: ” -Jag somnar i regel men vaknar igen efter en timme. Jag känner att benen inte kan vara still och det killar och pirrar i dem. Det går inte få stopp på det. Ibland sätter jag mig på dem men det fungerar inte. Då blir jag arg och gråter en skvätt och går upp.”

38 Hjärnan får oss att vakna och sova Vårt biologiska ur styrs från hjärnans inre och går av sig självt i en cykel på 24 timmar men rytmen i uppvaknings och sömncentrum påverkas av ljus, hormoner och signalämnen.

39 Vi sover fyra olika slags sömnfaser under en natt. Den 4:e fasen är REM ”rapid eye movement”- drömsömn Hjärnan är lika vaken som i vaket tillstånd och ögonen rör sig i snabba rörelser. Kroppens rörelseförmåga är kraftigt reducerad. En femtedel av sömnen tillbringas i denna fas.

40 Sömnens är betydelsefull, vi sover 1/3 av livet. Viktigt för • uppmärksamhet • inlärning • minnet • återhämtning • immunförsvar m.m.

41 Störd sömn vid Parkinsons sjukdom •Studier har rapporterat att ca 42-98% av PS patienter uppvisar någon form av sömnabnormitet. •Orsakas av sjukdomsmekanismen i sig och är ett tidigt symtom •Sömnsvårigheter ökar i frekvens vid stigande ålder i populationen även utan diagnosen Parkinsons sjukdom. Yngre Äldre •Samtidig förekomst av depression framträder som en påtaglig riskfaktor för insomnia vid Parkinsons sjukdom •Samsjuklighet bla- Sömnapne´-symptom anses förekomma i högre frekvens hos patienter av manligt kön och Parkinsons sjukdom.

42 Insomni (insomning svårigheter) är vanligaste sömnproblemet •Svårt att somna in och/ eller att bibehålla sömnen. •Sjukdom i regleringssystemet där också läkemedel i sig påverkar det. •Täta uppvaknanden •Microuppvaknanden som man inte är medveten om.

43 Parasomnier ( para= bredvid ) •Livliga drömmar, mardrömmar, sömngång. •REM sleep behaivour disorder-( tidigt!) Kvarvarande muskeltonus som gör att man under drömsömnen lever ut sina drömmar. •Kortvariga muskelryckningar •Periodiska benrörelser i sömnen •Restlesslegs •Dystonier

44 Hypersomni- dagsömninghet •Besvärande tendens att somna till i vardagliga situationer. •Ses hos procent! •Orakas av sjukdomsmekanismer, behandlingen och dålig nattsömn. •Förorsakar både sociala, familjerelaterade och yrkesmässiga problem.

45 Sleep benefit= nyttan av sömn ”sömnvinsten” De patienter som får djupsömn på natten mår bättre motoriskt dagtid. Sömnbrist kan ge ökad dagtrötthet, och sämre rörelseförmåga, eftersom den normala upplagringen av dopa under natten ofta uteblir.

46 Plötsliga sömnattacker Somnolens har rapporterats som biverkan av i de närmaste all medicinering som används för Parkinson. Ökad dåsighet under dagen och episoder av plötslig insomning under bilkörning är tyvärr något som kan inträffa.

47 Råd för bättre sömn Ickefarmakologisk behandling- Identifiera sömnstörare: • God sömnhygien: Regelbunden dygnsrytm Dagsljus Eliminering av koffein / nikotin / alkohol Undvikande av kraftig kroppsansträning inför sänggåendet, men väl lätt isometrisk träning är gynnsamt, och mental träning. •Sovrum för vila och ev sex ej arbetsplats, bekväm säng, lagom temperatur och lugn miljö? Farmakologisk behandling •Eventuell medicinjustering av sedvanlig parkinsonmedicinering ( Kronisk dopaminerg behandling har visats öka melantoninnivåer vilket minskar tröskeln för dagtrötthet.)

48 Rastlösa ben (RLS=restless legs) Vanligt hos parkinsonpatienter •Onormala känselupplevelser med myrkrypningar, värk, kramp, i ben och armar, och manifesteras i ett obändligt behov av att röra på sig. •Symtom som oftast kommer under kväll och tidig del av sömnfasen, och minskar vid sträckning, rörelse, lägesändring eller gång. •PLMS; periodic limb movements during sleep - periodiska extremitetsrörelser under sömn. Ökad förekomst med sjukdomsduration Kan ge upphov till mikrouppvaknanden som ger svår sömnstörning med fragmenterad normal sömnrytm.

49

50 Citat patient: ” -Det är trögt i huvudet, som sirap. Det går inte att göra något med tankens kraft, det räcker inte till hela vägen till handling” ” -Min röst är en kraftansträngning, det är svårt att formulera sig.” ” -Det som är värst är jag jag inte hela tiden är jag. Jag blir orolig, rädd och gråter. Jag känner inte igen mig själv.”

51 Mentala sjukdomsrelaterade symtom Oro/ ångest Sänkt sinnesstämning/ depression Apati/ minskad motivation Asteni / trötthet Kognitiv svikt Försämrad simultankapacitet Orsaken är nervcellsundergång i viktiga centra med påföljden att det blir brist på flera signalsubstanser.

52 Dopamin lust sexualitet motivation aggression/lugn minne humör/känslor aptit kognitiv funktion Noradrenalin Serotonin uppmärksamhet impulsivitet ångest irritation Systemet överlappar på många områden med liknande effekter Samtidigt som varje signalämne också har specifica funktioner. Underfunktion i ett område kompenseras av överfunktion i andra kvarvarande nervceller. Signalsubstansernas olika funktioner

53 Läkemedelsrelaterade neuropsykiatriksa symtombilder •Humörsvängingar relaterade till sjukdomens fluktuation och till medicin nivåer. •ON- fas: välbefinnande, lätt euforisk ( man är ” dopad”) •OFF- fas: ångest, oro, hjälplöshet

54 Jean Marie Charcot räknas som den moderna neurologins skapare. Han beskrev sjukdomen och konstaterade: ”Humörpåverkan är vanligt vid Parkinsons sjukdom”

55 Fatigue- hjärntrötthet •Subjektiv upplevelse av trötthet, brist på energi och en känsla av att vara utmattad •5-20% av normalbefolkningen •Förekommer vid många andra sjukdomar förutom Parkinsons sjukdom

56 Fatigue vid Parkinsons sjukdom Svensk multicenterstudie- (118 patienter där andra sjukdomar var exkluerade.) •77% av patienter upplever trötthet •Utlösande faktorer –”OFF”period fysisk aktivitet stress

57 Depression ( diagnoskrav, DSM-IV) minst 5 symtom under 2 veckor som graderas efter svårighetsgrad •Nedstämdhet under större delen av dagen •Klart minskat intresse för aktiviteter •Nedsatt aptit •Sömnstörning •Motorisk hämning •Brist på energi •Initiativlöshet •Värdelöshetskänsla •Koncentrationsstörning •Obeslutsamhet •Tankar på döden

58 Statistik vid Parkinsons sjukdom Lättare depressiva symtom 46% Dystymi, väsentliga depressiva besvär 35-40% Djup depression 7%

59 Depression Depression liksom sömnstörning visar sig vara de främsta faktorerna för nedsatt livskvalitet. ( 23-30%) Men man måste skilja på genuin depression och överlappning mellan Parkinsons sjukdom och depressivitet. Risk för överdiagnostik av depression och underbehandling av Parkinsons sjukdom

60 Ångest och panikattacker hos ca 25-40% •Det är inte enbart en psykologisk reaktion på sjukdomstillståndet. •Ångest uppträder i högre frekvens vid PD än vid andra kroniska sjukdomar. •Många gånger framträder ångestsymtom långt innan de motoriska symtomen.

61 Behandling •Kunskap •Känna igen symtomen •Optimerad antiparkinsonmedicinering •Hitta ev orsak- om reaktiv depression- ändra omständigheter, samtalsterapi •Ev anti-depressiv medicin med försiktighet pga risk för bieffekter.

62 Citat patient: ”-Saker jag gjorde var att jag började köpa alldeles för mycket och brände pengar på spel. Jag köpte grejor jag inte hade pengar att köpa.” ”-När det blev balans i medicineringen igen kunde jag kontrollera denna annorlunda kraft inifrån. ”

63 Impulskontrollstörning Detta är ett av de ickemotoriska symtomen som kan uppstå som en bieffekt av behandling. •Repetitivt beteende •Bristande kontroll •Tvångshandling •Lustbetonat-” ger en kick”

64 Vid Parkinsons sjukdom 6-25% •Spelberoende •Hypersexualitet •Överdrivet shoppande •Punding När man märker att en patient lider av dessa sidoeffekter är det en utmaning för behandlande läkare att byta till en annan cocktail av mediciner och få den så jämn som möjligt.

65 Parkinsons sjukdom med demens ett sent ickemotoriskt symtom. I sent skede av sjukdomen kan brister uppkomma i flera kognitiva funktioner som påverkar det dagliga livet. Det börjar komma symtom på demens.

66 Medicinsk behandling- Symtomlindring: Parkinsonism- L-dopa Drömsömn-antidepressiva,insomningstabl Hallucinationer- atypiskt neurolepticum Mildra demensutveckling Acetylkolinesterashämmare

67 Akut toxiskt konfusionstillstånd Här måste man överväga vad som kan vara triggande orsak: •Parkinsonmedicineringen? •Annan olämplig medicinkombination? •Infektion? •Stroke? •Blodbrist? •Hjärtsvikt? m.m.

68 Behandling •Behanling av utlösande faktor tex infektion •Dosjustering eller tom utsättning av vissa antiparkinsonläkemedel kan behövas. •Ibland behövs medicinering mot hallucinationerna i sig.

69 Citat patient: ”- Ögonen påverkas. Man ser inte att skriva och det blir svårt att läsa.”

70 Synproblem vid Parkinsons sjukdom Dopaminerg denervation i ögat minskar •Sämre synskärpa •Färg- och kontrastseendet blir sämre •Uppfattning av rörelse blir sämre •Förändrad ögonmotorik OBS! Vanligt med försämrad syn och gråstarr hos äldre!

71 Synintryck vid Parkinsons sjukdom Vanligt 40% Illusion- ett förvrängt sinnesintryck. Hallucination – visuell. Ett externt synintryck som ej finns. Har man dessutom vanföreställningar kallas det för psykos.

72 Selektivt dubbelseende- En illusion Dubbelseende för isolerade objekt eller personer vid Parkinsons sjukdom är relaterat till hallucinationer mer än ögon- motorikpåverkan. Det är en miss i perseptionen av omgivningen dvs en lättare kognitiv sänkning. Sämre bildigenkänning. Kan också vara trötthet utlöst av ”OFF”- symtom.

73 Orsak Parkinsons sjukdom i sig kan ge dessa symtom med tiden. Sällan skrämmande med god insikt.

74 Riskfaktorer för hallucinationer •Parkinsonsjukdomenssvårighetsgrad •Sömnstörning •Parkinsonmedicinering •Samsjuklighet: Toxiskt konfusionssyndrom Depression/ manodepressivitet Kognitiv brist eller demens

75 Visuell avsökning hos bilförare med Parkinsons sjukdom Test av 79 patienter 151 neurologiskt friska kontrollpersoner •Långsam visuell avsökning •Dålig uppmärksamhet •Nedsatt visuospatial förmåga •Kognitiv och visuell svikt gav fel och sämre trafikmärkesidentifiering, värre med ökande kognitiv belastning.

76 Nervtrådarna som styr magtarmkanalen påverkas tidigt Övre magtarmkanalen: •Sväljningssvårigheter •Salivansamling i munnen som inte sväljs undan. •Dregling oftast nattetid men även dagtid. •Muntorrhet •Sura uppstötningar pga dålig matstruperörlighet •Långsam magsäckstömning ger fyllnadskänsla •Illamående Nedre magtarmkanalen: •Förstoppning

77 Sväljningssvårigheter tyvärr svårbehandlat ibland. När det inte går att justera medicinering optimalt, kan man pröva salivhämmande medicinering. För att minska salivproduktionen, men till priset av muntorrhet, kan botulinumtoxin injiceras i spottkörtlarna. Genom att tugga tuggummi ökar sväljningsprocessen och det kan minska obehaget. Kost omläggning och passerad kost, ev. mjukgörande och gel-tillsats för bättre konsistens kan underlätta. I extremfall kan PEG sond vara nödvändig.

78 Pillrets väg till målet

79 Magsäckens oregelbundna tömning •Förhindrar upptag av L-Dopa- ger lång tid till ”ON”. •Oregelbunden effekt trots noggrant tablettschema. •Skilj tabeltt intag och måltid, samt ta medicin före måltid. FASS-Madoparkpreparat bör om möjligt intas 30 minuter före eller 1 timme efter måltid. •Minska hyperaciditet med protonpumpshämmare eller histaminantagonist. •Illamående och andra obehag kan minskas om läkemedlet intas med lätt tilltugg ( tex kex) eller vätska. •Intag av medicinerna med proteinrik föda kan reducera effekten •Långsammare magsäckstömning nattetid. •Kroppsposition bidrager, snabbare absorbtion i liggande jämfört med sittande.

80 Behandling vid förstoppning •Öka den fysiska aktiviteten är av vikt. (Rörelse, sjukgymnastik, cueing) •Förändringar i dieten. Ökning av fiber och vätskeintaget ger en mjukare avföring. Proteinmodifierad kost- protein till kvällen. •Minskad dos eller eliminering av läkemedel som kan ge förstoppning förbättrar. Tillägg av laxerande läkemedel. Lavemang kan behövas.

81 Blodtrycksfall Många får blodtrycksfall men alla har inte symtom. Ju längre sjukdomsduration desto mer påverkas blodtrycksregleringen. Är man i 70årsåldern har man också ofta andra sjukdomar med mediciner som interaggerar med antiparkinsonmedicinering som i sig leder till blodtrycksfall.

82 Behandlingen- egen vård och ev mediciner som höjer blodtrycket •Undvik snabba lägesändringar ( från liggande/ sittande) •Undvik kärlvidgande situation tex värme (bastu), kraftig ansträngning. •Undvik ej salt, öka saltintag och drick 2 liter /dag •Undvik stora måltider fra med snabba kolhydrater. •Undvik alkohol men drick kaffe. •Mild träning ex gå,cykla,simma •Tilta sängen ett par grader uppåt •Leg holding exercise •Undvik att krysta ( valsalva manöver). •Använd Kompressionsstrumpor

83 Sexuella möjligheter vid Parkinsons sjukdom Det finns många orsaker bakom sexuella svårigheter och problem, en kan vara Parkinsons sjukdom och parkinsonbehandling.

84 Sexuell funktion •Neurologiska händelser •Blodcirkulation •Neuroendokrina system

85 Neurologisk sjukdom •Påverkar kroppens möjligheter att förnimma och reagera sexuellt. •Påverkar självkänslan, hotar identiteten som kvinna/ man liksom interaktioner med andra. •Partnern dras in i konsekvenserna av sjukdomen.

86 Sexualitet påverkas vid PD •Skakningar, stelhet och långsamma rörelser ger sexuella svårigheter. •Minskat ansiktsutryck, mimik påverkar interaktion med andra. •Avvikande kommunikation ger minskat utbyta av kärvänlighet, ömhet, tillgivenhet,delgivning av känslor och upplevelser.

87 Sexualitet vid PD •Mediciner och rörelsehinder inverkar liksom psykologiska faktorer såsom ångest och depression. •Prestationsångest tillkommer. Rädsla att vara otillräcklig för partnerns förväntningar på intimt samliv •Längtan efter ömhetsbetygelser och gemenskap finns kvar hos både PDsjuk och partner.

88 Sexualitet vid PD •Aldrig eller sällan sexuell aptit. •Ofta eller alltid erektionsstörningar •Ofta eller alltid tidig utlösning •Aldrig eller sällan orgasm vid samlag •Ofta eller alltid smärta vid samlag •Skamkänslor, upplevelse av misslyckande •Aldrig eller sällan sexuell aptit. •Ofta eller alltid erektionsstörningar •Ofta eller alltid tidig utlösning •Aldrig eller sällan orgasm vid samlag •Ofta eller alltid smärta vid samlag •Skamkänslor, upplevelse av misslyckande

89 Tro inte att alla andra är vansinnigt nöjda! •Ta upp problem vid läkar- och sköterskebesök! •Våga fråga. •Vissa problem kanske inte alls beror på Parkinsons sjukdom.

90 Behandling- Råd och stöd med biosocialt synsätt Skapa trygghet,glädje, njutning och välbefinnande i samverkan med partnern. Identifiering av begränsningar- Hur kan jag vara mitt kön i min sjukdom? Se annorlunda möjligheter. Att leva trots allt!

91 Hjälpmedel och medicinsk behandling Tillfällig impotens pga. sjukdom och psykologiska faktorer är vanligt förekommande och behöver inte utredas vidare. Förekomst av nattlig erektion antyder att det fysiologiska mekanismerna är intakta. Impotens sent i sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom är att betrakta som ett möjligt, men ej obligat, natural förlopp. Vissa läkemedel kan påverka tex. antidepressiva kan påverka potens och libido. Åtgärder: •Urologkontakt bör övervägas- prostatabesvär? •Optimerad dopaminergbehandling. •Läkemedel mot erektil dysfunktion-Potensmedel vanligen effektiva på impotens vid Parkinsons sjukdom

92 Citat patient: ” Ibland fungerar inte medicinen som den ska- sk. dosglapp. Då släpper kontrollen över urinblåsan. Jag blir väldigt kissnödig och måste gå på toaletten direkt och ofta vilket är svårt speciellt under natten då det är extra svårt att gå.”

93 Urologiska besvär De allra vanligaste ickemotoriska symtomen är de som har med urologi att göra. Det leder till att man allt oftare får en känsla av att man måste gå på toaletten. Och att man då måste gå och det är för patienten inte minst nattetid problematiskt.

94 När kommer de urologiska besvären vid Parkinsons sjukdom? De kommer mer sent i förloppet när man också har de motoriska problemen. Symtomen förvärras med tilltagande sjukdomsduration. Det är lättast att kasta vatten i ”ON” med försämring ”OFF” fas.

95 Typiska besvär hos såväl kvinnor som män. • frekventa behov dagtid • trängningar dagtid • svårt att hinna i tid • inkontinens • långsamt flöde • tömningssvårigheter • täta behov nattetid

96 Behandling •Annan orsak måste uteslutas. Urinvägsinfektioner och förstorad prostata kan ge samma besvär. Det finns också andra sjukdomar som ger ökat urintömningsbehov tex diabetes. •Minskat vätskeintag under kvällen efter ca •Genom att tillse att hjärtat är i ett plan högre än njurarna, genom att sängen lutar ca 10grader minskar urinproduktionen i liggande med ca 500 ml / natt. Hela sängen skall luta, inte enbart huvudet. •Om inte adekvat antiparkinsonmedicinering är tillräcklig kan man ge läkemedel som lugnar blåsmuskulaturen och även medel som minskar urinproduktionen nattetid. Botulinumtoxin är ett alternativ

97 Citat patient: ”Tydlig är den smärtan man får när man blir stel fra på morgonen.Det är en enorm smärta som sliter och drar i en. Man kan bara vara i sig själv och inte tänka på något annat än att försöka överleva den perioden som man vet är allt från en halvtimme till en timme.”

98 Vad är smärta ?

99 Hur upplever vi smärta? Vad lindrar en smärtupplevelse? •Utvilad •God balans •Positiva förväntningar •Suggesion •Hypnos •Glädje •Förtröstan •Trygghet •Lugn Dvs många mekanismer styr smärtupplevelsen.

100 Vid Parkinsons sjukdom Stelhet och muskelsmärta i ryggen och fra axelpartiet är ett vanligt tidigt tecken. Dopaminerg behandling kan ha en smärtlindrande effekt i sig! Tröskelvärdet för smärta skiljer sig mellan ”ON” och ”OFF”. Vanligare med smärta under ”OFF”tid.

101 Behandling •Optimerad farmakologisk behandling vid PD •Analgetica •Biosocialt synsätt för att lindra smärta och förbättra livskvalitet: Trygghet och team-omhändertagande Taktil touth KBT

102 Sammanfattningsvis: Ickemotoriska symtom ingår i Parkinsons sjukdom! •Nya diagnoskriterier? •Kan förutsäga insjuknande i motoriska symtom! •Viktiga att känna igen- bromsmedicin? •Blodprov?

103 Prekliniska symtom år före insjuknandet i motoriska symtom? •Depression, ångest, utmattning. •Nedsatt luktsinne •Sömnstörning- ( 80% av REMsömnstörning har PD och 70% av PD patienter har störd REMsömn) •Förstoppning

104 Viktigt att ringa in problemen •För att medvetandegöra att de ickemotoriska symtomen ingår vid Parkinsons sjukdom •Speciellt känsliga ämnen kan vara svårt att ta upp såsom sex och inkontinens. •Våga fråga! •Frågeformulär kan vara till hjälp. •Diagnossäkerheten blir större.

105 Frågeformulär för utredning av ickemotoriska symtom vid parkinsons sjukdom För ökad medvetenhet hos både patient och doktor om de ickemotoriska symtomen som tillhör sjukdomen

106 Non- Motor Questionary (NMSQuest) •30 frågor •Senaste månadens problem •De ickemotoriska symtomen är ej specifica för parkinsonpatienter (En genomsnittlig parkinsonpatient har ca 10 problem medan en patient utan Parkinsons sjukdom har 5 problem)

107 Flertalet studier- NMSQuest Medel ålder år Sjukdomsduration i medeltid 6-7 år De vanligast förekommande är: •Behov att kasta vatten nattetid 60% •Förstoppning 50% •REM sömnstörning 40% •Restlesslegs 40%

108 Skillnader mellan kvinnor och män •Kvinnor- fall/ svimmningar nervositet svårighet att känna glädje •Män- salivproblem sexuella problem

109 Mål •Förbättra livskvalitet hos PD patienter. •Minska på handikapp- Symtomen är behandlingsbara (ickemotoriska symtom är en vanlig orsak till att man behöver sjukhusvård och boende på institution).

110 En stor utmaning! Effektiva behandlingar finns för många av de ickemotoriska problemen för en förbättrad livskvalitet vid Parkinsons sjukdom Det avgörande är att uppmärksamma dem, att de kommer fram vid läkarbesök mm.

111 Lästips.

112 Berätta för varandra något ni lärt er om Parkinsons sjukdom idag TACK!


Ladda ner ppt "Ickemotoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro Edith Popek Neurolog Universitetssjukhuset Örebro."

Liknande presentationer


Google-annonser