Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RADON ett inomhusmiljöproblemen Innehåll: • Vad är radon? • Varför är det farligt? • Var kommer radonet ifrån? • Gränsvärden • Mäta med spårfilmsdetektor.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RADON ett inomhusmiljöproblemen Innehåll: • Vad är radon? • Varför är det farligt? • Var kommer radonet ifrån? • Gränsvärden • Mäta med spårfilmsdetektor."— Presentationens avskrift:

1 RADON ett inomhusmiljöproblemen Innehåll: • Vad är radon? • Varför är det farligt? • Var kommer radonet ifrån? • Gränsvärden • Mäta med spårfilmsdetektor • (Åtgärder) Tryggve Rönnqvist Gammadata Mätteknik AB

2 Uran i Sverige

3 IsotopHalveringstidHuvudsaklig Anmärkning strålning Uran-238 (U)4,5  10 9 År Torium-234 (Th)24,1 Dygn Protaktinium-234 (Pa)1,17 Min Uran-234 (U)2,47  10 5 År Torium-230 (Th)8,0  10 4 År Radium-226 (Ra)1 620 År Radon-222 (Rn)3,823 DygnGas Polonium-218 (Po)3,05 Min Bly-214 (Pb)26,8 Min,  Vismut-214 (Bi)19,7 Min,  Polonium-214 (Po)1,6  Sek Bly-210 (Pb)21,3 År Vismut-210 (Bi)5,01 Dygn Polonium-210 (Po)138,4 Dygn Bly-206 (Pb)- Stabil, ej radioaktiv Sönderfallskedja för Uran-238 Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003 ”Kortlivade radondöttrar” ”Långlivade radondöttrar”

4 Radonkällor Källa: Vägen till ett radonfritt boendeSSI, 1997

5 Joniserande strålning Vissa atomkärnor har för mycket energi för att kunna vara stabila. De gör sig av med överskottsenergin genom att sända ut strålning. •Alfastrålning •Betastrålning •Gammastrålning •Röntgenstrålning SI-enhet: 1 Becquerel (Bq) 1 Bq = 1 sönderfall/sekund

6 Genomträngningsförmåga hos -, - och -strålning Jämförelse av genomträngningsförmågan hos alfa- (), beta- () och gammastrålning (). Alfastrålningen stoppas till ca 90% av ett vanligt skrivpapper och betastrålningen av en tjock träskiva. Gammastrålningen däremot kräver 30 cm tjocka betongblock eller 5 cm bly för att 90% av strålningen skall absorberas i materialet. Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003

7 Enheter 1. Koncentration av radioaktivt ämne: SI-enhet: 1 Becquerel (Bq) 1 Bq = 1 sönderfall/sekund Gas: Bq/m 3, Fast ämne: Bq/kg: Flytande ämne: Bq/l 2. Stråldos (mått på hur farlig strålningen är): SI-enhet: 1 Sievert (Sv) Vanliga årsdoser brukar vara några mSv. Stråldos från material (t.ex. blåbetongvägg) brukar mätas i µSv/h. Man uppskattar att en radonhalt i en bostad på ca: 100 Bq/m 3 ger en årlig stråldos på ca: 2 mSv.

8 Våra strålkällor Cirkeldiagrammet motsvarar 4,5 mSv, vilket är den genomsnittliga stråldosen en person i Sverige årligen utsätts för. Källa:

9 Risken för lungcancer från radon i inomhusluft Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrarna som är skadlig och kan orsaka lungcancer. Från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas tar det år.

10 Risk för lungcancer

11 Hälsoeffekter av radon Radon ger en ökad risk för cancer, i huvudsak lungcancer. Det finns en stark kombinationseffekt mellan rökning och radon vilket ger en hög risk för att utveckla lungcancer. Antal personer i Sverige som avlider i lungcancer på grund av radon beräknas till 500 per år. Av dessa är 450 rökare. Radon kan INTE ge några andra hälsoeffekter.

12 RADONHISTORIK • Slutet av 1500-talet: Hög frekvens av dödliga lungsjukdomar hos gruvarbetare (bergsjuka) • Slutet av 1800-talet: Bergsjukan identifierades som lungcancer • 1920-talet: Man började koppla ihop lungcancer hos gruvarbetare med radon. • 1970-talet: Flera epidemiologiska undersökningar kom som påvisade mellan radon i gruvor och lungcancer hos gruvarbetare. • 1979 (Sverige): Radonutredning startar. Markradonproblem uppmärksammas. Provisoriska gränsvärden införs. •1990-talet: Säkra riskuppskattningar mellan radon i bostäder och lungcancer tas fram genom omfattande epidemiologiska undersökningar i flera länder.

13 Riktvärden och Mål Rikt- och Gränsvärden Bostäder: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m 3 Skolor: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m 3 Arbetsplatser: Högsta halt enligt Arbetsmiljöverket 400 Bq/m 3 Nationella radonmål (riksdagens inomhusmiljöproposition) Radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 år Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 år Även: samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.

14 ELIB undersökningen Medelvärden för Sverige, radonhalt Alla typer av bostäder108 Bq/m 3 Småhus141 Flerbostadshus75 Antal bostäder över 200 Bq/m 3 ca st12% 400 Bq/m 3 ca st3,7% (Högst uppmätta - I ett svenskt bostadshus: Bq/m 3, Utomhus - Utomhus nära markytan: 2-20 Bq/m 3, källa SSI) Källa: SSI

15 Radonhalter i småhus inom olika riskområden Typ av område Antal mätta Andel Procentuell andel i gruppen hus mätta % 0-200>200>400 ____________________________________________________________________ Högriskområde Normalriskområde Lågriskområde Från: Fakta och lägesrapport om radon. Betänkande av radonutredningen 2000, SOU 2001:7

16 Svenska jordarter JordartRadium-226 Radon-222 Bq/kg*Bq/m 3 Morän, normal Morän med granitiskt material Morän med uranrikt granitiskt material Åsgrus Sand, silt Lera Jordarter som innehåller alunskiffer > 1 miljon Normala halter av Radium-226 och Radon-222 uppmätta på 1 m djup. *12,3 Bq radium-226 per kg är ekvivalent med 1 ppm uran Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003

17 Lättbetong I småhus kan lättbetong förekomma i samtliga väggar och ibland i bjälklag. I flerbostadshus kan lättbetong förekomma i ytterväggar och icke bärande innerväggar. Den kan också finnas som värmeisolering på bjälklag.

18 Lättbetong i Sverige FabrikDriftperiodProducerad Typ av produktRadium i provGamma- mängd t o mstrålning 1970 (Mm 3 ) Sv/h Borensberg ,56Väggelement ,40-0,50 Yxhult N:a ) 1,38Bjälklag, takelement ,40-0,60 Yxhult K1966-(Sandbaserad gasbetong) -15 Yxhult S:a ) 4,9Arm.element block ,40-0,60 Falköping ) 0,69Oarmerade produkter ,50-1,00 Uddagården ) 3,41Oarmerade produkter ,50-1,00 Grönhögen ,96Oarmerade produkter670 -0,25-0,35 (Öland) Skövde/Durox ,0Alla typer ,50-0,70 Produktion av alunskifferbaserad lättbetong i Sverige. Radiumhalten i prover tagna 1953 och ) 1)Mätningarna har gjorts av SSI och har rapporterats i ”Information om strålningen i befintliga byggnader”. (SoS, Plv, SSI, 1979) 2)Driften har fortsatt vid fabriken ytterligare några år med tillverkning av sandbaserad gasbetong. Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003

19 Mäta med spårfilmsdetektor

20 Mätning av radon Sluten spårfilm med filter Funktion Radongas diffunderar in i dosan genom springan mellan lock och botten. Inga radondöttrar kan komma in i dosan utifrån (filter). I dosan sitter en spårfilm (plastfilm) som endast är känslig för alfastrålning. Dosan är i allmänhet gjord av elektriskt ledande plast för att motverka problem med statisk elektricitet.

21 Hur kan man mäta radon? Radon sönderfaller genom att avge en alfapartikel. Om en alfapartikel träffar en mätfilm orsakar den en skada som kan detekteras. Mätfilm 

22 Radonspår

23 Mätning av radon i inomhusluft

24 Att mäta radon med sluten spårfilm med filter Hur gör man för att mäta? SSI´s metodbeskrivningar för bostäder samt arbetsplatser. Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder Enfamiljsbostäder Flerfamiljsbostäder Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser Lokaler för allmänna ändamål t.ex. kontor, skolor, etc. (undantag gruvor)

25 Mätning av radon i inomhusluft Grundregler för mätningar som skall ge ett årsmedelvärde: Mät där folk vistas i den luft dom andas in och under normala förhållanden Mät i alla huskroppar Mät under eldningssäsong (1/10-30/4) Mät minst 2 månader Använd minst 2 detektorer/mätpunkter Avstånd till vägg minst 25 cm Avstånd till tilluft, dörr, fönster, element etc minst 1,5 m Avstånd till frånluft minst 0,5 m

26 Radhus i Norge

27 Mätning av radon i bostäder Radonmätning i bostäder: Mätningen utförs på samtliga våningsplan med boutrymmen i den egna bostaden (gillestuga räknas som boutrymme). Minst 2 detektorer placeras i olika boutrymmen. De boende skall leva normalt med avseende på vädring, inomhustemperatur eller dylikt.

28 Mätning av radon i inomhusluft Tänk dessutom på att: *Skicka tillbaka detektorerna till mätlaboratoriet direkt efter det att mätningen har avslutats. Glöm inte att underteckna blanketten*

29 Mätning av radon i flerbostadshus Enligt Statens Strålskyddsinstitut bör radonmätning göras: I alla lägenheter med direkt markkontakt, d.v.s. där det inte finns källare under bostaden. På högre våningsplan i minst 20 % av lägenheterna. I minst en lägenhet per plan på högre våningsplan. I de lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till en förhöjd radonhalt. I de lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten.

30 Urval av lägenheter 3lghX4portar = 12lgh/vån Totalt:48 lgh Källare 20% av 48 ≈ 10st Minst en per plan Ej källare Alla lgh med markkontakt 12st 20% av resterande 20% av 36 ≈ 8 st Totalt: 20 st Minst en per plan (ej mark) Källare

31 Variation i flerbostadshus

32 Skeppet 1

33 Mätning av radon på arbetsplatser Radonmätning på arbetsplatser (ovan jord) bör göras enligt: Mätning kan utföras i två steg. Det första steget, orienterande mätning, utförs under en tidsperiod som omfattar minst 2 månader. Visar den orienterande mätningen radonhalter som överskrider gräns- eller riktvärden bör en uppföljande mätning utföras för att få en bättre uppskattning av radonhalten under arbetstid (på många arbetsplatser stängs ventilationen av under helger och nätter vilket leder till att radonhalten ökar). Eventuellt: Kan en uppföljande mätning användas direkt behöver en orienterande mätning inte göras (undantag skolor). *Varje mätpunkt skall ligga under gräns- eller riktvärdet.*

34 Orienterande mätning på arbetsplats Radonmätning på arbetsplatser bör göras enligt: Mätning bör ske i varje separat byggnad. I bottenvåning med markkontakt eller plan under jord bör mätning göras i minst var femte lokal där personer vistas mer än tillfälligt. I våningsplan ovan mark bör minst en mätning göras på varje plan med permanenta arbetsplatser och minst en per 500 m 2. I lokaler där man misstänker förhöjda radonhalter eller där en uppmätt gammastrålning överskrider 0,3 mSv/h eller det är känt att delar av byggnaden innehåller blåbetong bör mätning göras i fler lokaler än vad som anges ovan.

35 Energideklaration Allmänt I energideklarationen ska anges om radonmätning utförts i byggnaden. Om det finns en utförd radonmätning anges uppmätt radonhalt (högsta värdet), mätmetod och slutdatum för mätningen För att mätningar ska kunna jämföras med myndigheternas gräns- och riktvärden bör långtidsmätning enligt Strålskyddsinspektionens metodbeskrivning ha gjorts. Hyres- och bostadsrättshus Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus ha en energideklaration. Egna hem Vid försäljning efter den 31:a december 2008 ska en energideklaration finnas för byggnaden.

36 Radonarbetet i Sverige från år • 2000/2001Statliga radonutredningen läggs fram • 2001Regeringen föreslår miljömål för inomhusmiljön (inklusive radon). • 2002Riksdagen antar miljömålen • 2003Den bidragsberättigande radonkoncentrationen sänks från 400 Bq/m 3 till 200 Bq/m 3. • 2004Riktvärdet för radon sänks från 400 till 200 Bq/m 3. • 2004/2005Stor ökning av mätningar i flerfamiljshus. • 2005/2006Boverket startar informationskampanj. Stor ökning av mätningar i privata villor genom större mätprojekt. • 2008/2009Krav på energideklaration för byggnader där man ska ange om radonmätning har utförts.

37 TACK!

38 Radonkällor Källa: Vägen till ett radonfritt boendeSSI, 1997

39 Lättbetong i Sverige FabrikDriftperiodProducerad Typ av produktRadium i provGamma- mängd t o mstrålning 1970 (Mm 3 ) Sv/h Borensberg ,56Väggelement ,40-0,50 Yxhult N:a ) 1,38Bjälklag, takelement ,40-0,60 Yxhult K1966-(Sandbaserad gasbetong) -15 Yxhult S:a ) 4,9Arm.element block ,40-0,60 Falköping ) 0,69Oarmerade produkter ,50-1,00 Uddagården ) 3,41Oarmerade produkter ,50-1,00 Grönhögen ,96Oarmerade produkter670 -0,25-0,35 (Öland) Skövde/Durox ,0Alla typer ,50-0,70 Produktion av alunskifferbaserad lättbetong i Sverige. Radiumhalten i prover tagna 1953 och ) 1)Mätningarna har gjorts av SSI och har rapporterats i ”Information om strålningen i befintliga byggnader”. (SoS, Plv, SSI, 1979) 2)Driften har fortsatt vid fabriken ytterligare några år med tillverkning av sandbaserad gasbetong. Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003

40 Lättbetong I småhus kan lättbetong förekomma i samtliga väggar och ibland i bjälklag. I flerbostadshus kan lättbetong förekomma i ytterväggar och icke bärande innerväggar. Den kan också finnas som värmeisolering på bjälklag.

41 Förbättring av ventilation SpaltventilVäggventil Många hus kan få en bättre luftväxling efter en översyn av det ventilationssystem som redan finns.

42 F-ventilation och FT-ventilation 2. F-ventilation I byggnader med mekanisk frånluftsventilation suger en fläkt ut luft från bostaden och undertryck råder året runt. 3. FT-ventilation I byggnader med mekanisk till- och frånluftssystem drivs båda luftfläktarna av fläktar. Undertrycket inomhus är lågt vid rätt inställda flöden.

43 Svenska jordarter JordartRadium-226 Radon-222 Bq/kg*Bq/m 3 Morän, normal Morän med granitiskt material Morän med uranrikt granitiskt material Åsgrus Sand, silt Lera Jordarter som innehåller alunskiffer > 1 miljon Normala halter av Radium-226 och Radon-222 uppmätta på 1 m djup. *12,3 Bq radium-226 per kg är ekvivalent med 1 ppm uran Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003

44 Radonhus Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnaderClavensjö & Åkerblom, 2003 Schematisk skiss över vanliga otätheter en byggnads grundkonstruktion. 1.Springa mellan betonggolv och vägg 2.Otätheter vid rörgenomförningar, även i skyddsrör. 3.Otätheter i golvbrunnar. 4.Otätheter vid lucka över rensbrunn. 5.Otätheter i rör för el- och telefon- ledningar. 6.Sprickor i golv eller vägg pga sättningar. 7.Läckage genom luft- genomsläppliga byggnads- material.

45 Tätskikt Tätning av springa mellan betonggolv och vägg. 1.Eventuellt fylls springan med t.ex. silikon. 2.Spår utförs lämpligen med maskin och fylls med elastisk fogmassa. 3.Om det behövs, kan tätningen skyddas med exempelvis en plastremsa.

46 Lufttryckspåverkande åtgärder Radonsug En radonsug är en anläggning som sänker lufttrycket i marken under huset så att jordluft inte sugs in. Undertryck skapas med hjälp av en fläkt som suger luft från en eller flera punkter under betonggolvet. Kommentar: Fläkten bör placeras på utsidan av huset.

47 Lufttryckspåverkande åtgärder Radonbrunn Radonbrunn är i första hand avsedd att användas i luftgenomsläpplig mark, t.ex. grusåsar. Med radonbrunnen sänks lufttrycket i en stor markvolym. Hela anläggningen kan därför placeras utomhus. Den finns i olika storlekar som kan betjäna ett enstaka hus eller en mindre grupp småhus.


Ladda ner ppt "RADON ett inomhusmiljöproblemen Innehåll: • Vad är radon? • Varför är det farligt? • Var kommer radonet ifrån? • Gränsvärden • Mäta med spårfilmsdetektor."

Liknande presentationer


Google-annonser