Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal"— Presentationens avskrift:

1 11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal

2 Äldrepsykiatri Minnesstörningar Omsorgspsykiatri Neuropsykiatri SU/Mölndal

3 Ålder 18 år Psykiatriskt problematik Förståndshandikapp Kommer från Västra Götaland Vad krävs för att patienten skall tagas in på avdelningen 243 SU/Mölndal

4 Januari 1991 start St:Jörgens sjukhus för en slutenvårdsavdelning November 1991 flytt Mölndalssjukhus stimulansbidrag för öppenvård Våren1998 öppenvård i landstingsregi Historik

5 The big four •Hjärt sjukdom •Cancer •Diabetes •Alzheimer’s sjukdom

6 Varför viktigt att tänka på åldrande •Man menar att år 2010 är 20 % äldre än 60 år

7 Bakgrund till att antalet personer med demens ökar •Antalet äldre ökar •Medicinska insatser leder till ökad överlevnad •Sociala faktorer bidrar till ett bättre omhändertagande

8 Livslängd för personer med förståndshandikapp •20 år år 1980 Personer Downs syndrom och dess överlevnad år år år

9 Demens förekomst •4 ggr vanligare hos förstånds handikappade än i normal populationen •Hos samtliga förståndshandikappade 2-3 % hos äldre än 40 år. •Av dessa utgör ca 60% personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimer

10 Vad är normalt åldrande •Beteendet förlångsammas •Reaktionstiden ökar •Glömska •Personlighetsförändringar (minskad drift, minskat intresse för nyheter, bundna vid rutiner och struktur). Svårare hitta namn Minnesstörningar Svårare att hitta ord Minskad respons eller minskad arousel

11 Vad är normalt åldrande •Sämre motoriska förmågor •Sämre balans •Sämre sinnesfunktioner •Infektioner •Inkontinens •Minskad sömn

12 Meningsfullt åldrande Relationer Engagemang Meningsfullhet Fysisk förmåga Psykisk förmåga Hot Förlust Utmaningar Trygghet Omtanke Relationer Vad påverkar ett meningsfullt åldrande Förväntningar Tillfredställelse Trygghet Besvikelse Frustration Brist på förväntningar Åldrande effekter Heterogenisiteten för kapaciteten ökar med åldern

13 Demens definition •En symtom diagnos •T.ex. minnesstörningar, sämre tänkande, initiativlöshet, orienteringsproblem, ADL problem, personlighetsförändringar, motorik störningar, språkstörningar •Sammantaget försämrade mentala, intellektuella och känslomässiga funktioner

14 Demens specifika kriterier •Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare •Varaktighet 6 månader •Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande) •Närminnet •Långtidsminne •Kognitiv försämring •Försämrat omdöme och tänkande •Minskad uppmärksamhet på omgivningen •Skilj ut konfusion

15 Demens specifika kriterier •Beteendestörningar •Sömnstörningar •Irritabilitet, aggressivitet •Förlust av intressen och initiativtagande •Ändrade rutiner •Rädsla •Labilitet •Minskad emotionell kontroll •Labilitet •Irritabilitet •Apati

16 Demens specifika kriterier •Minskad motivation •Sitter stilla •Inte intresserad •Aphasi •Hittar inte ord. •Förstår inte ord •Försämrad social funktion •Försnävade sociala aktiviteter •Språkförsämring •Sluddrighet

17 Demens specifika kriterier •Apraxia •Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder •Agnosi •Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal

18 Uppdelning av demens • Kortikala - subkortikala • Hjärnregional uppdelning •Sjukdomsorsak

19 Kortikala – subkortikala •Kortikala •Alzheimer •Picks Parietal symtom Afasi sensorisk, (osammanhängande tal, svårigheter att förstå eget och andras tal) Bristande kroppsmedvetande Apraxi (klarar inte utföra vissa rörelser eller förstå hur man använder saker) Agnosi (oförmåga att uppfatta, t.ex. ansikten, föremål, förnekar handikappet) Amnesi Bristande omdöme och insikt

20 Lewy body demens •Symtom, primära •Fluktuerande progressiv kognitiv störning •Parkinson symtom •Väl strukturerade synhallucinationer •Andra symtom •Upprepade oklara fall •Svimningsattacker •Neuroleptika överkänslighet •Hörselhallucinationer

21 Kortikala - subkortikala •Symtom Försämrad svarsförmåga Kognitiv försämring Rörelsestörningar (rigiditet, tremor, myoclonier, hypokinesi, Positiv babinski, livliga reflexer, korta steg dysatri, dysfagi, positiv masseter reflex) Psykiatriska problem (Psykisk förlångsamning) Varierande vakenhet •Subkortikala •Hydrocephalus •Metabola och toxiska •Huntington •Parkinson

22 Hjärnregional uppdelning •Pannlobs demens Hjässlobs demens

23 •Emotionell avtrubbning och avflackning •Svängand stämningsläge •Apati och minskad spontanitet Perservation Nedsatt omdöme och förutseende Torftigt språk Bristand sjukdomsinsikt Distanslöshet Förgrovad personlighet Frontal symtomatologi

24 Sjukdomsorsak •Primärdegenerativa % • tex Alzheimer Pannlobsdemens Huntington Parkinson •Rubbning i blod cirkulationen •30 % •Vaskulära demenser •multiinfarkt, småkärlssjukdom strategiska infarkter •Sekundära •10-20 % •Orsakat av yttre faktorer annat än cirkulationsrubbning •(Metabola rubbningar, vitaminbrist, läkemedel, depression, tumörer, infektioner, blödningar, traumatiska, autoimmuna)

25 Vid Alzheimer’s sjukdom Neurofibriller dessa består av stödjestrukturer från cellens inre. Detta finns i neocortex också Parietalloben atrofierar Senila plack (beta-amyloid), vilka består av skadade och döda nervändar och nervutskott som ligger kring en kärna av amyloid (ett protein)

26 Kromosomhypoteser. •A. Tidig debut av Alzheimer •Kromosom 21 •Ökad förekomst av demens hos personer med Down syndrom •Kopplat till beta-amyloid, vars gen finns på kromosom 21 •Familjär AZ •15-20 % beror av mutation av APP (amyloid precursor protein) •70 % beror av mutation i kromosom 14 •Även kromosom 1 kan genomgå en mutation •B. Sen debut av Alzheimer •Kromosom 19 •Ökad förekomst av APO-E4 isoformen

27 Demens symptom

28 •Aggressivitet •Omdömeslöshet •Bristande insikt •Misstänksamhet •Känslomässig avflackning •Oföretagsam, apati, inaktivitet •Trötthet •Förlångsamning •Bristande energi •Nedsatt vitalitet Personlighets förändring

29 Beteende symtom •”Hoare” •Ätstörningar •Vandrande •Ökade stereotypa beteenden •Desorientering •Försöker lämna hemmet •Misstänksamhet •Apati •Behov av mer stöd

30 Kognitiv försämring leder till problem inom •Minne •Uppmärksamhet •Exekutiva funktioner •Övrigt

31 Minnes förändringar •Man kan lägga märke till om personen t.ex. •Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person •Inte kommer ihåg vad han lägger saker •Inte vet vad anhöriga är •Glömmer sociala aktiviteter •Inte vet var anhöriga är •Inte kan beskriva sin dag •Glömmer namn •Inte hittar i kända omgivningar •Behöver påminnas för att få saker gjort

32 Uppmärksamheten •Förmågan att upptäcka ett stimuli •Behålla uppmärksamheten under en lång tid •Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli •Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli

33 Exekutiva funktioner •Att kunna komma ihåg det viktigaste •Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet •Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar •Planeringsförmågan nedsatt •Att minnas det man planerar •Initiativförmåga •Lust och vilja •Reglera uppmärksamheten

34 Motoriska störningar •Långsammare att initiera en rörelse •Svårt utföra en rörelse effektivt •Svårt att lära sig av fel och korrigera rörelser •Perservationer som innebär att man har svårt att ändra rörelsemönster •Dålig ögon motorik •Ramlar p.g.a. av gång apraxi

35 Tankestörningar leder till •Dålig selektiv uppmärksamhet •Dålig verklighetsanknytning •Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)

36 Psykiska symtom •Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik Övergående gråtattacker •Ångest •Hallucinationer •Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln) •Paranoida symtom •Illusioner •Misstänksamhet •Fantasier •Emotionell labilitet •Konfusion •Desorientering

37 Spatsial desorientering •Kan inte skilja på dag och natt •Hittar inte till rummet •Svårt skilja höger vänster •Svårare sätta ihop saker

38 ADL problem •Laga mat •Sköta hygienen •Klä sig •Ringa •Socialt

39 Fysiska symtom •Epilepsi •Gångstörningar •Viktnedgång •Minskad muskulatur •Förstoppning •Urinvägar •Hud •Hyperflexibilitet

40 Skapa förståelse för problematiken

41 Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos •Utreda differential diagnoser •Behandla tilläggsdiagnoser •Ge en förståelse för den aktuella problematiken •Erbjuda rätt behandling •Erbjuda rätt vårdmiljö/boende •Hitta rätt nivå för patienten •Försöka förebygga riskfaktorer •Erbjuda en förståelse för problematiken

42 Beteende som kan orsaka aggressivitet •Bada •Toalett besök •Personlig hygienaktivitet •Dysuria •Förstoppning •Fysiskt hindrande av aktivitet •Nya okända miljöer •Gå till offentliga platser •Störa i familjära rutiner

43 Farliga situationer vid demens •Personen går från boendet •Personen använder föremål fel, t.ex. bränner sig •P.g.a. av gång apraxi ramlar personen •Vid sängbundenhet kan liggsår uppstå

44 Vad kan utmärka en demens patient •Skiftar snabbt i humöret •Konfusion kan föreligga •Låg nivå med avseende på spärrar •Blir lätt orolig, rädd •Ökad känslighet •Missförstånd kan uppstå •Förstår inte situationen

45 Hur skall man bemöta en person med demens

46 Hitta rätt nivå för patienten •Sysselsättning•Boende

47 Kartlägga •Vilken intellektuell nivå har personen •Vilken emotionell nivå har personen •Vilket medicinskt status är personen i •Vilket psykiatrisk status är personen i •Vilken social situation är personen i

48 Göra en inventering av personen •Vad klarar personen ADL mässigt •Hur fungerar sociala kontakter •Hur aktiv är personen •Hur självständig kan personen vara •Vilken hjälp behöver personen •När behövs hjälp

49 Hur har personen kunnat fungera •Finns det en sjukhistoria •Anhöriga •Journaler •Personal •Hur fungerar personen idag •Personal •Anhöriga •Hur har man utvärderat

50 Rätt behandling hur?

51 Differentialdiagnoser vid demens •Hypotyreos Hyoparatyroidism •Folatbrist och B-12 brist •Sockerrubbningar •Mediciner •Depression •Konfusion •Understimulering, social depravation •Hjärtproblem •Vaskulära orsaker •Sinnesdefekter (syn, hörsel) •Infektioner (borelia, HIV, lues) •Mag tarm problem •Urinvägsproblem •Apnea

52 Behandling

53 Vårdideologi •Välbefinnande

54 Grundläggande behov •Stimulans •Struktur och ordning

55 Bemötande Anpassa kraven till personen Bryt ner aktiviteter i delmoment Fasta rutiner skapar trygghet när minnet är dåligt Ta inte överförmågor som personen delvis kan Ge tid för vila, som dement orkar man inte koncentrera sig längre än korta stunder åt gången

56 Oro, ångest och aggressioner, skapar vi det själva •Tar vi över förmågor som personen delvis har kvar •Ställer vi för höga krav •Frågar och påminner vi överdrivet och i onödan •Ger vi intryck av att ha bråttom, stressigt beteende •Handlar vi inkonsekvent, olika personer gör olika •Ändrar vi rutiner snabbt och oväntat •Överraskar vi personen genom att snabbt dyka upp tex bakifrån •Är vi tillräckligt flexibla •Är vi överdrivet kontrollerande •Orkar vi med vårt arbete, risk för utbrändhet

57 Hur behandla •Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, ta på sig •Undvik förändringar i miljön •Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår •Ha tålamod •Vägled •Enkelt språk •Var observant

58 Kommunikation Fånga personens uppmärksamhet innan du börjar prata med honom Ha ögonkontakt för att hjälpa honom koncentrera sig Lättare att se ansiskt uttryck och mimik Tala långsamt och tydligt Förenkla språket, använd korta meningar Ställ frågor som kan besvaras med ja eller nej

59 Positiva och negativa effekter i omvårdnaden •Skyddande •Kunskap •Stöd från andra •Praktisk hjälp •Socialt nätverk •Vårdarens status •Bra arbetstider •Information till enskilda personer •Hjälp både med kroniska och akuta besvär •Nedbrytande •Ensamhet och isolation •Ingen frågar •Mycket känslor •Dålig utbildning •Dåliga cooping mekanismer •Dålig kontakt mellan patient och personal •Svårskött ADL situation •Ingen uppbackning •Dålig uppbackning medicinskt och psykologiskt

60 Musik terapi •Skattningarna som utfördes i slutet av respektive period visade att patienterna var mindre irriterade, ängsliga, och nedstämda när vi spelade musik.

61 Anhörig kontakt •Förstå vård behovet •Anhöriga blir äldre •24 timmar •Självständighet •Klara sig själv •Egen önskan

62 Miljön •Viktigt med godbelysning •Golv med skarpa mönster ex vis mörka mönster mot ljusbotten kan upplevas som hål och tvärtom •Blanka golv kan upplevas som is eller vatten •Genombrutna trappsteg är svåra att uppfatta •Speglar, fönster och tavlor kan upplevas som om obehöriga är i rummet •Synen kan vara perfekt, man ser den minsta smula, men kan inte skilja ut föremål med samma färg •Skaffa gardiner att dra för, speciellt viktigt kvällstid när lampor reflekterar •Om speglar och tavlor oroar ta bort dessa •Använd färg för att hjälpa personen uppfatta sin omgivning •Stabila golv

63 Miljön •Förenkla dukning genom att rensa bort onödigt pynt •Avgränsa och tydliggör med enfärgade bordstabletter •Muggar eller färgade glas är lättare att upptäcka •Bäst med enfärgat porslin, mönster kan misstolkas

64 Hjälpmedel •Klockor •Lås •Ljus •Beskrivningar •Färger

65 Hur behandla •Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, ta på sig •Undvik förändringar i miljön •Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår •Ha tålamod •Vägled •Enkelt språk •Var observant

66 Kontakt med •Kommunen •PAS •Distrikts rehab •Daglig verksamhet •Individuell plan •LSS handläggare •Habiliteringen •Logoped •Psykolog •Kurator •Dietist •Sjukgymnast

67 Sociala aktiviteter •Sport •Dans •FUB •Autismföreningen •Andraföreningar •Kontakt person •Personligassisten •Anhöriga •Kompisar

68 Medicinsk behandling

69 Medicinsk behandling •Symtomatiskt Kolinesteras hämmare (Aricept, Exelon, Reminyl) •Memantin (Ebixa) •Sjukdomsbromsande •-Propentofylin •-Anti amyloid läkemedel •Regenerativa nervcells återskapande •Tillväxtfaktorer •Profylaktisk behandling •Antioxidanter (vitamin E och C, selen) •Anti inflammatoriska ämnen •Födoämnen Behandla tilläggs diagnoser Uppföljning Mycket viktigt

70 Personal Arbetsgemenskap Hälsa och fysisk kondition Fungerande samarbete och anda De anställdas kompetens och utvecklingsmöjlighet Uppskattning för arbetet De anställdas upplevelse av sina möjligheter att påverka och delta

71 Personal •Arbetsplatsen •Chefskap och ledning •Organisering av jobbet •Arbetsbörda •Informationsgång •Trygg arbetsmiljö Individen Psykisk kondition Hälsa och fysisk kondition Förmåga att orka KompetensLevnadsvanor

72 Behandling enligt The Arc •Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter •Undvik förändringar i de dagliga rutinerna •Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder •Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration •Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande •Återförsäkra och lugna patienten varje dag

73 Behandling enligt The Arc •Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet •Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering •Anpassa de dagliga aktiviteterna efter personens ADL-förmåga •Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner •Ge personen tillräckligt att dricka och äta

74 Behandling enligt The Arc •Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten. •Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till ”verkligheten”, men undvik samtidigt att förstärka inbillning. •Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten. •Undvik onödig medicinering

75 Medicinsk behandling Kolinesteras hämmare Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin) Aricept (Donepezil)

76 Prematurt åldrande

77 Livsstil relaterat till prematurt åldrande •Alkolism •Fysisk inaktivitet •Bristfällig kost •Rökning orsakar •Cancer •Hjärtsjukdom •Impotens •Sänkt IQ •En studie i Skottland •Såg hos personer som testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare •Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

78 Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande •Diabetes mellitus •Ateroskleros •Hypertension •Dyspne/apnea •Tetraplegi •Gravt förståndshandikapp •Epilepsi •Skallskada

79 Prematurt åldrande •Genetiska syndrom •Downs syndrom •Cockaynes syndrom •Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome) •Ärftlighet •Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom) •Progeria hos vuxna (Werners syndrom)

80 Downs syndrom

81 Historik Downs syndrom •1866 beskrevs det första gången av John Langdon Down •1876 beskrev Fraser och Mitchell demens bilden hos personer med Downs syndrom •1929 beskrev Truwe senila plaque i obduktionsmaterial •1948 beskrev Jervis sjukdomsförloppet •1959 identifierade Lejeune trisomi 21 som den underliggande orsaken •1960 talet föreslog Heston, Lowther och Leventhal en koppling mellan Downs syndrom och Alzheimers sjukdom

82 Downs syndrom •Incidens för Downs syndrom 1 på 600 levande födda •Kvinnor/Män 1/1.3 •Medellivslängd för Down patienter • år • år • år • år •Överlevnad. •75 % blir mer än 30 år •60 % blir 50 år •13,5 % blir äldre än 68 år

83 Downs syndrom •Ökad risk för •Depression •Sköldkörtel dysfunktion •Demens •Sinnesdefekter •Smärta •Immunsystem förändringar •Ortopediska besvär, artros •Osteoporos •Minskad risk •Benfrakturer •Kronisk lungsjukdom •Hypertoni •Hallucinationer •Illusioner

84 Psykiatriska problem •Som gammal •Demens •Som medelålders •Depression •Ångest •Tourette •Tvång •Som svårt utvecklingsstörd •Autism •Som ung •Hyperaktivitet

85 Depressions symtom vid Downs syndrom •Vanliga symtom •Social tillbaka dragenhet •Anhedoni •Gråtmildhet •Minskad energi •Minskad motorisk aktivitet •Minskad aptit •Minskad förmåga ta hand om sig själv •Sömnstörningar •Hypokondri •Aggression/ilska •Försämrat språk •Spontant gråt, rädsla •Ökad fientlighet

86 Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom •l. Kontroll av thyroideafunktion (TSH, FT4) (sköldkörteln) •- läkare vartannat år •2. Ögonundersökning av visus samt framförallt bedömning av linsgrumling •- läkare vartannat år. 3. Hörselbedömning inklusive öronstatus (ledningshinder, presbyacusis) - läkare vartannat år

87 Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom •4. Bedömning av rörelseförmåga och besvär från och ffa höfter (luxationer, femurhuvudsepifysiolys), knä (luxation), fötter (platt fothet,hallux valgus och halsrygg, (ev röntgen halsrygg med bedömning av ökad atlanto-axial avstånd). Vid behov ortoped bedömning •- läkare vartannat år •- sjuksköterska varje år •5. Bedömning av besvär med tandlossning och behov av sanering •- tandläkare/tandhygienist vartannat år

88 Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom •6. Bedömning av behov av preventivmedelsrådgivning hos kvinnor •- sjuksköterska varje år •7. Kardiell bedömning (EKG; PKG; Eco kardiografi) med hänsyn till mitralklaffs-prolaps och aorta-regurgitation och därvid behov av antibiotikaprofylax vid kirurgi eller tandsanering •- läkare vartannat år

89 Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom •8. Bedömning av eventuellt depressivt beteende hos den unga vuxna (förändrat sömnmönster, apati, spontan gråt, förändrad aptit och vikt, ökad rädsla och fientlighet) •- sjuksköterska 2 ggr/år •- läkare vartannat år

90 Riktlinjer för medicinskt omhänder- tagande vid Downs syndrom •9. Bedömning av psykisk prestationsförmåga hos individer äldre än 40 år med tanke på begynnande demenssjukdom (minnesstörning, apati, försämrad tal motorik, rumslig desorientering, stelhet i musklerna, försämring i ADL förmåga, krampsjukdom). Vid misstanke rekommenderas EEG, psykomotorisk test och eventuell datortomografi av CNS. •- sjuksköterska varje år •- läkare vartannat år

91 Demens hos personer med Downs syndrom •Frekvens •35-49 år 6-8 % •50-59 år % •60 år 70 % •Frekvens normalpopulation •65-69 år 1% •70-74 år3% •75-79 år6% •80-84 år 11% •85-89 år 21%

92 Debut symtom •Diffusa symtom som irritabilitet •Minnesstörning •Språkfunktionsförsäm ring, svårt hitta ord •Talrubbningar Emotionella störningar Spatiala störningar Störd nattsömn

93 Nästa fas •Förlust av orientering •Amnesia, minnessvaghet •Talrubbning •Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser •Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln Aphasi Ökad muskeltonus

94 Slut fas •Apraxi •Epilepsi •Förlorar basala funktioner, inkontinens •Minskad muskelmassa •Aggressivitet

95 Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom •De har tidigare debut •De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen •Sjukdomsprocessen kanske ca 8 år, lite kortare än normalt •Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser

96 Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom •Kan observeras tack vare epilepsi debut •Visuspatsiala problem uppstår •Försämrat språk •Ökad förekomst av stereotypier •Inaktivt och apati •Personlighetsförändring •Livliga reflexer

97 Utredning •Sjukhistoria •Medicinsk och psykiatrisk bedömning •Fysikalisk undersökning •Blod och liquorprover •Arbetsterapeut bedömning •Neuropsykologiska test •Psykometriska test •Skattnings formulär •Frågeformulär •Globala bedömningar

98 Vård i livets slutskede

99 Ny bostad •Finns trygghet •Finns erfarenhet •Finns säkerhet •Finns kontinuitet •Finns vilja •Personens tankar •Anhörigas synpunkter •Relationer •Närhet •Omsorgsanda

100 Vård i livets slutskede •Psykiatriskt Kunskap Närhet •Somatiskt Kunskap Närhet

101 Sjukhem eller boende •Sjukvården •Kan sjukvård •Ny vårdmiljö •Omsorgen •Förstår handikappet •Kan skapa trygghet •Har kommunalsjukvård •Ger kontinuitet

102 Demens information på nätet •www.vardalinstitutet.netwww.vardalinstitutet.net •gå in på ”Tematiska rum” •klicka vidare till ”Leva med demens” •vidare till ”Vad är demens” •vidare till ”Olika demens sjukdomar” •så är man framme vid ”Förståndshandikapp och demens” Innehåller ”Health Care Guidelines for Individuals with Down Syndrome”

103 Tack Från Kent Thuresson


Ladda ner ppt "11 mars 2008 Utvecklingsstörning och åldrande Kent Thuresson Avd 243 SU/Mölndal"

Liknande presentationer


Google-annonser