Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Selma Lagerlöf i Landskrona författaren, hennes verk och hennes tid Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Alla fotografier har, där inget.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Selma Lagerlöf i Landskrona författaren, hennes verk och hennes tid Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Alla fotografier har, där inget."— Presentationens avskrift:

1 Selma Lagerlöf i Landskrona författaren, hennes verk och hennes tid Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Alla fotografier har, där inget annat anges, generöst ställts till förfogande av Elisabet Lundin, antikvarie, Landskrona museum. GB foto

2 Så här använder du denna lärresurs! •Den här lärresursen vill ge dig en bild av Selma Lagerlöf och av hennes verk Körkarlen - men också av konst, musik, mode och arkitektur på Selma Lagerlöfs tid. •Du behöver inga andra läromedel för att kunna tillgodogöra dig kunskapen i lärresursen…. •…men du behöver Selma Lagerlöfs roman Körkarlen! Den romanen ska du läsa och begrunda innan du använder denna lärresurs, och du ska ha den till hands vid datorn! Introduktion Selma Lagerlöfs liv i årtal Körkarlen Modet på Selma Lagerlöfs tidArkitekturen på Selma Lagerlöfs tid Bildkonsten på Selma Lagerlöfs tid

3 Selma Lagerlöfs liv i årtal 1858Selma Lagerlöf föds på gården Mårbacka i Värmland. 1861Den medfödda höftskadan upptäcks – trots behandling ska den komma att besvära Selma hela livet igenom. 1865Selma läser sin första hela bok – en spännande indianbok – och bestämmer sig omgående för att bli författare. 1868Selma läser hela Bibeln: hon har fått för sig att det ska rädda hennes älskade fars hälsa som var dålig. Fadern klarade sig mycket riktigt, men var inte imponerad: Det är väl inte möjligt att flickan är så enfaldig lär han ha sagt efteråt. 1870Selma, som får utbildning i hemmet, författar en lång dikt om sitt hem Mårbacka, och hon får snart rykte om sig att vara duktig på uppvaktningsrim och gratulationsversar. 1875Det lagerlöfska hemmet blir allt fattigare i takt med att tiderna blir sämre för jordbruket. Pappa, löjtnant Lagerlöf, är en gladlynt och lekfull, men också opraktisk och svag personlighet. När hans många projekt för att rädda släktgården slår fel, söker han gärna tröst i flaskan. 1881För Selma finns två möjligheter: att bli gift (vilket hon anser osannolikt) eller att dra sig fram som utfattig hemmadotter. Men Selma ser den tredje möjligheten: hon lånar ihop pengar, söker in på lärarinneutbildningen och flyttar till Stockholm mot familjens vilja – 1885 Selmas stockholmstid blir en lycklig, utvecklande period i livet. Nya vänner, nya kunskaper, nya vyer väntar den lilla landsortsflickan med den långa flätan nerför ryggen. Tidens viktiga frågor: arbetarkampen, kvinnofrigörelsen, naturalismen i konst och litteratur, debatteras flitigt bland seminaristerna. Det är också nu som Selma får sin stora idé till debutromanen Gösta Berlings saga. 1885Löjtnant Lagerlöf dör efter att ha varit gravt alkoholiserad i tio år, något som märkt Selma för livet. Hon anträder den långa resan till Skåne. Hon har fått anställning som lärarinna vid Elementarskolan för flickor i Landskrona – 1895Selmas tid i Landskrona är fylld av skolarbete, men också av umgänge med väninnor som hon snabbt skaffar sig och alltid skall behålla – även när hon senare blir en berömd författare och nobelpristagare. Många av hennes senare noveller har motiv från Landskrona, till exempel En fiskarhustrus roman, som utspelas i fiskeläget Borstahusen. Men framför allt så återkommer staden Landskrona, med gator, torg och planteringar, i det viktiga verket Körkarlen från Selma är en fängslande berättare, och de skolelever som är duktiga i litteratur och historia gillar sin fröken. Men hon glömmer ofta att förhöra läxan och drar gärna över tiden, så alla är inte lika glada! Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!

4 Selma Lagerlöfs liv i årtal 1889 Familjen Lagerlöf förlorar Mårbacka. Gården har aldrig tidigare varit ur släktens ägo. För Selma är det ett hårt slag. Samtidigt som hon arbetar med undervisningen, skriver hon på en ”saga” i värmländsk berättartradition. Hon kämpar hårt för att bli författarinna – inte minst för att kunna köpa tillbaka Mårbacka en gång! Nu flyttar hon till sin första egna våning, en vindsvåning i samma hus där skolan huserade. Idag har gatan vid detta hus namn efter henne, och på en plakett står det att det var här, längst upp under takåsarna, som Gösta Berlings saga skrevs! 1890Selma Lagerlöf skickar fem kapitel ur den blivande debutboken Gösta Berlings saga till en tävling i tidningen Idun. Hon vinner tävlingen. Priset på 500 kronor är en förmögenhet för den fattiga lärarinnan, även om hon genast måste använda pengarna för att betala av ett lån. ”Det råder feststämning i hela Landskrona” – så uppfattade Selma sin framgång. 1891Gösta Berlings saga utkommer. Den går till en början dåligt. Selma har tagit tjänstledigt från skolan för att kunna författa – men måste börja undervisa igen. 1893Den store danske kritikern och kulturskribenten Georg Brandes skriver en uppskattande recension av Gösta Berlings saga i tidningen Politiken. 1894Selma träffar Sophie Elkan, för många år framåt hennes trogna följeslagerska, vän, kritiker och reskamrat. Selma publicerar flera noveller i olika tidningar samt en novellsamling, Osynliga länkar, med motiv från bland annat Landskrona och Värmland. 1895Selma säger upp sig från skolan i Landskrona. Våravslutningen detta år avtackas hon av elever, kolleger och föräldrar. Den enda som inte grät var – Selma! Hon tänkte inte alls flytta från staden, bara klara sig på författarskapet. Men först skulle hon ut och resa med sin älskade Sophie. 1896Selma och Sophie är i Italien och skriver på sina respektive böcker. 1897Antikrists Mirakler med motiv från Sicilien kommer ut. Selma flyttar till Falun. Under hösten går hon runt på avskedsvisiter i Landskrona, och en sista gång går hon sin kära Strandpromenad – vägen som hon en gång lovat att genom sin dikt göra lika känd som en gata i Verona! 1899 En Herrgårdssägen och Drottningar i Kungahälla kommer ut. Hennes språk och stil påverkas av den isländska sagan. En ny vänskaps- och kärleksrelation får Selma genom bekantskapen med läroverksadjunkten Valborg Olander i Falun. 1900Selma och Sophie Elkan reser till Mellanöstern: Selma vill framför allt komma till Jerusalem för att studera den miljö dit en grupp dalabönder efter en religiös väckelse hade begett sig för att följa i Jesu fotspår. Historien om dessa olärda bönder och deras långa resa fascinerade Selma Boken om jerusalembönderna, Jerusalem I-II, kommer ut. Den blir Selmas stora genombrott, också internationellt. Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!

5 Selma Lagerlöfs liv i årtal Selma Lagerlöf skriver flera av sina mest älskade böcker i snabb följd: Herr Arnes penningar, en spökhistoria förlagd till 1500-talet; samt Kristuslegender, berättelser med kristna motiv skrivna på ett enkelt och avklarnat språk. Av ekonomiska skäl, men också för att uppgiften passade henne, åtog hon sig att skriva en läsebok i geografi för folkskolan. Uppslaget med pysslingen Nils och vildgässen var ett lyckokast, och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige har fängslat läsare från världens alla hörn Selma Lagerlöf mottar Nobels litteraturpris som första svensk och första kvinna. Med prispengarna kan hon nu förverkliga sin dröm – att köpa tillbaka Mårbacka! 1912 Romanerna blir nu enklare i sin stil och behandlar ofta socialt utsatta människor. Detta år utkommer Körkarlen, som är den roman (eller långnovell) vi kommer att arbeta med i denna lärresurs! 1914 Ett mästerverk, Kejsarn av Portugallien, utkommer. Selma Lagerlöf behandlar här den villkorslösa kärlekens kraft – både uppbyggande och förstörande. Detta år väljs Selma Lagerlöf in i den ärevördiga Svenska Akademien, den första kvinnan bland De aderton Selma Lagerlöfs röst tystnar under världskriget. Till sist utges romanen Bannlyst, i vilken Selma Lagerlöf jämställer världskriget med kannibalism Under dessa decennier skriver Selma framför allt två längre verk i flera volymer: dels Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd, dels den självbiografiska barndomsskildringen Mårbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. Samtidigt med sitt författarskap är hon nu strängt upptagen med att driva sitt gods med åkrar och boskap. Dessutom är hon i allra högsta grad en offentlig person som ombeds att delta i olika sammanhang och uttala sig i aktuella frågor. För kvinnlig rösträtt, hjälp till flyktingar och för fred och pacifism kämpar Selma mycket aktivt. En volym berättelser, Höst, utkommer Selma Lagerlöf är nu 82 år gammal; hon är trött och kanske nedstämd på grund av det nya kriget, som krossade hennes drömmar om världsfred efter första världskriget. Den 16 mars dör hon i sitt hem. Dagen därpå tillkännager prästen från predikstolen att:.”vår församlings främsta medlem, författarinnan filosofie doktor Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, har kallats hädan genom en stilla död”. Hon lämnar Mårbacka för sista gången påskafton 1940; längs vägen till kyrkan står skaror av barn som vill ta ett sista farväl av den stora berätterskan. Tillbaka till IntroduktionLäs vidare – och andra tips

6 Körkarlen – bakgrund och motiv Med verket Körkarlen (1912) skulle Selma Lagerlöf egentligen skapa en upplysningsskrift mot de usla sociala omständigheter som gynnade tidens stora folksjukdom – tuberkulosen. Dåliga sanitära förhållanden i ruskiga slumkvarter och okunskap om hur sjukdomen smittade skulle motverkas genom en informationsskrift i romanform. Slum, förnedring, fattigdom och sjukdom möter oss i Körkarlen – men skriften handlar framför allt om något annat. Det är en historia om jordisk kärlek, andlig död och livet efter detta. Handlingen är förlagd till Landskrona, vars gator, planteringar, torg och slumkvarter beskrivs utan att staden nämns vid namn. Landskrona, den växande industri- och hamnstaden, utgör alltså skådeplats för denna socialt engagerade bok. Under sin tid i Landskrona kom Selma i kontakt med de sociala frågorna på ett sätt som hon varken gjorde före eller efter landskronatiden. Staden var under 80- och 90- talen stadd i snabb industriell utveckling, och arbetarnas, särskilt de kvinnligas, situation engagerade Selma som själv tillhörde den bildade medelklassen. Väninnan Elise Malmros, bankkamrer i Landskrona, var Selmas livslånga sociala samvete. I breven till Elise långt senare diskuterar Selma alla de viktiga sociala frågor, som hon i Landskrona intresserat sig för: fredsfrågan, kvinnofrågan, arbetarfrågan… Hon skriver: ”Det är alldeles säkert, att fattigdomen måste bort, för att man skall få trevnad i samhället och de stora rikedomarna också naturligtvis.” Det centrala motivet är hämtat från ett helt annat håll. År 1904 läste Selma ett verk med insamlade folksagor från Bretagne. En figur i folksagorna från detta särpräglade område är ”Dödens arbetare” och körkarl. Denne far omkring på vägarna i en gnisslande, uråldrig kärra, dragen av den mest utmärglade och eländige hästkrake man kan tänka sig. Dubbelgestalten Georges-körkarlen, på en gång vanlig människa och mörk dödssymbol, är Selmas version av sagans dödskusk. Det avsnitt, där kärran möter den gamla gumman som vill åka med, är direkt hämtat ur folksagan. Den övernaturliga sfären står tydligare i Körkarlen än i något annat verk av Selma Lagerlöf. Selma var en sökare. Hon nöjde sig inte med den vanliga trons dogmer, men hon avvisade även ateism och materialism. Att det fanns en annan, andlig värld, som vi inte är i stånd att uppfatta i detta liv, var för henne en självklarhet. Det är den världen som David Holm besöker och drar lärdom av. Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!

7 Körkarlen - analys När du har löst uppgiften kan du klicka på ”Experten” och jämföra ditt svar med det som står där. Då du är klar med alla uppgifter – gå vidare till nästa sida! 1. Körkarlen är uppbyggd nästan som en film, det vill säga den har tydligt angivna och beskrivna ”scener” eller ”scener i scener”. Man kan räkna till sexton sådana avsnitt i berättelsen. Vilka är de? Skriv ner de olika scenerna och beskriv dem, som om du vore en filmregissör som förbereder en inspelning! 2. Körkarlen består av tolv kapitel, som för det mesta, men inte alltid, överensstämmer med ”scenerna”. Bland undantagen är kapitel tre och kapitel nio. Vilka funktioner fyller dessa korta kapitel i verket som helhet? 3. Kapitel fem börjar med en beskrivning av ett rum och några personer som sitter vid ett bord i detta rum. Dessa personer har läsaren redan mött – i bokens inledande kapitel – men de presenteras som om de var helt okända. Varför? 4. Döden och kärleken är de två viktigaste motiven i berättelsen. Vilken av dessa krafter är det som till slut blir huvudpersonen, David Holm, övermäktig? Visa med citat ur boken! Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Experten

8 Körkarlen – en berättelse om fattigdom och alkoholism, religiös hänförelse och livet efter detta. Bilderna från Landskrona visar hur Selma Lagerlöf använt sig av miljöer från staden för att göra sitt budskap levande och effektfullt. Sök upp de ställen i romanen där citaten hämtats! ”Denna samma nyårsafton, men så sent, att det är natt och mörker, sitter tre karlar och dricker öl och brännvin i den lilla planteringen, som omger stadskyrkan. De har slagit sig ned på en vissnad gräsmatta under några lindar, vilkas svarta grenverk glänser av fuktighet. --- De sitter inte i mörker, utan är rätt väl belysta av skenet, som de höga elektriska lamporna vid de angränsande gatorna kastar in i kyrkplanteringen.” (Körkarlen) ”Det var hösten förut, som det hade blivit bestämt i högkvarteret, att det skulle inrättas en slumstation här i staden, och vi två hade blivit hitskickade för att sätta den igång. --- vi hade hoppats, att vi skulle få öppna stationen på själva nyårsdagen.” (Körkarlen; bilden visar Frälsningsarméns första lokal i Landskrona, bara några kvarter från Selmas första bostäder i staden ) ”Men han har otur än en gång, på det sättet att just som han sänder ut sitt nödrop, börjar klockan i tornet ovanför honom att slå tolv. Människorösten blir alldeles förkvävd i den starka metallklangen, så att det är ingen, som fäster sig vid den. --- ”Det kan ju inte vara möjligt, att jag ska dö nu, medan klockan slår midnatt”, tänker han, och i detsamma har han en känsla av, att han slocknar som ett utbrunnet ljus. Han sjunker ner i mörker och medvetslöshet i samma ögonblick, som det sista dånande klockslaget förklingar och förkunnar, att det nya året har inbrutit.” (Körkarlen) ”Nu hade man försökt förvandla det till människoboning. Det var påspikat här och där med plankbitar och papp, det hade några sneda fönster och ett par skorstensrör av plåt på taket.” (Körkarlen) … jag tror … att man inte kan förklara världen och dess företeelser utan att man går in på att vi omges av en intelligens, av något, som vet och vill, men denna intelligens omger oss som den atmosfär vi inandas, intränger i oss, och liksom vi bygga upp våra kroppar av jordens produkter, uppbygger vi den själ, som skall överleva oss av denna samma intelligens… ett väsende oändligt, osynligt, men verkligt och med personligt liv (Selma skriver om Körkarlen i brev till en väninna) Tillbaka till Introduktion GBfoto

9 Arkitektur – nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets början Klicka på bildtexterna för ytterligare information om arkitektur och stil! Det är nu som Europas och Sveriges städer börjar att växa på allvar! Överallt ser vi att det finns behov av att skapa stora byggnader för administration, teknik, handel, utbildning och annat. Men också de privata bostäderna byggs i samma stil. Den arkitektoniska strömningen under 1800-talets sista decennier är öppen för intryck från alla håll: olika tider, olika kulturer, olika funktioner, olika geografiska områden. Därför blir stilen vad man brukar kalla eklektisk, alltså en stil som försöker förena intryck och element från skilda håll. Denna blandning av uttrycksmedel blir möjlig tack vare en rad tekniska framsteg inom byggnadskonsten – sådant som armering av betong, användande av glas och järn, byggande med prefabricerade element. Lika viktigt är tidens svärmeri för det historiska, särskilt medeltiden och gotiken. Även renässans- och barockintryck kan man spåra, liksom förment forntida utsmyckningsdetaljer – ofta i en nationalromantisk anda. Tranchellska huset – direktörsbostad vid hamnen Bergsöehuset – Landskrona sparbank Vattentornet Rådhuset Tillbaka till Introduktion GBfoto

10 Tranchellska huset (byggt 1890) År 1890 uppfördes denna pampiga byggnad som direktörsvilla åt Sockerbrukets verkställande direktör Carl Tranchell, son till ”Kejsaren av Landskrona”, sockerfabrikören Justus Tranchell. Byggnaden är alltså en privatbostad från början; i folkmun går den under namnet ”Tranchellska palatset”. Selma Lagerlöf måste ha sett denna trevåningsbyggnad växa upp; den ligger inte många kvarter från hennes arbetsplats och hon bör ha passerat hamnen, där dess torn och tinnar speglar sig, på väg till skolan varje dag. Hon har kunnat följa hur de röda och grå färgerna i Christian IV-renässansens färgschema togs upp i byggnaden, liksom dekorationerna kring fönster och framför allt de stort tilltagna, kraftfulla gavlarna och överbyggnaderna med sina svängda linjer. Christian IV var dansk kung under 1500-talet. Han var en stor byggherre och favoriserade just denna byggnadsstil, som härstammar ur den holländska renässansstilen. Frederiksborgs slott på Själland och Rosenborgs slott i Köpenhamn är byggda i denna stil, liksom Kronborgs slott i Helsingör. Att Christian IV-stilen blev populär inom den historicerande arkitekturen under det sena 1800-talet är tydligt – Helsingörs järnvägsstation är ett exempel bland många, liksom Tranchellska huset i Landskrona. Tillbaka Tranchellska huset, södra fasaden. Idag är Sockerbrukets stora byggnader borta, och endast detta palatsliknande hus – avsett som direktörsvilla – återstår av sockerkejsarens imperium. Lägg särskilt märke till de grå sandstensdekorationerna och de typiska, svängda, gavelliknande ornamenten på taket! Tillbaka till Arkitektur GBfoto

11 Bergsöehuset – Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884) Byggnaden, som alltså var skinande ny när Selma Lagerlöf flyttade till Landskrona, är uppförd i en eklektisk stil med drag från nyrenässans och nybarock. Arkitekten Ove Petersen, som ritade Rådhuset och Handelsbankshuset, står bakom. Kupolen på hörntornet är en efterbildning i miniatyr av de stora italienska renässanskyrkornas kupoler, medan en del av ornamenten är mer barockliknande. Den pampiga trapphallen utmärks framför allt av de strama doriska kolonnerna, som flankerar trappan. Hela byggnaden är influerad av renässansens klassicerande stilideal. Av många anses Bergsöehuset vara en av stadens vackraste byggnader. Så här skriver en tidningsredaktör år 1886, i ett fiktivt brev till en gammal landskronabo: ”Nästa kvarter, som tillhörde kronan, låg på din tid till största delen obebyggd och begagnades av sockerfabriken till upplagstomter. --- Emellertid resa sig nu i detta kvarter 3 byggnader, av vilka den ena, den snett emot kyrkan belägna, i arkitektoniskt hänseende är bland de vackraste i staden och skulle försvara en plats vid ett torg i vilken stad som helst.” Tillbaka till Arkitektur GBfoto

12 Vattentornet (byggt 1904) Gamla Vattentornet i Landskrona är säkert den byggnad, som en besökare minns bäst efter en visit, och som genom sin höjd och synlighet från alla håll bäst kan tjäna som symbol för staden. Tornet ritades av stadsarkitekt Fredrik Sundbärg. Denne hade just tillträtt sin tjänst och fått i uppgift att försköna staden samt förse den med monumentala byggnader. Stadens fäder hade fått en ordentlig omruskning genom en artikel i Dagens Nyheter, där stockholmsjournalisten nedlåtande skrivit: Jag skulle göra mig skyldig till ett ovärdigt smicker, om jag kallade Landskrona en vacker stad. Förmodligen har den inga pretentioner i den vägen eller har i vart fall icke sökt gifva den något yttre uttryck. Detta var ju en stor uppgift för stadsarkitekten! Bland de första byggnader han grep sig an med var just ett vattentorn på stadens högst belägna plats – hela 6 meter över havet. Detta höga läge, jämfört med den platta staden i övrigt, tänkte sig Sundbärg som en utmärkt plats för en vacker, karaktäristisk silhuett. Och nog blev den karaktäristisk alltid! Många städer byggde vid den här tiden vattentorn, och många är, som Landskronas vattentorn, inspirerade av den medeltida borgen eller det medeltida tornet. Men bara Landskrona har denna så kallade tourell på ena sidan av det höga tornet. Likt ett höjt pekfinger ger det staden en omisskännlig silhuett, skriver Anna-Maria Blennow i sin bok om stadsarkitekterna i Landskrona. Runt tornet – vid dess fötter, så att säga – placerade Sundbärg ett antal låga byggnader som inrymde bland annat maskinhus. Även detta skulle efterlikna den medeltida miljön, där mindre, oansenligare hus gömde sig i borgens skugga. Tillbaka till Arkitektur

13 Rådhuset i Landskrona (byggt 1884) ”Af gammal vana sände vi en blick åt höger mot rådhuset och en åt venster mot Berggrenska huset. Vi voro ju egentligen inte utkomna för deras skull, men vi gå inte gerna öfver torget utan att tänka eller säga något vackert om de två byggnaderna. Gamla romantiska medeltidskänslor uppvakna inom oss, då vi se dem, vi tänka oss förflyttade till en af dessa städer, som utsände verldsbeherskande flottor kring hafven eller bakom fasta ringmurar trotsade roflystna feodalfurstar.” Så skriver Selma Lagerlöf år 1888 om det nybyggda rådhuset i tung och mörk baltisk gotik. År 1884 stod det färdigt, sedan det gamla medeltida rådhuset rivits efter många års förfall och vanvård – och trots att det fanns en stark opinion att bevara och upprusta det. Upphovsman till det nya var den danske professorn Ove Petersen, som ritat Det kongelige Teater i Köpenhamn. Det är också han som skapat den byggnad som Selma benämner Berggrenska huset (se lilla bilden nedan till höger). Rådhuset är, liksom de gamla kyrkorna och rådhusen i de medeltida hansestäderna längs Östersjön, byggt i mörkrött tegel. Trappstegsgavlar och långsträckta, spetsbågiga utsmyckningar och fönster hör till stilen, liksom tornets spetsiga huv och små ”saltströare” till hörntorn. Petersen ritade huset i medveten anslutning till dess senmedeltida föregångare – rådhuset som revs. Nuvarande Handelsbankshuset, på Selma Lagerlöfs tid kallat Berggrenska huset, är den byggnad som ligger tvärsöver Rådhustorget från rådhuset sett. Även denna byggnad är ritad av Ove Petersen. Denna byggnad är däremot byggd i renässansstil, liksom de flesta av Petersens övriga byggnadsverk. Tillbaka till Arkitektur GBfoto

14 Hur gick damerna klädda på Selmas tid? På den stora bilden, som är från slutet av talet, ser vi hur en bildad och proper, men inte särskilt välbärgad medelklasskvinna kunde vara klädd Säkert försökte man så gott det gick att följa modet – man sparade, lappade och vände på tyget; sydde själv efter modemagasinens mönster eller lät någon av stadens sömmerskor sy upp till festligare tillfällen. En mycket slank linje eftersträvas: dräktjackan sitter mycket trångt och även kjolen är snäv. Borta är de överdrivna kjolvidderna med krinolin (1860-tal) och turnyr, kudde på bakdelen under kjolen (1870- talet). Ärmarna är snäva nedtill, men upptill står de ut i en styv ”puff”, en så kallad fårbogsärm. Klänningslivet är hårt åtsittande och broderat, stråveckat eller utsmyckat på annat sätt. Kragen är den typiska ståkragen, och den går ärbart ända upp i hakan. Korsett måste användas för att man skulle komma i dessa trånga kjolar och blusliv. Ofta var kvinnorna så hårt snörda att de knappt kunde andas - åtminstone gällde det den tidens modedockor. Damerna på vår bild är propra yrkeskvinnor, fattiga men bildade och beresta. De bar troligen lite bekvämare kläder. Lärarinnorna bär anständigt mörka kläder och uppsatt, hårt åtstramat hår. Mittbena, på sin höjd en valk i pannan och en fläta snurrad från sidorna och kringlad bak – men se på Selma Lagerlöf, så annorlunda hon är! En ljus klänning, och pojkklippt hår! Selma hade varit tvungen att klippa håret kort under en sjukdomsperiod – det brukades på den tiden – men hon tyckte att det korta håret var så praktiskt och bekvämt att hon behöll sin ovanliga frisyr. Selma som ung lärarinna. I bakre raden, andra från vänster, står hon och ser ganska blyg ut. Hennes elever minns henne som anspråkslös i sin dräkt och ointresserad av sitt yttre; ibland kunde hon vara ”hafsigt” och slarvigt klädd med säkerhetsnålar istället för knappar. Unga flickor i avgångsklassen. Dräkten är i grunden densamma som de äldre kvinnornas, men ljusare, lättare och mer utsmyckad med påsydda spetsband på livet. Syföreningsdamer med volanger i kjolkanten. Tillbaka till Introduktion

15 Bildkonsten vid sekelskiftet Klicka på bilden för ytterligare information! Vid sekelskiftet hade man inom arkitektur och måleri tröttnat på de historiskt influerade stilblandningarna, och man försökte hitta fram till en ny stil. ”Jugend” eller Art Noveau var namnet på detta nya ideal, som radikalt bröt med tidigare stil. I Jugendinspirerad konst ser man en böljande, flödande, dekorativ linje. Målningen blir nästan ”platt”, och den får ofta en symbolisk eller allegorisk verkan. Mycket inspiration hämtas från växtriket och djurriket, vars stiliserade, slingrande former bildar ramar och prydnader. Den förhärskande formen är böljande, S-formad och vertikalt utdragen. En nationalromantisk bildkonst med tydlig inspiration från Jugendstilen utvecklas. Forntid, vikingatid och medeltid inspirerar; mest känd av svenska konstnärer med denna stil som sitt huvudelement är Carl Larsson. Konstnären Nils Asplund utförde i foajén till det nybyggda, ståtliga rådhuset ett antal väggmålningar i Jugendstil. Den mjuka, flödande linjen är tydlig, särskilt i kvinnogestaltens konturer. Motivet är tre allegoriska figurer – här ser vi en av dem, handelns och sjöfartens beskyddarinna, bärande sitt attribut i form av ett skepp. Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Bild 1 GBfoto Tillbaka till Introduktion

16 Bildkonsten vid sekelskiftet Väggmålningar i Rådhusets foajé Klicka på bilderna för ytterligare information! Tillbaka till introduktion Bild 2 GBfoto Bild 3 GBfoto Bild 4 GBfoto

17 Svar på analysfrågorna Scen 1: hemma i Edits mammas hus, vid Edits flicksäng i kammaren. Ett litet, trångt rum; det finns knappt plats till sängen och de tre stolar som de vakande sitter på. Ett fönster ut mot en gata och en byggtomt mittemot. Fyra personer: Edit i sängen, modern bredvid, syster Maria vid modern, frälsningskaptenen vid sängfoten. Sedan även Fru Holm. Scen 2: planteringen vid stadskyrkan. Man ska kunna se kyrktornet med klockan. Bara, fuktiga trädgrenar; fuktigt gräs; sken från en stark gatlykta. Tre personer: David Holm och de två luffarna. Scen 3: samma plantering. Två personer: David Holm och Georges, Körkarlen. Scen 4: ett rum i samma hus som första scenen, men nu är det stora rummet. Enkelt möblerat som kök i ena änden, matrum i mitten och förmak längst bort. Två personer: syster Maria och Gustavsson. Scen 5, scen i scenen: en slumstation hos Frälsningsarmén. Enkelt men funktionellt möblerad: matbord, stolar, skåp. Tre personer: syster Maria, syster Edit, David Holm. Scen 6, scen i scenen: en ruskig och nergången källarkrog. David Holm, syster Edit, Gustavsson, andra suparbröder. Scen 7, scen i scenen: fru Holm, Syster Edit på slumstationen. Scen 8: Stora rummet i Edits mammas hus. Personer: Edit, syster Maria, modern, Gustavsson. Georges och David Holm. Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!

18 Svar på analysfrågorna - fortsättning Scen 9, scen i scenen: En fattig bostad i slummen. Nästan helt utan möbler; ett par madrasser i ett hörn. Högt upp på väggen ett litet, smutsigt fönster med spräckt ruta. Edit, Fru Holm, David Holm, barn, två välgörenhetsdamer. Scen 10, scen i scenen: en tom bostad. David Holm, grannar. Scen 11: I dödskärran. Mörk natt; en oändlig, dimmig slätt. Personer: Körkarlen, David Holm, gumman. Scen 12: sjukrummet på fängelset. Naket och kalt, sängbritsar längs väggarna. Personer: Fångvaktaren, Davids lillebror. Körkarlen och Georges. Scen 13, scen i scenen: stugan i skogen. Enkelt möblerad bondstuga, säng, skåp, bänkar. Personer: Davids lillebror, gossen Bernhard, modern, torparen, grannar. Scen 14: den utfattiga slumbostaden. Personer: Frälsningskaptenen, Fru Holm, sovande barn. Körkarlen och David Holm. Scen 15: kyrkplanteringen och gatan, mitt i natten. Släckta gatlyktor. Uppklarnad himmel. Personer: David Holm, syster Maria. Scen 16: slumbostaden. Personer: Fru Holm, David Holm, sovande barn. Tillbaka till Analys av Körkarlen

19 Svar på analysfrågorna •Det första kapitlet berättas ur de vakandes synvinkel, det andra ur David Holms synvinkel. Det tredje kapitlet, däremot, lyfter berättelsen ut ur de medverkande personerna och talar om dem från ett utifrån-perspektiv. Synvinkeln blir rentav utanförmänsklig: den talar om ett ljudfenomen, som ”inte är hörbart mer än för en enda människa”. Men berättaren vet allt, och berättaren inbjuder läsaren till att dela denna kunskap över huvudet på sina personer. Effekten av detta korta, men radikala, skifte av synvinkel är att göra berättelsen mer generell, mer allmängiltig, mer autentisk. Det är inte en person i boken som hör detta ljud – det förutsätts finnas, fast ohörbart för alla utom en. •När det gäller det tionde kapitlet sker inget sådant skifte av synvinkel. Det är en dialog mellan Körkarlen och David Holm, som bara har till syfte att föra fram ett av verkets teman: tuberkulosen och dess sorgliga skörd av offer. Men det korta formatet och den dialogiska utformningen understryker kapitlets särställning som formulering av en central tanke: döden är inte något att vara rädd för – endast den förtidiga döden är skrämmande. Tillbaka till Analys av Körkarlen GBfoto

20 Svar på analysfrågorna Det är Edits moders hus, som vi åter kommer in i, och det är syster Maria och frälsningssoldaten Gustavsson som vi återser. Det sägs av berättaren att man av deras samtal kan förstå att det ligger en sjukling i rummet bredvid, vakad över av sin mor. Allt detta vet alltså läsaren redan – ett helt kapitel, dessutom det första, har ägnats åt dessa människor och deras situation. Vad är Selma Lagerlöfs avsikt med att ”låtsas” att vi inte känner till platsen, personerna och situationen? Selma Lagerlöf markerar genom att skriva så här ”från början” igen att en ny synvinkel har introducerats. Det finns nämligen två personer till i rummet, Georges/Körkarlen och David Holm. Dessa två fanns där inte i det inledande kapitlet, och därför är synvinkeln annorlunda: det är en synvinkel, som inbegriper den osynliga, övernaturliga världen. Skickligt låter författaren oss känna att det som nyss skildrades med en stor närhet nu är ganska avlägset, liksom sett från Georges och David Holms utanförvärldsliga tillvaro – som om man såg in i ett dockskåp eller genom en omvänd kikare. Tillbaka till Analys av Körkarlen

21 Svar på analysfrågorna Det är kärleken som övermannar David Holm och förvandlar honom från en hatisk och aggressiv människa till en person som är (eller åtminstone vill bli) ansvarstagande och älskande. När David i kapitel fyra till slut måste inse att han är död, blir han bara ännu mer ursinnig: ”Jag vill inte vara död”, tänker han I stormande vrede störtar han sig mot körkarlen, griper efter hans lie för att bryta sönder den och efter hans kåpa för att slita den i stycken. Det är alltså absolut inte döden som är den förvandlande kraften i romanen, även om den är nödvändig för att David ska kunna konfronteras med sig själv och sina handlingar. Syster Edit älskar David med passionerad kärlek. I kapitel fem bevisar syster Maria för frälsningssoldaten Gustavsson att det inte rör sig om den himmelska kärleken till nästan, utan om en jordisk, erotisk passion. Med berättelser visar hon hur den långe och välbildade, men också totalt förfallne mannen attraherar Edit just genom sin uselhet och sin aggressiva förnekelse av allt hon står för. David avvisar med hat, vrede och förakt Edits kärlek. Men övernaturliga krafter driver sitt spel, så att han trots allt kommer att uppfylla hennes bön: att besöka henne nyårsnatten. Han kommer i sällskap med Dödens körkarl och är lika osynlig som denne. David lyssnar tillsammans med Körkarlen på syster Marias samtal med den unge Gustavsson. Han blir inte särskilt berörd, förrän Gustavsson avslöjar att han själv älskar Edit. Det behagar honom, att den, som den där vackra gossen älskat, har föredragit honom själv. Efter detta lyssnar han mer uppmärksamt till Marias tal om hur Edit älskat honom, och han känner obehag då Maria kallar honom den, som är störst i hårdhet, i förfall, i förvillelse. Detta är början av förvandlingen. I kapitel sex är det Edit själv och Körkarlen som för en dialog, genom vilken David förstår hur mycket Edit älskar honom, sådan, som han har varit, honom, som fört döden till henne. Detta ger honom en lyckokänsla som han aldrig tidigare erfarit: För varje gång, som hon säger, att hon älskar honom, känner hans själ en hänryckning, som han aldrig trott möjlig. Men denna upplevelse av passion är inte tillräcklig. I nästa kapitel är den gamle David tillbaka, arg på sig själv för sin svaghet att ångra sig, därför att en flickunge säger, att hon är kär i honom. David måste igenom ytterligare två hårdhänta lektioner, som visar honom konsekvenserna av hans handlande, innan han återvänder till livet. David får styrka att genomföra sin förvandling av den döda Edits kärlek: Då, i detta övergivenhetens ögonblick, kände han något vidröra sin panna. Han visste inte om det var en hand eller ett par läppar --. Vi ser alltså att det är den jordiska, erotiska passion Edit hyser för David, en passion som accepterar honom med brott och synder, som gör hans förvandling möjlig. Edits kärlek ger David redskapet att hantera sitt liv: Hennes förälskade tillit gör honom kapabel att stanna kvar i sig själv. För första gången kan han rikta en annan känsla än förtärande vrede mot omvärlden: tålamod, ansvar, solidaritet – och, mot den döda Edit, passionerad kärlek. Tillbaka till Introduktion

22 Mer om målningarna i Rådhuset Bild 1: Denna kvinnofigur, som sitter på en renässansinspirerad stenterass och blickar ut över havet, bär i sin hand symbolen för handel och sjöfart: den senmedeltida koggen. Detta fartyg återfinns också i stadens vapen (se nedan). Konstnären har velat visa på den viktigaste tillgången som staden hade – den naturliga hamnen, med därtill knuten handel och samfärdsel. Alla kvinnorna bär dräkter som inspirerats av klassicismen – som i sin tur influerades av antiken. De vida ärmarna och de breda banden är typiska renässansdrag, som man kan se till exempel på målningar av Leonardo da Vinci. Bild 2: Denna ljuva och milda dam symboliserar åkerbruk och växtlighet. Till skillnad från sin medsyster med skeppet ser hon inåt land, den bördiga trakt som är hennes rike. Hon håller en kratta eller räfsa i handen – ett betydligt naturligare redskap än medsysterns – och vid hennes fötter breder en matta av blommor ut sig, medan det väller ut frukter ur samma ymnighetshorn som finns i stadsvapnet. – Inte bara den skånska åkerjorden, utan även Landskronas ställning som växtförädlingscentrum med Walfrid Weibulls företag från 1870 kan spela in. Bild 3: Här ser vi en vy ut över strandängarna nedanför slottet samt – skymtande vid horisonten – de många fartygens vita segel. Sydspetsen av Ven höjer sig med sina skarpa stup, ”Backafall”. Selma Lagerlöf skriver på 1890-talet: Hven steg hög och tvärbrant upp ur vågen med de lysande gula strandväggarna förtonande i blått. Bild 4: Staden, sådan den såg ut fram till 1700-talet, med den medeltida kyrkan Johannes Baptiste som dominerande punkt. Tillbaka till Bild 1 Tillbaka till Bild 2, 3, 4

23 Läs vidare … och andra tips •Bra biografier för den som vill läsa mer om Selma Lagerlöf är klassikern Selma Lagerlöf av Elin Wägner (1954) och den modernare Selma Lagerlöf av Vivi Edström (1991). •Om du vill höra Selmas egen röst tala ur boken ska du läsa hennes brev, som släpptes fria för publicering femtio år efter hennes död. Breven till Sophie Elkan har getts ut av Ying-Toijer-Nilsson under titeln Du lär mig att bli fri (1992). Selmas brev till sin mor finns i urval i samma utgivares Mammas Selma (1998). •En intressant samling studier av kärleksmotiv hos Selma Lagerlöf, bland annat i Körkarlen, finns i antologin Selma Lagerlöf och kärleken, red. Karl Erik Lagerlöf (1997) •När det gäller Selma Lagerlöfs egna romaner och novellsamlingar är kanske Herr Arnes penningar, En herrgårdssägen och Kejsarn av Portugallien de mest tillgängliga för en läsare i vår tid. Men i detta råder naturligtvis vars och ens tycke och smak! •Glöm inte Selmas egna memoarböcker, Mårbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. De är tillrättalagda och skrivna ur ett tydligt vuxenperspektiv, men de är engagerande och lättlästa! •Vill du veta mer om Selma Lagerlöfs landskronatid, och om staden vid denna tid, kan du läsa Selma Lagerlöf i Landskrona av Erik Eliasson (1958) och Historien om en stad av Åke Jönsson ( ). •En av filmhistoriens absoluta klassiker, Victor Sjöströms Körkarlen från 1921, bygger naturligtvis på Selmas roman och tillkom under viss medverkan från henne. Bland annat tipsade hon Sjöström om att filma exteriörer i Landskrona, eftersom där fanns just den slumbebyggelse hon velat skildra! Filmen finns nu i en renoverad version, försedd med nyskriven musik. Låna den på ditt bibliotek, se, känn igen och fundera över hur Sjöström tolkat gestalter och motiv! •Till sist: om du går tillbaka till Kursnavet hittar du – i samma modul som denna lärresurs – en film om Selma i Landskrona samt ett självrättande sluttest, där du kan kolla hur mycket du har lärt dig! Tillbaka till Selma Lagerlöfs liv i årtal


Ladda ner ppt "Selma Lagerlöf i Landskrona författaren, hennes verk och hennes tid Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida! Alla fotografier har, där inget."

Liknande presentationer


Google-annonser