Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Detta kommer att handla om hur kommunerna Oskarshamn och Östersund har arbetat och kommer att arbeta för att få så stor del av ersättningen som möjligt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Detta kommer att handla om hur kommunerna Oskarshamn och Östersund har arbetat och kommer att arbeta för att få så stor del av ersättningen som möjligt."— Presentationens avskrift:

1 Detta kommer att handla om hur kommunerna Oskarshamn och Östersund har arbetat och kommer att arbeta för att få så stor del av ersättningen som möjligt från ABT- och NDRK-avtalen med Lantmäteriet

2 Byggnader i Östersund

3 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 1. Byta alla byggnader från BY_linje till BY_polygon och sen joina ihop dem med hjälp av DRAWING CLEANUP 2. Vi levererade sen alla byggnader enligt avtal till Lantmäteriet i Gävle. 3. Genom att vi hade satt alla Adresser inne i Byggnaden och kopplat dessa mot KOM_BID så använde vi oss av samma koordinater som för Adresserna för att skapa rätta koordinater för BYGGNADSPUNKTERNA – lästes in med hjälp av KOORDINAT IN. 4. Med hjälp av skript förde vi över BYGGNADSPUNKTENS id till husets polygon i BY_polygon – en TEKIS-funktion. 5. BYGGNADSPUNKTER som inte låg inne i en byggnad flyttade vi manuellt inuti byggnaden – script från Tekis.

4 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 6. Koordinater på dessa BYGGNADS-ID skickade vi till Lantmäteriet för en uppdatering i FASTIGHETSDATA- SYSTEMET.

5 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 7. Under resan gång var vi tvungen att byta Begreppsmodell vid två tillfällen. Idag använder vi den senast framtagna modellen, Topobase Begreppsmodell För att få rätt kod enligt modellen på byggnaderna använde vi oss av taxeringskoden. 9. Först skapade vi två nya kolumner i BY_polygon (obj_old och typ_old). Till dessa kolumner kopierade vi värdena i obj och typ för att ha en backup som säkerhet ifall något skulle gå fel framöver. 10. Med hjälp av Access bytte vi sedan koder för obj och typ enligt senaste modell utifrån taxeringskoderna.

6 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER Samhällsfunktion gick inte att automatisera fullt ut. Många taxeringskoder på 800-serien betyder flera olika saker. Så dessa fick kodas om manuellt.

7 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 12. Idag har vi temporär ajourhållning av Byggnadsgeometri till Lantmäteriet i Gävle 2 gånger per år, april och oktober. 13. Detta gör vi med hjälp av 4 st egna framtagna dispay- modeller. • en för nya objekt • en för objekt med förändrad geometri • en för objekt med förändrad objektkod • en för objekt som tagits bort 14. Viktigt att påminna om är att objekt som får förändrad geometri, tex genom inmätning eller tillbyggnad, inte kan raderas först och sedan läggas in på nytt utan i stället flytta hörnen till ny plats eller lägga till ytterliggare hörn. Orsaken är att det annars inte går att söka ut objekten enligt de 4 kriterierna ovan.

8 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 15. Varje nyinlagd byggnad kopplar vi idag mot Tefat-Bygg med hjälp av Tekis formulär för BYGGNADER

9 Hur kom vi till nivå 3 för BYGGNADER 16. Vi ajourhåller nya byggnader genom att lägga in dessa från byggloven, med speciellt ursprung, när kontrollplan har lämnats in. Uppgifter på vilka byggnader detta är hämtar vi från Winbär. 17. För att slutligen få godkänt för Nivå 3 så hade vi ett stort antal registerfel i BALK, s.k. Brister, som vi fick rätta manuellt i register och karta. 18. Genom att vi nu är på Nivå 3 har vi också större krav på oss vad och hur vi för in information i BALK. Bl.a. så måste vi för varje ny byggnad tala om AREA och BYGGÅR. Dessa uppgifter hämtar vi från bygglovet.

10 Hur har Oskarshamn gjort med Byggnader

11 Adresser i Östersund

12 Hur kom vi till nivå 3 för ADRESSER 1. Redan i mitten av 90-talet började vi att sätta adresser i gamla CadMap och Kartbas. 2. Principen som vi då tillämpade var att: • adressen skulle ligga inuti byggnaden, på den linje som låg mot den gata som den hade som adress • vid flerbostadshus inventerade vi vart ingången till respektive adress var och satte där adressens insättningspunkten. Adressen fick sen växa in i huset beroende på textstorlek.

13 Hur kom vi till nivå 3 för ADRESSER var vi klar med Landsbygdsadresseringen i Östersunds kommun. 4. Då kompletterade vi våra Adresser på Landsbygden i Kartbas. 5. Principen var samma som tidigare för de med GATUADRESS- OMRÅDE. För adresser med BYADRESSOMRÅDE satte vi adressen mitt i huset och utan rotation.

14 Hur kom vi till nivå 3 för ADRESSER 6. Vi har, sedan vi började med Topobase, kopplat alla våra adresser mot KOM_BID i FIR med hjälp av ett eget formulär. Vi började med detta för att vi i våra GIS-applikationer ville kunna markera ut både adressen på kartan samt få en mer specifik lokalisering i KID. Idag finns det helt andra möjligheter att kombinera Adresser med andra egenskaper. Vi har dock fortsatt att koppla våra Adresser. Rätt eller fel???

15 Hur kom vi till nivå 3 för ADRESSER levererade vi koordinater på våra Adresspunkter till Lantmäteriet i Gävle.

16 Hur kom vi till nivå 3 för ADRESSER 8. Därefter körde Lantmäteriet en ABRA-kontroll på våra adresser och vi fick ett antal Brister i BALK som vi rättade till manuellt, samtidigt i BALK och Topobase. 9. Numera uppdaterar vi både BALK och Topobase med samma koordinater då vi registrerar en ny adress. Vi hoppas här mycket på ett framtida gränssnitt, liknande Bryggan, där data från vårat Topobase med en Gränssnittslösning kan föras över till Lantmäteriet så att vi slipper dubbel ajourhållning.

17 Planer i Östersund

18 Hur arbetar vi med Planer 1. När Miljö- och samhällsnämnden fattar ett beslut om uppdrag för en ny Detaljplan läggs det nya preliminära planområdet in i Topobase under PL_Polygon. 2. Detta görs för att vi i ArcIMS skall kunna visa vilka planer som är på gång i kommunen. Viktigt för bygglovshandläggarna och Förrättningslantmätarna. 3. När en ny detaljplan har vunnit laga kraft tolkar vi den som att den är handritat. Detta beror på flera års erfarenheter med att det ofta blir mindre avvikelser vid fastighetsbildning. 4. Vi tolkar då in den i Topobase. 5. Planområdetsgränsen hamnar på PL_Area och aktnummer på PL_Area_TBA med koppling mot FIR.

19

20

21 Hur arbetar vi med Planer 6. Användningsgränserna tolkas också in efter samma principer som Planområdersgränserna. 7. Vi lägger ner Användningsgränserna i DP_Area med topologi. 8. Varje markyta kopplar vi sedan mot vad markytan får användas till. 9. Tillåts flera användningssätt lägger vi in alla användningssätt. 10. Äldre användningssätt, som idag har en annan beteckning, har vi tolkat in till vilka användningsområden som Boverket idag tillåter utifrån vad det står i beskrivningarna till de äldre planområdena är.

22

23

24

25 Hur arbetar vi med Planer 11. Egenskapsgräner tolkar vi också in och lagrar i Topobase. 12. När vi tolkar in dessa mäter vi på detaljplanerna vilket avstånd dessa skall ligga på från Användningsgränserna. 13. Vi lägger också in: • Utfartsförbud • Stängselkrav • Bullerskydd

26 Hur har Oskarshamn gjort med Planer

27 Fastigheter och Rättigheter i Östersund

28 Tack för visat intresse! Niklas Näsén Leif Carlsson Östersund Oskarshamn


Ladda ner ppt "Detta kommer att handla om hur kommunerna Oskarshamn och Östersund har arbetat och kommer att arbeta för att få så stor del av ersättningen som möjligt."

Liknande presentationer


Google-annonser