Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson Flemingsberg.

En presentation över ämnet: "Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson Flemingsberg."— Presentationens avskrift:

1 Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson Flemingsberg

2 Tänkbara prioriteringar för visioner (utesluter ej varandra men kan vara olika för olika deltagare): •Stödja dagligt arbete •Förändra arbetssätt och organisation •Stärka högskolans varumärke •Höja närområdets status •Symbolisera och stödja mer övergripande visioner: demokrati, bildning, allmän utveckling etcetera •Med mera?

3 Arkitektur möjliggör och begränsar beteenden •Vilka önskas? •Vilka är acceptabla? •Hur framkalla, styra, kontrollera: genom byggnad, inredning, övervakning, skyltning, självdisciplinering? Kalmar

4 Arkitektur har en potential för uttryck, det vill säga den möjliggör och begränsar tolkningar •Tolkningar kan vara epistemiska (för att kunna orientera sig, förstå användningsmöjligheter) •Tolkningar kan vara semiotiska (genom skyltning, texter, tecken) •Uttryck möjliggörs alltså genom form i största allmänhet, tecken, symboler och beteenden. •Tolkningsmöjligheter kan vara avsiktliga och oavsiktliga. •En byggnad påverkar tolkningar och beteenden men kan omkonstrueras av brukare (diskursivt och/eller fysiskt).

5 Arkitektur kan vara mer eller mindre flexibel; den har en inneboende tröghet •Flexibilitet: för dagliga och tillfälliga (mer eller mindre återkommande) verksamheter, ommöblering, ombyggnad, tillbyggnad •Tolkningsflexibilitet: framställning av (t ex tal om) och uppfattning av byggnad kan ändras •Flexibilitet bör beaktas men kan överdrivas: viss specialisering hos en byggnad är viktig för dess funktion och uttryck; bibliotek byggs för att vara bibliotek åtminstone på kort sikt

6 Särskilda drag hos biblioteksbyggnader •Många människor (personal och besökare) •Olika behov av tystnad och diskussion •Samlingar med särskilda krav (bärighet, stöldskydd, klimat) och egenskaper (värmetröga, avskärmande, ljuddämpande) •Många datorer •Mer eller mindre öppet (arbetsytor, magasin) •Publikt Karlskrona

7 Att beakta •Personalens arbetsplatser: mer eller mindre öppna för besökare, mer eller mindre öppna internt •Överordnade sorteringsprinciper för bestånd: ämne? medietyp? annan? SAB/Dewey i rak följd? annan uppställning? •Magasin för (delar av) beståndet? I så fall: grad av öppenhet •Utrymmen för besökares aktiviteter: läsplatser, grupparbetsplatser (slutna, öppna?) •Särskilda zoner och/eller blanda (medier, maskiner, arbetsplatser...) •Säkerhet och övervakning: brand, stöld, överfall - innebär restriktioner i funktioner, verksamhet, beteenden, tolkningsmöjligheter etcetera?

8 Teknik (skapar möjligheter och begränsningar): •Datorer: stationära, portabla (bibliotekets, universitetets, privata/externa) •Datornät och elnät med uttag: lister, tak med vertikala anslutningar, installationsgolv, trådlöst datornät •Belysning: hyllor? punkt-? steglös reglering? möjligt att reglera för besökare? värmealstring? bländning/blänk (i skärmar)? •Dagsljus: som ljuskälla, risk för blänk/bländning, värmegenerering (jalusier? skydd i glas?) •Ventilation: självdrag? öppningsbara fönster (jfr säkerhet)? •Teknik för övervakning: inbrottslarm (dörrar & fönster, rörelsedetektorer), stöldlarm, kameror •Teknik för in- och utpassering: lås (koder, passerkort), zoner för olika öppettider •Brandbevakning, -larm, -celler, -släckning

9 Miljö •Material: hälsosamma, hållbara, återvinningsbara •Energiomsättning: energiomvandling, isolering, värmelagring, återvinning •Luftkonditionering/ventilation: mängden datorer och andra värmegenererande apparater, arbetssätt och fördelning av människor är viktiga faktorer Kalmar

10 Särskilda hänsyn till användargrupper (epistemisk och semiotisk tolkning kan också beaktas): •Studenter (första uppgiften): tysta läsplatser, grupparbetsplatser, mötesytor, särskild utrustning (datorer, kopiatorer) och service (café, adminstration/vaktmästeri, IT-stöd, lärandestöd) •Lärare (första uppgiften): undervisningsstöd •Forskare (andra uppgiften): har särskilda ämneskrav och långtgående krav på informationsåtkomst; kan uppskatta egna arbetsrum i biblioteket även om sådana finns ute på institutionerna •Allmänhet (tredje uppgiften)

11 Dagens och framtidens högskolebibliotek •Förvaringsplats? •Hybridbibliotek? •Nav på campus och i virtuellt nätverk? •Arbetsplats: söka information, bearbeta, läsa, grupparbeta? •Mötesplats: mellan studenter, mellan studenter och forskare/lärare? •LRC: bibliotek, samlad/extra service, extra stöd för lärande och undervisning? •Vardagsrum? Vänersborg och Trollhättan

12 Vilka är med i biblioteksplanering? •Deltagare hör till olika yrken och professioner och har skiftande ämnesbakgrund •De antar olika roller: mer eller mindre formella, obligatoriska, inbjudna, spontana, självdefinierade Karlskrona

13 Vilka kan och/eller bör få inflytande i processen? •Kommun, myndigheter för stadsplanering, natur- och kulturmiljö (bevakar lokala och andra intressen samt lagars och förordningars efterlevnad) •Högskolans/universitetets ledning: rektor, fastighetsansvarig med flera (startar projekt, fattar avgörande beslut) •Designande arkitekter (oumbärliga vid större byggen men inte allsmäktiga) •Fastighetsbolag: arkitekter (bedömande, administrerande), chefer (med eller utan arkitektutbildning) med flera •Bibliotekspersonal/biblioteksledning •Övriga användare (besökare): studenter, lärare, forskare, potentiella användare inom "tredje uppgiften" (externa organisationer och näringsliv, allmänhet)

14 Svårigheter och möjligheter •Mål, prioriteringar, roller avseende procedur/process och/eller vision för bygget - klargör ansvar och inflytande! •Språk/terminologi - red ut begrepp, definiera ord! •Presentationsformer (ritningar, modeller) - be om förklaringar vid behov! Visby

15 Processen •Processen har inslag av förhandlingar och resulterar i överenskommelser (materialiserade i dokument, till exempel projektbeslut, program, designförslag, bedömningsutlåtanden, konstruktionsritningar) •Alla kan inte vara med överallt hela tiden, men kontinuitet i medverkan är viktig, särskilt på nyckelpositioner •Överväg aktiva insatser, inte nödvändigtvis bara reaktioner på förslag uppifrån/utifrån •Utnyttja arkitekternas (och andras, t ex användares och fastighetsansvarigas) expertis men håll kontakten med dem så att de inte gör vad som helst eller glömmer någonting viktigt •Beakta restriktioner: vilka bör om möjligt elimineras? vilka måste accepteras? vilka är gynnsamma för visionen?

16 Några designprinciper •Samspel form/estetik - funktion/användning •Användning kan uttrycka funktion och annat (demokrati? öppna samhället? etc) lika väl som byggnadens form kan göra det •Funktioner samspelar alltså med form genom att form kan uttrycka funktion och faktisk användning möjliggör ytterligare uttryck •Designa inifrån och ut? Överväg även relation mellan fasad och inre layout och funktioner •"Primärgeneratorer": vad får styra (tomten, läget, näraliggande byggnader, metaforer …)

17 Ta del av andras erfarenheter •Intressanta visioner? •Förverkligade i byggnad? •Hur (planerings-, design-, bygg- och justeringsprocess)? •Studier och studiebesök kan ge exempel på så väl fallgropar som lyckade lösningar Kalmar

18 Preliminära resultat •En av beställare använd explicit vision kan underlätta bedömning av arkitektförslag och göra projekt mindre beroende av ingående bibliotekskunskaper hos arkitekterna. •Parallella uppdrag till flera arkitektkontor kan minska risken för konflikter mellan beställare och designande arkitekter genom att långt utarbetade förslag kan väljas. •Val av arkitekter och designförslag samt kommunikation med designande arkitekter kan underlättas av medverkan av uppdragsförberedande och bedömande arkitekter. •Om intressenter kommer in sent i processen kan ett omfattande förankringsarbete krävas. •Högskolebibliotek kan ses som arbetsplats och mötesplats. •Biblioteket som arbetsplats skulle för bibliotekarieprofessionen kunna innebära ohierarkiska kontakter med biblioteksbesökare (främst studenter), arkitektoniskt gestaltad genom stor öppenhet. I tiden ligger också proaktivitet och uppdragsfokusering inom organisationer. •En indelning i zoner för olika funktioner med få mellanväggar kan tillfredsställa vissa men inte nödvändigtvis alla intressenter och användare. •Både trots och tack vare dessa arkitektoniska drag kan visioner om biblioteket som en mötes- och arbetsplats med en fortsatt roll som informationsförmedlare i viss utsträckning förverkligas: öppenheten utesluter inte att mötespotentialer byggs bort, men zonindelningen underlättar kombinerandet av arbets- och mötesplatsfunktionerna.