Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin."— Presentationens avskrift:

1 SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin

2 Social sekreterare Behandlare Boendestödjare Ambassadörer Projektledning ÖSTSAM Anhöriga

3 UTVÄRDERING Uppföljningsenkät Intervjuer med ambassadörer Återkoppling till projektledning Rapport- skrivning Kartläggning Nulägesbeskrivning och bakgrund

4 Varför samverka? Vad gör socialtjänsten? Vad säger forskningen? Vad säger brukarna/anhöriga ? Vilka erfarenheter finns? Vad gör psykiatrin? Finns samarbete och samverkan redan? Hur många handlar det om?

5 MÅL  Att rutiner för samverkan mellan SDF som ingår i projektet och PMNoS (sedermera PMG) är upprättade.  Att huvudmännen tar ett gemensamt ansvar för målgruppen och upprättar gemensamma vårdplaner  Att ha skapat en bättre dialog mellan huvudmännen

6 Utarbeta samverkansrutiner Implementera samverkansmetoder Nå samsyn genom ökad kunskap Nå samsyn genom förståelse för varandras kompetens Utarbeta organisatoriska möjligheter för samverkan Tydliggöra gränser mellan olika kompetenser SYFTE MÅL?

7 FRÅGESTÄLLNINGAR  Vad och hur gör man inom respektive organisation och i samverkan?  Finns det luckor i nuvarande arbetssätt i förhållande till tydlig samverkan?

8 Förväntningar •Mer kunskap om självskadebeteende och om orsakerna bakom •Gemensamma utbildningstillfällen •Bli duktigare på att möta behoven som personer med självskadebeteende har och kunna vara ett stöd till anhöriga och andra i personens sociala nätverk •Att brukarnas situation blir bättre •Att personal ska känna sig tryggare •Att personal ska kunna arbeta mer effektivt •Bättre samverkan mellan socialtjänst och psykiatri •Få en samsyn i förhållande till målgrupp och arbetssätt •Att alla ska veta vad ens ansvar börjar och slutar •Kunna utnyttja varandras kompetenser •Ökad förståelse om överföringsprocesser och utspel •Att man blir mindre ensam i arbetet •Delat ansvar och avlastning •Smidigare informationsutbyte

9

10 Nyckelbegrepp BEHANDLING/ INSATSER SAMVERKANBOENDESTÖD BRUKAREN

11 Vad är självskadebeteende? Modell efter Christian Ståhl KulturelltPatologiskt StereotyptGrovtTvångsmässigtImpulsivt EpisodisktRepetitivt

12 Kartläggning av brukarna Personer som socialtjänsten har uppgett Personer som psyk har uppgett Personer som båda har uppgett Kvinnor 1865 Män 600 Under 25 år 954 Kontakt på båda ställen 625 Gemensam vårdplan 011

13 Varför utvecklas beteendet? Upplevelsen av långvarig vanvård Upplevelsen av sexuella och fysiska trauman under uppväxten Kronisk ångest och oro, Bestående känslor av ensamhet, värdelöshet, hopplöshet, låg självkänsla, depressivitet, få nära relationer, svårighet att uttrycka känslor, svag problemlösnings- förmåga Psykologisk sårbarhet och benägenhet att ta till drastiska metoder som ett sätt att kommunicera om sin situation och sina svårigheter och/eller suicidförsök Akuta stressfyllda händelser Stark upplevelse av ångestlindring Konsekvenser i form av omedelbar positiv förstärkning I händelse av fortsatt förstärkning av beteendet och utebliven hjälp med bakomliggande beteende – ökat självskadande beteende. Självskadande beteende Motverkar att patienten lär sig andra färdigheter för att hantera sina problem – ökning av problemen. Risk för självmord Biologisk skörhet Eller

14 Fortsättning… Kriterier för Borderline personlighetsstörning, DSM-IV (fem av nio) 1.Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 2.Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering. 3.Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla. 4.Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 5.Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar 6.Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar). 7.Kronisk tomhetskänsla. 8.Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål). 9.Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga disassociativa symptom.

15 Fortsättning… Föreställningar om brukarna •Unga kvinnor år •Från alla samhällsklasser •En del betonar att det är välfungerande tjejer •Socialtjänsten möter dem i verksamheter som hanterar boende, sysselsättning, försörjningsstöd och stöd till missbrukare. •Utöver psykiatrisk öppenvårdsmottagning så möter akutsjukvård och psykiatrisk slutenvård dessa personer •Väcker mycket obehag, frustration hos personal, •Ofta kombination med missbruk eller ätstörningar •Ångestreducering, •Ingen egen diagnos, ofta psykisk sjukdom eller personlighetsstörning •Har varit på BUP tidigare •Rädsla för självmord

16 Fortsättning… Brukarröster om: • Ätstörningar • Missbruk • Självmord • Skärandet • Annat skadande • Relationer • Att vara anhörig • Upplevelser från psykiatrin • Diagnos eller inte

17 Behandlingsmetoder/insatser •Terapiform? DBT, KBT, psykodynamisk terapi, stödsamtal etc….. •Insatser i form av boendestöd, skyddat boende, behandlingshem, sjukhusvård? •Hur ser smittorisken ut? •Vad ger gemensam handledning för professionella från båda organisationerna?

18 ARBETSMODELL Fungerande samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten I arbetet med människor med självskadebeteende. Utveckla metoder för att upprätta gemensamma vårdplaner. Genomföra kompetensutveckling och handledning. Implementera samverkansmodellen Berörd utgår från gemensamma rutiner och vårdplaner. Boendestödjare genomgår kompetensutveckling och erbjuds handledning Boendestödjare och personal från psykiatrin arbetar till- sammans och i samverkan kring brukare i deras boende. Om implementering av nämnda rutiner, metoder kompetens- höjning och arbetssätt fungerar leder det till fungerande SAMVERKAN. Fungerande samverkan och hemmaplanslösningar leder till Färre placeringar i dygnet-runt-vård och brukarna får en bättre livssituation. Planerad Förändring/utveckling Avsedd slutprestation Avsett omedelbart utfall Avsett mellanliggande utfall Kausalhypotes Avsett yttersta utfall

19 INNEHÅLL •Gemensamma rutiner •Gemensam vårdplan •Gemensamt arbete kring brukare i hans/hennes hem/boende •Kompetenshöjning och handledning riktat till boendestödjare.

20 Samverkans gynnande faktorer •Verksamheterna är organiserade i samma geografiska områden. •Huvudmannaskaps- och funktionsgränser har bestämts. •Verksamheterna är samlokaliserade. •Den administrativa och politiska ledningen och finansieringen av verksamheten är samordnade. •Att samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som skall samverka. •Att man lyckas åstadkomma ett lagarbete. •Att gemensamma utvecklingsprojekt bedrivs. •Att gemensam fortbildning bedrivs för all personal. •Att ekonomiska stimulanser erhålls eller att en tvingande lagstiftning föreligger.

21 Samverkans hämmande faktorer •Vagt formulerade mål. •Olika kunskapstraditioner och professionella mål. •Olika ekonomiska intressen. •Skilda organisatoriska strukturer. •Oklar ansvarsfördelning. •Asymmetrisk relation mellan de samverkande. •Skild etisk praxis. •Dålig samordning. •Hög personalomsättning samt stor arbetsbelastning.

22 Om samverkan •är en förutsättning för att nå resultat •att ta hjälp av varandra. •en process där den ena tar över när den andres uppdrag upphör/tar slut. •är att bära något tillsammans •kan innebära kontroll av varandra •kan innebära en mer jämlik maktfördelning •kan innebära integritetsbrott för brukaren •innebär att man lär sig av andra och därmed når en högre grad av kunskap •kan innebära att man utökar makten över brukaren

23 Hindras av: •Olika utbildningar •Sekretessen •Olika människotyper på olika ställen •För stort geografiskt område •Att inte sitta bredvid varandra •Att få kontakt/tillträde •När det börja handla om pengar •Prestige •Fördomar •Kommunen är i underläge •Kan för lite om varandras arbete •Dålig tilltro till varandra •Vill ej släppa ifrån sig ansvar

24 Reflektioner - om brukarna •Personer med självskadebeteende upplevt utsatthet i någon form •Bär på psykisk smärta som finner lindring genom att skada sig själva •Börjar i tidiga tonåren •Som vuxen ett beroendeliknande tillstånd •Bär från början på en psykisk skörhet eller benägenhet till psykisk sjukdom som kan vara ärftligt betingad •Kan vara symptom på Bordeline personlighetsstörning (psykiatrin) Diagnostisering kan vara en alltför enkel förklaring •Genom samverkan önskar man utveckla en samsyn kring målgruppen •Oavsett orsaken begår många självmord •Stort mörketal. Beteendet ökat. Framför allt hos unga kvinnor. Känslor av maktlöshet och utsatthet i samhället?

25 Reflektioner - Samverkan •Målen •Olika professioner •Olika struktur i organisationerna •Asymmetriska relationer •Gränser för huvudmannaskap och funktion •Gemensam fortbildning •Kontinuerliga möten •Skilda geografiska områden •Samlokalisering •Projektet omfattar flera nivåer i resp. organisation •Lagarbete

26 Reflektioner - Beroende av varandra •Socialtjänsten behöver psykiatrin mer än tvärtom? •Båda måste vinna för att samverkan ska fungera. Hur kontrollerar och gör man avkall på egna handlingsfriheten. •Samverkan föregås av någon slags förhandling. Hur ser förhandlingen ut? •Finns det givare och tagare i samverkan?

27 Reflektioner - Omgivningens roll •Massmedias roll? •Andra professionellas roll? (polis, akutsjukvården, missbruksvården etc.) •Anhörigas roll? •Politikens roll?

28 Slutsatser Ambassadörerna: •har lärt känna fler personer i den andra organisationen, utvecklat en personkännedom. •är kända med rutindokumenten och att det ska skrivas gemensamma genomförandeplaner. •har fått mer kunskap om målgruppen •har spridit information om projektet inom sin egen organisation •Projektet har inte bidragit till utveckling av samlokalisering eller att arbeta tillsammans i brukarens hem.

29 Att mötas, lära av varandra och föra gemensamma samtal kan skapa grund för nya ställningstaganden för framtida samverkan.


Ladda ner ppt "SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin."

Liknande presentationer


Google-annonser