Bedömning för lärande i praktiken

En presentation över ämnet: "Bedömning för lärande i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Bedömning för lärande i praktiken
Christian Lundahl

2 Formativ bedömning i praktiken
Tydliggör mål och kunskapskvaliteter Synliggör lärande och missförstånd Ger återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke Slutbedömning (alt. formativ cykel) ”Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place” (Taras 2002, s. 506 min kurs.) Copyright Christian Lundahl

3 Betydelsen av tydliga utgångspunkter och riklig återkoppling
Återkopplingen bestämmer lärandets riktning och hastighet under resan mot de övergripande målen. Målen måste vara tydliga Återkopplingen behöver vara riklig Använd eleverna som resurser i arbetet med mål och återkoppling Copyright Christian Lundahl

4 1. Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment
Läraktivitet/undervisning Bedömning Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut­ veckla sitt tal­ och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Texter, samtalsövningar, skrivövningar (etc utifrån centralt innehåll och ev utifrån vissa kunskapskrav) Rollspel där eleverna får argumentera, förberett tal, recensioner/redovisningar av texter/litteratur, Copyright Christian Lundahl

5 Copyright Christian Lundahl
Måldialoger En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra frågeställningar att luta sig mot är: Vad menas med att...? När behöver du kunna det? Hur kan du göra för att lära dig? Vem kan du lära dig med? Hur kan du visa att du kan? När vet du att du verkligen kan? Det finns  en uppsjö av bra  digitala forum, samarbetsytor och chattrum som ni kan använda för att föra måldialoger. TodaysMeet, Meetingwords och Corkboard Me. För instruktionsfilmer kring dessa digitala verktyg, och många fler, besök då Åsa Kronkvists site: Samarbeta online. Copyright Christian Lundahl

6 Copyright Christian Lundahl
Använd elevexempel Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR Copyright Christian Lundahl

7 Skolverkets nya bedömningsstöd
Copyright Christian Lundahl

8 Kursplanerna 2011, Svenska åk 9
Kunskapskrav Betyget A: Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.(Svenska kunskapskrav 2011) Copyright Christian Lundahl

9 Copyright Christian Lundahl
Länk till skolverkets bedömningsstöd för muntlig framställning: Copyright Christian Lundahl

10 Arbeta med elevexempel.
SE BOKEN BEDÖMNING FÖR LÄRANDE FÖR EXEMPEL Copyright Christian Lundahl

11 Att med frågor söka tecken på lärande – få eleverna att tala/tänka
Exemplifiera/precisera Komplettera, ta bort, ändra Jämföra, sortera, organisera Ge mig ett eller fler exempel på …? Vad måste läggas till/tas bort/ändras för att tillåta/försäkra/motsäga …? Vad är likheter och skillnader mellan…? Beskriv, demonstrera, berätta, visa, välj, rita, hitta, placera ett exempel på …! Vad kan läggas till/tas bort/ändras utan att …påverkas? Sortera eller organisare följande utifrån ….! Är … ett exempel på? Berätta vad som är fel med …! Är det eller är det inte ...? Vad gör …. till ett exempel på …? Vad behöver ändras för att …? Nämn ett motexempel till …? Finns det några speciella exempel på … (t.ex. undantag)? Copyright Christian Lundahl

12 Copyright Christian Lundahl
Förändra, variera, reversera, alternera Generalisera, anta, spekulera Förklara, justera, verifiera, övertyga, vederlägg Alternera en aspekt av … för att se effekten! Vad är detta ett specialfall av? Förklara varför …! Vad skulle hända om …? Hur ser det generellt sett ut? Ge en anledning att använda … eller inte använda! Om det här snarare är svaret på en likande fråga, vilken är frågan? Är det alltid, ibland, aldrig …? Hur kan vi vara säkra att …? Gör … på två (eller fler) sätt. Vilket är snabbast, lättast, säkrast, …? Beskriv alla … så kortfattat som du kan! Berätta vad som är fel med …! Förändra … i syfte att skapa spänningar, motsättningar, …! Vad kan förändras och vad måste vara det samma för att … fortfarande ska vara sant? Är det alltid fel/falskt att …? (Är det alltid rätt/sant att …?) Hur används … i …? Förklara … roll eller användning/betydelse för ….! Övertyga mig att …! Copyright Christian Lundahl

13 Frågorna ska ge svar på elevernas förmågor, t.ex. historia 7-9
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Copyright Christian Lundahl

14 Copyright Christian Lundahl
CENTRALT INNEHÅLL I årskurs 7-9, Historia Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 * Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700—talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. * Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. * Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900 * Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. * Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. * Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. * Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Copyright Christian Lundahl

15 Copyright Christian Lundahl
Bygg upp en frågebank Ställ frågor med hjälp av frågematriserna på ett sätt som gör att eleverna får visa sina förmågor i relation till det du valt att undervisa om utifrån det centrala innehållet. Copyright Christian Lundahl

16 Copyright Christian Lundahl
Vad är feedback? Feedback is information about the gap between the actual level and the reference level of a system parameter which is used to alter the gap in some way. (Ramaprasad 1983:4 i Wiliam 2009:19) Information om elever är feedback enbart om den används för att ändra förhållandet mellan faktiskt resultat och förväntat resultat. Feedback finns i allt lärande. Lärande sker inte utan feedback. Feedback är att justera en handling eller tanke i ljuset av dess konsekvenser. Lärarens roll är att läsa av handlingen och elevens intentioner och belysa dess konsekvenser så att eleven kan justera handlingen mot önskat/önskvärt mål Copyright Christian Lundahl

17 Copyright Christian Lundahl
Tänk igenom Vad är det som prövats och vad bör alltså stå i centrum för återkopplingen Vad ska återkopplingen resultera i, vad är dess syfte Hur ska återkopplingen utformas (läraren/kamratbedömning) Vad ska eleven göra med återkopplingen – hur förväntar jag mig att eleven lär sig något av den Copyright Christian Lundahl

18 Vad är syftet med återkopplingen
Ska den kartlägga styrkor som eleven kan bygga på och därigenom bekräfta, uppmuntra och motivera till fortsatt lärande, Ska den ska rätta till konkreta misstag Ska den ska ge förklaringar för att leda till ännu djupare förståelse, Ska den ska utmana elevens kunskaper och uppfattningar Ska den ska främja elevens självreflektion över sitt eget lärande och arbetssätt. ( Copyright Christian Lundahl

19 Copyright Christian Lundahl
Feedback för lärandet Mål Position Strategi “. . . Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt.” (ur Parr & Timperlay 2010) Copyright Christian Lundahl

20 Bekräfta det som är bra och tala om varför
Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den med en påstående/referens. Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har sagt och svarar med egen reflektion. Det är också typisk för en argumentation. Copyright Christian Lundahl

21 Vad behöver förbättras och varför
Du skriver med ett gott flyt och använder litteraturen på ett resonerande och frågande vis som blir intressant. Tänk på att om du börjar med en frågeställning så bör den fångas upp och diskuteras i slutet. Det ser jag inte riktigt att du gör, utan där kommer en ny fråga utan koppling till din första fråga. Copyright Christian Lundahl

22 Förstår eleven återkopplingen
Vad ska du göra nu? Förstår du varför? Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning) Copyright Christian Lundahl

23 Tid för revidering avgörande för värdet av feedback
FÖR EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ATT GE TID FÖR REVIDERING UTIFRÅN ÅTERKOPPLING SE: ( Copyright Christian Lundahl

24 Copyright Christian Lundahl
De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad eleverna tidigare åstadkommit. Personliga tankar När jag läser det jag skrivit känns det så banalt på något sätt. Det är väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör de det? Daniel Barker (bloggen: barkersthlm) ( Copyright Christian Lundahl

25 Från det kollektiva till det individuella
Strävansmål/ ... /Bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen: Under de första 7 veckorna har eleverna fördjupat sina kunskaper om framförallt judendom och islam i vår tid och historisk tid. Genom diskussioner i klassen har de även utvecklat sin förståelse för hur samhället och religionen har ömsesidig påverkan på varandra och hur religionerna påverkar det svenska samhället. Eleverna har dess­ utom blivit medvetna om likheter och olikheter mellan de tre syskonreligionerna. Vad krävs för att komma vidare? Du har visat att du kan mycket fakta om de olika religionerna och du kan reflektera. För att komma vidare bör du utveckla dina resonemang ytterligare, till exempel genom att ta upp även andras ställningstaganden och bemöta de med argument (se det ur olika perspektiv). Det kommer fler uppgifter där du kommer att få möjlighet att visa de olika förmågorna. (Skolverket 2010, utvärdering av skriftliga omdömen) Copyright Christian Lundahl

26 Låt eleverna ge varandra feedback
Använd matriser och exempel Two stars and a wish Komplettera med loggbok Ge det tid Copyright Christian Lundahl

27 Kamratbedömning med eller utan matris?
Madeleine Häggströms och Åsa Wennerstens (STHLM) arbete med elevers skrivförmåga i argumenterande texter åk 2 och åk 4. Uppgift: Du har nyss hört berättelsen Grottornas berg. Nu ska du skriva en egen berättelse. Många tror att djur kan tala med varandra. Berätta hur du tror att djur gör sig förstådda. Du kanske har ett eget djur, har hört någon berättelse, sett på TV eller själv tänkt något om detta. Eleverna skrev i 60 min. Nästa lektion fick de ge varandra gensvar parvis. Övningen upprepades vid ett senare tillfälle men med hjälp av matris. Copyright Christian Lundahl

28 Copyright Christian Lundahl
Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och gensvar: Copyright Christian Lundahl

29 Kamratbedömning på skrivprocesser
Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4 Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin ”början” på dator. Början diskuterade de med en kompis och frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen: interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem! Copyright Christian Lundahl

30 Copyright Christian Lundahl
Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och gensvar: Marita Lundgren 2011 Copyright Christian Lundahl

31 Copyright Christian Lundahl
Resultat Bättre kunskapsutveckling kring formen. ”Eleverna fick själva bära sin process utan att de hela tiden var tvungna att kolla men mig att de gjort ”rätt” /…/ Att plötsligt ha räckt till var en underbar känsla för mig som pedagog ”(Läraren) ”När jag skriver på dator är det lätt att ändra, men när jag skriver för hand känns det mer som jag gjort fel, det känns mer negativt, som om jag får personlig kritik, inte min berättelse. Copyright Christian Lundahl

32 Självbedömning i kombination med kamratbedömning i läsförståelse
Ingeborg Cederlöf Hull (STHLM), åk 2 Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och gensvar: Copyright Christian Lundahl

33 Copyright Christian Lundahl
Resultat Eleverna läser mer. ”Jag uppfattar det som om mina elever tycker det är skillnad på mina ’önskningar och en kamrats ’önskningar’. När en kamrat önskar uppfattar jag det som att mottagaren av önskningen tar det positivt, att kamraten är intresserad av den andres inlärningsprocess, medan när jag som pedagog önskar något mer av eleven, så uppfattar jag det som om eleven kan tycka att önskan blir betungande och ger merarbete” Kamratbedömning gjorde att jag som lärare fick mer tid med de som kommit kortast i sin läsutveckling Jag upplevde att det ibland var bättre att lämna matrisen och arbeta med elevernas egna frågor om läsning – det gav mer djup i diskussionerna. Matriser är dock ändå ett bra komplement Copyright Christian Lundahl

34 Lär eleverna att be om feedback
Ställ x antal frågor till mig som du vill att jag kommenterar när jag läser texten Är det något särskilt du vill att jag reagerar på Känner du att det finns starkare och svagare sidor i arbetet som du vill att jag fokuserar på Copyright Christian Lundahl

35 Kamratbedömning i grupp
En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker). Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade. När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling: Du skriver berättande text och vi ser bilder. Du beskriver detaljer. Du beskriver miljö och ljud. Du har med känslor. Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem. När man läser vill man höra fortsättningen. Du läser med inlevelse. Copyright Christian Lundahl

36 Copyright Christian Lundahl
Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att läsa din text med många stavfel”, säger en elev. Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle därför bör tänka på: Att använda talstreck i början av dialogen. Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare. Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer. Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag skriver så att det skapas bilder.” Copyright Christian Lundahl

37 Olika feedback – olika effekt
Former av återkoppling Effekt för lärandet Svag feedback – eleverna får bara reda på sina resultat eller betyg (Kunskap om resultat) 0.14 (31s) =8 mp Enkel feedback – eleverna får reda på sina resultat eller betyg tillsammans med målen de skulle nå och/eller de rätta svaren (Kunskap om rätt svar) 0.36 (48s) Svag formativ bedömning – eleverna får reda på rätt svar tillsammans med någon form av förklaring 0.26 (49s) Enkel formativ bedömning – eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också specifika förslag till förbättring 0.39 (41s) Stark formativ bedömning – eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också förslag på specifika aktiviteter de kan göra för att utvecklas (metakognitiva förslag eller uppmärksamhetskrävande aktiviteter) (Nyquist 2003) 0.56 (16s) =33 mp N=185 studier Copyright Christian Lundahl

38 Checklista för återkoppling
Mål Analys Konsekvenser Copyright Christian Lundahl

39 Copyright Christian Lundahl
Mål och utgångsunkter Är målen för lärandet klara och begripliga Går det att använda måldialoger där studenterna hjälper varandra att se syftet med momentet/kursen Finns det tydliga kvalitetskriterier/bedömningsmatriser för de olika nivåer studenten kan prestera på Finns det konkreta studentexempel för varje betygsnivå eller i relation till övergripande mål Är syftet med bedömningen tydliggjort Knyter återkopplingen an till de mål/kriterier/exempel läraren gått igenom Är återkopplingen tillräcklig explicit, dvs. förklarar den vad problemet är och beskriver hur problemet kan kringgås Copyright Christian Lundahl

40 Copyright Christian Lundahl
Analys Vad är motivet till att jag ser ett problem/förtjänst - Varför är detta bra/problematiskt - Hur kan studenten ha tänkt - Hur undervisade jag om detta - Finns det något i detta ämnesmoment som är särskilt klurigt/viktigt Copyright Christian Lundahl

41 Copyright Christian Lundahl
Konsekvenser Vad ska bli konsekvensen av återkopplingen, vad ska ändras, vad ska studenten hålla fast vid Finns det tid för studenten att revidera sitt arbete Går det att ge återkopplingen kollektivt Kontrollera att studenten förstår vad du menar med din återkoppling Går det att arbeta med kamratbedömning/opposition eller seminarier kring återkopplingen Följ upp och försäkra dig om att studenterna arbetat utifrån din återkoppling Gör själva slutbedömningen och ge en summativ återkoppling (i vilken du kan be studenter med goda resultat att reflektera över vad de ska använda sina kunskaper till och stundeter med svaga resultat att fundera över för sin egen skull vad de tror att de kan få problem med i framtiden givet eventuella kunskapsluckor) Copyright Christian Lundahl

42 Copyright Christian Lundahl
Diskutera Hur tydliggör vi vad vi bedömer? Hur kan vi skapa mer feedback i lärandeprocesserna? Hur kan vi utforma vår feedback så att lärandet hamnar i fokus och så att vi ger stöd i den fortsatta processen (metakognitiva knep, övningar etc)? Hur kan vi utforma vår feedback så att den omfattar så många elever som möjligt (alltså blir tidsbesparande)? Copyright Christian Lundahl

43 Copyright Christian Lundahl
Länkar Frågor: Feedback: Sök med hjälp av google video på ”assessment for learning” för fler filmer om BFL. Sök också på för powerpoint-presentationer. Copyright Christian Lundahl