Att utforma räddningsinsatser

En presentation över ämnet: "Att utforma räddningsinsatser"— Presentationens avskrift:

1 Att utforma räddningsinsatser

2 Vad säger lagen? 1 kap 3§: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 kap 7§: …Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. 3 kap 8§: …I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig.

3 Skyddsfaktorer

4 Att beställa och utforma räddningsinsatser

5 Mer information www.jonkoping.se/rtj/dokument.htm
Idehandböcker, utvecklingsarbete tillsammans med SRV Exempel på mål för taktiska enheter Uppgiftskatalog för kommunal räddningstjänst Räddsam F

6 Sambandet mellan Greta, 112 och räddningsresurser

7 Utvecklad larmning genom verksamhetsanalys
Idag: Räddningschefen larmar sin närmsta brandstation. Utveckling: Behovet styr vilka taktiska enheter som skall larmas, samtidigt som den som larmar ges stöd att agera under tiden enheterna är på väg.

8 Effektiv larmhantering är lönsam, exempel LMK
Varje minuts fördröjning av ett larm kostar kr i snitt. Det tar ca 20 sekunder från larmning påbörjas tills första styrkan är larmad via LMK. Kommunal räddningstjänst gör ca utryckningar varje år, varav de flesta passerar en LMK, larmkodmottagare på brandstationen. Om det istället tog 5 sekunder skulle besparingen för samhället bli ca 140 miljoner per år!

9 Larmning och ledning Idag Utveckling Synsätt larmning
Berörd närmsta brandstation larmas Förlarm till närmsta taktiska enhet därefter huvudlarm till de taktiska enheter som behövs utifrån händelsen Ledning Strikt styrd larmplan, därefter övertagande när 1:a styrka är på plats. Beslutsfattare aktiveras vid förlarm och anger larmnivåer på strategisk komponent. Vad görs på plats i avvaktan på räddningstjänsten? Improviserade insatser utifrån egen erfarenhet Optimalt nyttjande av personer på plats genom frågestyrt index och förslag på åtgärder från larmoperatör. Analys Sker idag av beslutsfattare på väg ut utifrån erhållen information Analys under hela framkörningen på löpande information från den som larmar.

10 Processer vid beställning av räddningsinsatser

11 Tidsförloppet

12 Delprocessen utalarmering

13 Sambandet mellan kund och tjänsteproducent vid en olycka

14 Kommunens övergripande mål kopplat till täckning och insatsförmåga

15 Jönköpings kommuns mål för trygghet och säkerhet
I Jönköpings kommun skall alla människor ha en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Detta skall särskilt gälla skador på människor, miljö och oersättlig egendom.

16 Kommunens strategi Säkerhetsarbetet skall i första hand genom olycksförebyggande åtgärder verka för att olyckor förhindras. I andra hand genom skyddsinriktade åtgärder i förväg begränsa konsekvenserna av olyckor. När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa konsekvenserna.

17 Om ansvar Det övergripande målet skall nås genom samarbete mellan kommunens förvaltningar, enskilda, näringsliv, organisationer, andra samhällsorgan och andra kommuner. Varje förvaltning bär huvudansvaret för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Säkerhetsarbetet skall dessutom inriktas så att invånarna genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan verka för sin egen säkerhet.

18 Räddningstjänstens verksamhetsidé
Räddningstjänsten i Jönköpings kommun skall arbeta för att minska risken för och följderna av bränder och andra olyckor för alla som bor, vistas eller verkar i kommunen, såväl i fred som under höjd beredskap.

19 Räddningstjänstens strategi
Räddningstjänsten skall vara en effektiv skadeavhjälpande organisation samt genom sin expertroll svara för olika förebyggande tjänster. Dessutom skall Räddningstjänsten ha en samordnande och kontrollerande roll avseende säkerhet i kommunen. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt.

20 Gränssnittet mellan riskmiljöer och förväntade händelser

21 Omfattning av brand i byggnad vid räddningstjänstens framkomst

22

23 Händelser per typ och år Exempel från Jönköping under 14 år

24 Automatlarmtrend över 14 år Exempel från Jönköping

25 Hjälp till annan kommun Exempel från Jönköping

26 Livräddning under sex år Exempel från Jönköping

27 Jönköpings kommun antal bränder/år baserat på tre års händelser
Var släcktes branden? Jönköpings kommun antal bränder/år baserat på tre års händelser

28 Riskanalysen Kvantitativ Olika risktyper kan jämföras
Prioritering av dimensionerande risker Uppdelad efter miljöer och olyckstyper

29 Exempel på resultat från Vaggeryds riskanalys
Miljö Förväntat skadeutfall per år (liv+egendom) Mkr/år Livrisk poäng/år Förväntat antal L5 (händelser med katastrofala följder)* 10 -6 Miljö- aspekter? Allmän byggnad 1,2 8 4,4 Bostad 7,2 37 - Industri 5,8 21 12 Annan byggnad Särskilt farlig miljö 0,2 Trafik 41,4 659 2500 Vatten 2,4 40 Terräng 1,4

30 Gränssnittet mellan förväntade händelser och arbetsuppgifter

31 Målformulering för enskild arbetsuppgift

32 Uppgiftskatalog Den kommun som är intresserad av att starta ett arbete för att skapa en Uppgiftskatalog, är välkommen att kontakta de räddningstjänster som deltar i projektet för att ta del av erfarenheter. Södertörn: Umeå: Patrik Åhnberg Christer Björkman Jönköping: Höga kusten/Ådalen Bernt Gunnarsson Kjell-Åke Källström SRV Magnus Nygren

33 Ex. hur arbetsuppgifter kan sättas samman till en räddningsinsats

34 Ex. hur arbetsuppgifter kan sättas samman till en större räddningsinsats

35 Garanterade åtaganden vid en villabrand

36 Garanterade åtaganden samt egen ambition utöver lagstiftningen

37 Åtaganden vid en trafikolycka

38 Kan hantera flera samtidiga insatser, hänsyn tas till bl a körtider

39 Möjlighet att analysera resursutnyttjande

40 Möjlighet att spela med regionens resurser för att analysera uthållighet

41 Gränssnittet mellan behovet av arbetsuppgifter och taktiska enheter

42 Taktiska enheter

43 Indelning i taktiska enheter

44 Taktiska enheter

45 Mål för taktiska enheter

46 Larmplan Nivå 1 F Nivå 5 R Nivå 10 RR H/V L Nivå 20 RRR H V LL
Nivå 30 RRRR HH VV LLL Förstärkningslarm H/V

47 Generell larmplan, brand

48 Generell larmplan, räddning

49 Gränssnittet mellan taktiska enheter och täckning

50 Täckningsgrad för räddningsenhet motsvarande nivå 5

51 Styrkeuppbyggnad för olika tätorter

52 Ledningskoncept inom Räddsam F

53 Räddsam F

54 Planering av övningsverksamhet

55 Information till övningsledning Information till övningsledning
Övningens namn Linjemontör i stolpe/elolycka Övningens nr 21/02 Skapad av FB Skapad datum 021008 Övning vecka 2003 Starttid Beräknad tidsåtgång 30 min Övningsansvarig Plats Axamo Mål som övas 3.7.1, 3.7.3 Övningens namn Linjemontör i stolpe/elolycka Övningens nr 21/02 Skapad av FB Skapad datum 021008 Övning vecka 2003 Starttid Beräknad tidsåtgång 30 min Övningsansvarig Plats Axamo Mål som övas 3.7.1, 3.7.3 U U P P I x R I x R U x I U x I Förutsättningar Förutsättningar Målsättning Målsättning Bmd Bmd SLd SLd Bmh Bmh SLh SLh IL IL BI BI RCB RCB 3.7.1 El- starkströmsanläggningar (i) 3.7.1 El- starkströmsanläggningar (i) Brandpersonalen skall ha teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att på ett säkert sätt kunna göra en insats i en el-starkströmsanläggning. Brandpersonalen skall ha teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att på ett säkert sätt kunna göra en insats i en el-starkströmsanläggning. Målsättningen för brandpersonalen är att: Målsättningen för brandpersonalen är att: ·      känna till riskavstånd för olika spänningar. ·      känna till riskavstånd för olika spänningar. x x x x x x x x x x x x ·      känna till säkerhetsavstånd för olika släckmedel och risker vid brandsläckning. ·      känna till säkerhetsavstånd för olika släckmedel och risker vid brandsläckning. x x x x x x x x x x x x ·      kunna riskavstånd och säkerhetsavstånd ·      kunna riskavstånd och säkerhetsavstånd x x x x x x x x ·        kunna välja rätt släckmedel vid brandsläckning ·        kunna välja rätt släckmedel vid brandsläckning x x x x x x x x x x x x ·        ha kunskap om spänningsfri, frånskild och jordad anläggning och veta vad det innebär ·        ha kunskap om spänningsfri, frånskild och jordad anläggning och veta vad det innebär x x x x x x x x x x x x ·        kunna begära spänningsfritt genom SOS och kunna samråda med driftpersonal ·        kunna begära spänningsfritt genom SOS och kunna samråda med driftpersonal x x x x x x ·        kunna lämna stolpnummer och spänningsnivå vid en insats utefter en linje ·        kunna lämna stolpnummer och spänningsnivå vid en insats utefter en linje x x x x x x ·        kännedom om utrustning för arbete i el och telestolpar ·        kännedom om utrustning för arbete i el och telestolpar x x x x x x x x x x x x 3.7.3 Elolycka nivå 2 (g) Bemanning: 1+1 3.7.3 Elolycka nivå 2 (g) Bemanning: 1+1 Gruppen skall ha teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i insats vid olyckor och bränder med elrisker. Gruppmålen förutsätter kunskaper och färdigheter enligt nivå 1 för sjukvård (kap 6.1.1) Gruppen skall ha teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i insats vid olyckor och bränder med elrisker. Gruppmålen förutsätter kunskaper och färdigheter enligt nivå 1 för sjukvård (kap 6.1.1) Målsättningen för gruppen är att: Målsättningen för gruppen är att: ·      kunna påbörja nedtagning av skadad linjemontör i trästolpe med hjälp av montörens egna livräddningsutrustning och stolpskor inom 120 sek. ·      kunna påbörja nedtagning av skadad linjemontör i trästolpe med hjälp av montörens egna livräddningsutrustning och stolpskor inom 120 sek. x x x x x x x x Livräddning och nedtagning av skadad linjemontör i stolpe. Livräddning och nedtagning av skadad linjemontör i stolpe. Kravnivå Personalen skall på ett säkert sätt kunna ta ned skadad linjemontör ur trästolpe med hjälp av dennes egna utrustning. Personalen skall känna till riskerna kring nedfallna elledningar. SL skall kunna tillse att anläggning blir spännningsfri och samråda med driftspersonal Materiel Släckbil, docka (tung), stolpskor, linjemontörsbälte med livräddningsutrustning Förberedelser Förbered övningen genom att Placera linjemontör i stolpe på ca 4-5 m höjd hängande i stolpskor och bälte. Friliggande ledning skall hänga ned på marken nedanför stolpen. Riskavstånd/stegspänning från ledningen skall vara känt för momentledaren (ev markerat på ett sätt som bara momentledaren kan se/förstå) Materiel som ska medtagas för övningen docka (tung), stolpskor, linjemontörsbälte med livräddningsutrustning, 3 extra omgångar livräddningslina till linjemontörsbälte Föreskrifter Säkerhet Tillse att stege säkras vid arbetet med att fira ned dockan. Miljö Återställning Se till att linjemontörens lina är OK och att den finns i hållaren Kravnivå Personalen skall på ett säkert sätt kunna ta ned skadad linjemontör ur trästolpe med hjälp av dennes egna utrustning. Personalen skall känna till riskerna kring nedfallna elledningar. SL skall kunna tillse att anläggning blir spännningsfri och samråda med driftspersonal Materiel Släckbil, docka (tung), stolpskor, linjemontörsbälte med livräddningsutrustning Förberedelser Förbered övningen genom att Placera linjemontör i stolpe på ca 4-5 m höjd hängande i stolpskor och bälte. Friliggande ledning skall hänga ned på marken nedanför stolpen. Riskavstånd/stegspänning från ledningen skall vara känt för momentledaren (ev markerat på ett sätt som bara momentledaren kan se/förstå) Materiel som ska medtagas för övningen docka (tung), stolpskor, linjemontörsbälte med livräddningsutrustning, 3 extra omgångar livräddningslina till linjemontörsbälte Föreskrifter Säkerhet Tillse att stege säkras vid arbetet med att fira ned dockan. Miljö Återställning Se till att linjemontörens lina är OK och att den finns i hållaren Information till övningsledning Information till övningsledning Allmän elteori Högspänning >250 V Ström I (ampere), spänning U (volt), motstånd R (ohm), effekt P Allmän elteori Högspänning >250 V Ström I (ampere), spänning U (volt), motstånd R (ohm), effekt P I=U/R I=U/R P=UI Motståndet i en människa är ohm (torr hud = högre motstånd, torr hud kan vara upp till 1000 gånger mer isolerande än fuktig hud.) Farliga strömstyrkor < 3mA = ofarligt 5-10 mA = obehagligt 10-20 mA = risk för muskelkramp > 30 mA = risk för andningsbesvär och hjärtflimmer Faktorer som påverkar -         Färdväg genom kroppen -         Personens allmäntillstånd -         Tiden man exponeras för strömmen P=UI Motståndet i en människa är ohm (torr hud = högre motstånd, torr hud kan vara upp till 1000 gånger mer isolerande än fuktig hud.) Farliga strömstyrkor < 3mA = ofarligt 5-10 mA = obehagligt 10-20 mA = risk för muskelkramp > 30 mA = risk för andningsbesvär och hjärtflimmer Faktorer som påverkar -         Färdväg genom kroppen -         Personens allmäntillstånd -         Tiden man exponeras för strömmen Elteori vid räddningsinsats Riskavstånd = 1 cm per kV, men minst 50 cm. Detta avstånd får ej underskridas med kroppsdel, verktyg eller materiel. Alltid 1 m vid SJ:s anläggningar Stegspänning: >10 m avstånd, avspärra, rapportera Beträd ej driftrum eller inhägnat område utan att ha varit i kontakt med ansvarig på elbolag. Elteori vid räddningsinsats Riskavstånd = 1 cm per kV, men minst 50 cm. Detta avstånd får ej underskridas med kroppsdel, verktyg eller materiel. Alltid 1 m vid SJ:s anläggningar Stegspänning: >10 m avstånd, avspärra, rapportera Beträd ej driftrum eller inhägnat område utan att ha varit i kontakt med ansvarig på elbolag. Teori elskador Ca 70% av alla elolyckor sker på 230/400V lågspänning 1. Direkt skadeverkan av elektricitet Växelspänning värre då man krampar (nervsystemet 50 Hz liksom i elnätet) och ofta sitter fast en längre tid än vid likspänning då man får en stöt. Fördubblas spänning som går genom kroppen så ökar värmeutvecklingen i vävnaden med 4 gånger = inre brännskador Ju mindre tvärsnittsyta ström leds igenom ju större blir värmeutvecklingen, jämför bål eller arm. Kramper kan vara så kraftiga att man får frakturer på t ex ryggkotor Hjärt- och andningsstillestånd Nervskador (muskler, blod: dessa tre har lägst resistans i kroppen) 2. Alstring av hälsofarliga gaser Använd helskydd vid brand 3. Yttre brännskador Behandla som vid vanliga brännskador Infoblad El för brandpersonalen Håll för det du vill räkna ut. (U = spänning, I = ström, R = resistans, P = effekt) Farliga strömstyrkor < 3mA = ofarligt 5-10 mA = obehagligt 10-20 mA = risk för muskelkramp > 30 mA = risk för andningsbesvär och hjärtflimmer Faktorer som påverkar -          Färdväg genom kroppen -          Personens allmäntillstånd -          Tiden man exponeras för strömmen # Närma er inte anläggning om ej driftpersonal godkänt det. Teori elskador Ca 70% av alla elolyckor sker på 230/400V lågspänning 1. Direkt skadeverkan av elektricitet Växelspänning värre då man krampar (nervsystemet 50 Hz liksom i elnätet) och ofta sitter fast en längre tid än vid likspänning då man får en stöt. Fördubblas spänning som går genom kroppen så ökar värmeutvecklingen i vävnaden med 4 gånger = inre brännskador Ju mindre tvärsnittsyta ström leds igenom ju större blir värmeutvecklingen, jämför bål eller arm. Kramper kan vara så kraftiga att man får frakturer på t ex ryggkotor Hjärt- och andningsstillestånd Nervskador (muskler, blod: dessa tre har lägst resistans i kroppen) 2. Alstring av hälsofarliga gaser Använd helskydd vid brand 3. Yttre brännskador Behandla som vid vanliga brännskador Infoblad El för brandpersonalen Håll för det du vill räkna ut. (U = spänning, I = ström, R = resistans, P = effekt) Farliga strömstyrkor < 3mA = ofarligt 5-10 mA = obehagligt 10-20 mA = risk för muskelkramp > 30 mA = risk för andningsbesvär och hjärtflimmer Faktorer som påverkar -          Färdväg genom kroppen -          Personens allmäntillstånd -          Tiden man exponeras för strömmen # Närma er inte anläggning om ej driftpersonal godkänt det. Spänning Riskavstånd Stegspänning 10 kV 0,5 m Ø      Gå ej närmre än 10 m 40 kV Ø      Spärra av 70 kV 0,7 m Ø      Rapportera 130 kV 1,3 m 400 kV 4,0 m Spänning Riskavstånd Stegspänning 10 kV 0,5 m Ø      Gå ej närmre än 10 m 40 kV Ø      Spärra av 70 kV 0,7 m Ø      Rapportera 130 kV 1,3 m 400 kV 4,0 m Säkerhetsavstånd vid släckning Spridd stråle med spänning upp till 130 kV 3,0 m Spridd stråle med spänning över 130 kV 5,0 m Sluten stråle max 14 mm strålrör alla spänningar 10 m Pulver och CO2 upp till 50 kV (används ej vid högre spänningar 1,5 m Säkerhetsavstånd vid släckning Spridd stråle med spänning upp till 130 kV 3,0 m Spridd stråle med spänning över 130 kV 5,0 m Sluten stråle max 14 mm strålrör alla spänningar 10 m Pulver och CO2 upp till 50 kV (används ej vid högre spänningar 1,5 m Checklista Checklista Under färd Brand ej livräddning Livräddning – driftspersonal på plats Livräddning – driftspersonal ej på plats Övrig info Invänta driftspersonal Experthjälp: vad är farligt? Går liv att rädda? Driftspersonal Eventuellt förhindra brandspridning Hur gör vi? Finns tid att invänta driftspersonal? Spänningsnivå Kan anläggningen göras ofarlig? Riskavstånd klarlagt? Bryta spänningen Tillräcklig sikt Förberedande order Vägvisning Revitox Rökskydd, lina Säkerhet Isolerstång, vatten/ CO2 Riskbedömning Under färd Brand ej livräddning Livräddning – driftspersonal på plats Livräddning – driftspersonal ej på plats Övrig info Invänta driftspersonal Experthjälp: vad är farligt? Går liv att rädda? Driftspersonal Eventuellt förhindra brandspridning Hur gör vi? Finns tid att invänta driftspersonal? Spänningsnivå Kan anläggningen göras ofarlig? Riskavstånd klarlagt? Bryta spänningen Tillräcklig sikt Förberedande order Vägvisning Revitox Rökskydd, lina Säkerhet Isolerstång, vatten/ CO2 Riskbedömning Instruktion för nedtagning av linjemontör Fixa från något kraftbolag Instruktion för nedtagning av linjemontör Fixa från något kraftbolag

56 Räddsam F Räddningschefsmöte RäddsamF-rådet Förebyggande Operativ
Projekt

57 Skillnad i täckning mellan förstahandsperson och räddningsenhet i Norrahammar

58 Ambulans inom fem minuter Exempel från Räddsam F

59 Styrkeledare i egen bil inom fem minuter Exempel från Räddsam F

60 Sambruk av kommunens beredskaps- och jourresurser

61 Sambruk av kommunens beredskaps- och jourresurser, nuläge

62 Sambruk av kommunens beredskaps- och jourresurser,en idé

63 Kostnadsnyttoanalys Exempel från Vaggeryds kommun

64 Kostnadsnyttoanalys Exempel från Jönköpings kommun

65 Verksamhetsplan Exempel från Jönköping

66 Uppföljning av verksamhetsplan Exempel från Jönköping

67 Benchmarking Exempel från Jönköping

68 Underlag till handlingsprogram Exempel från Jönköping

69 Underlag till handlingsprogram Exempel från Jönköping

70 Underlag till handlingsprogram Exempel från Jönköping

71 Alternativ i handlingsprogram för bostadsmiljön Exempel från Vaggeryd
0 Dagens läge Genomgående säkert med fungerande brandvarnare hos alla + särskild säkerhet hos sårbara grupper, exempelvis äldre + släckförmåga hos dem som har långt till räddningsstyrka + förstahandsperson för boende i tätorter + släckförmåga hos alla + helsäkert boende med bland annat sprinkler