Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET),

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET),"— Presentationens avskrift:

1 En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL 2013

2 Upplägg för presentationen •Den svenska regeringens politik för det civila samhället: från folkrörelse till civilsamhälle

3 Forskning om civilt samhälle och socialt arbete (CSSA) •Ett tiotal personer knutna till Socialhögskolan, Lunds universitet som arbetar med studier av välfärdsstatlig förändring och frivilligt socialt arbete (mobilisering, organisering, inflytande, deltagande och europeisering) –Undersökning av överenskommelser i alla EU länder. Material obearbetat (Håkan Johansson, Lunds Universitet) –Nationella studier av överenskommelser och dialogprocesser »Inom det sociala området (Mairon Johansson Linnéuniversitetet) »Inom integrationsområdet (Roberto Scaramuzzino Lunds Universitet) –Ett antal presentationer av våra forskningsresultat på konferenser i form av papers men också i workshops, två avhandlingar (Johansson M. 2011, Scaramuzzino 2012) samt en artikel (Johansson H. & Johansson M. 2012)

4 Gör staten politik med eller utan ideella organisationer? •Utmaningar för det traditionella politiska beslutsfattandet som förankrat i nationella politiska institutioner och i den representativa demokratin –Utmaning 1. Internationella politiska institutioner och processer: kan nationella regeringar bestämma över vad som sker inom landets gränser? –Utmaning 2. Ett brett spektrum av organisationer och aktörer som kräver att få vara med och styra: kan nationella och lokala beslutsfattare ta beslut på egen hand, eller behövs det ökat samarbete med andra aktörer (ideella och privata)? –Utmaning 3. Den representativa demokratin försvagad, kan ideella organisationer stärka kontakten med medborgarna

5 Vilka konsekvenser för det politiska beslutsfattandet? •Från government till governance, eller från statlig styrning till samhällsstyrning –Lösningen: en omlokalisering av det politiska beslutsmandatet från de traditionella politiska institutionerna till nya arenor och forum för politisk deltagande, samverkan och samarbete –Lösningen: komplettera demokratimodeller, ideal om dialog mellan jämlikar, att informerad dialog kan komma fram till ett gemensamt beslut, engagera medborgare och stakeholders –Exempel: medborgardialoger, medborgarpaneler, nätverksstyrning, partnerskap, samverkan, konsensusskapande processer m.m.

6 En pågående europeisk trend? •Runt om i Europa läggs ökad tonvikt vid alternativa former för inflytande –EU och ”participatory democracy”; Euroopean Citizens Initiative (ECI); Europeiska Parlamentet ’Citizens Agora’; •Parallell utveckling på nationell nivå –“Compacts”, “Agreements”, “Framework for cooperation”, “Cooperation memorandum” eller “Charte des engagements réciproques” –England (1998), Scotland (1998/2003), Ireland (2000), Croatia (2000), Denmark (2001), France (2001), Estonia (2002), Latvia (2005), Lithuania (2007), and Slovenia (2007) –Förebilden är England och dess Compact (1998)

7 En svensk politik för det civila samhället (I) •Vad sker i statens relation till ideella organisationer? –Regeringsförklaring från 2006 betonade ideella organisationers roll som utförare av service och som garant för en starkt demokrati –Enskilda ministrar betonat vikten av att ideella organisationer ska få växa friare och att den offentliga sektorn begränsar dem –Begreppsskifte, från folkrörelse och till civilsamhälle! –Utmynnar i en proposition: En politik för det civila samhället (dec 2009)

8 En svensk politik för det civila samhället (II) •”… trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund, och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle” (Regeringsförklaring, oktober 2006).

9 En svensk politik för det civila samhället (III) •”Det har länge i Sverige funnits en ideologisk blindhet för vad den ideella sektorn bidrar med och skulle kunna bidra med. Det offentliga har inte velat eller förmått se och förhålla sig till den ideella sektorn som den samhällsaktör den är - och skulle kunna vara. I stället för ett respektfullt nära förhållande - men med tydlig bodelning mellan ideellt och offentligt - har den ideella sektorn ömsom negligerats, ömsom institutionaliserats in i det offentligas trånga mallar. Det riskerar att dränera sektorn på både kraft och den särart som är dess stora bidrag - sin värdemässiga identitet”. Nyamku Sabuni & Göran Hägglund DN Debatt 2007

10 En svensk politik för det civila samhället (IV) … men bakgrunden till en svensk överenskommelse även ideella organisationers lobbyingarbete –Enstaka organisationer uppvaktat under lång tid –Inspiration från andra internationella modeller (ex. UK och DEN) •Brännpunkter i debatten –Ska ideella organisationer vara ett avantgarde eller ett komplement till välfärdsstaten, eller som en ersättare eller ett alternativ? –Under vilka former ska ideella organisationer ha kontakt med det offentliga, vad ska säkerställa deras oberoende i relationen till det offenliga?

11 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (I) •Regeringen bjuder in en bred flora av organisationer att vara med…. –… organisationer som tidigare figurerat i utredningar, men också ”tips”, söka på nätet m.m. •Regeringen tar initiativ till att ”skapa” en förhandlingspart –Dialogmöten; regeringens arbetsgrupp styr val i öppen process –Dialoggrupp: 20 ideella representanter valda av sektorn –Förslagsgrupp: 8 ideella representanter – bred representativitet – valda av dialoggrupp –Redaktionsgrupp: Forum och Famna valda av förslagsgrupp –Grupper etableras tidigt i processen och är bestående •Regeringen tar initiativ och anställer en processledare med ”dubbel förankring”

12 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (II) Redaktionsgrupp (Regering + 2 ideella organisationer) Förslagsgrupp (8 ideella org.) Dialoggrupp (20 ideella org.) Tio dialogmöten (ca. ideella 80 org.)

13 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (III) Förhandling mellan ”nära parter” –Förhandling sker i redaktionsgrupp med stöd av förslagsgrupp. Förhandling bakom lyckta dörrar i en ”sluten grupp” –Närhet mellan utvalda ideella organisationer och regering (redaktionsgrupp). –Gemensamt ansvar inom redaktionsgruppen, men en känslig process Vad förhandlar man om? –Överenskommelsens textmässiga innehåll, metoder för uppföljning och finansiering för politiken

14 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (IV) Kontroverser under förhandlingsprocessen 1.Politiskt mål om ”ökad mångfald av utförare” en tydlig skiljelinje inom sektorn 2.Vilken konkretionsnivå är rimlig i fråga om åtaganden och åtgärder? Kan vi lova något alls? 3.Rättighets- och brukarperspektivet, frivilligprincipen (förslag från medlemmar i förslagsgruppen) får inget gehör under förhandlingarna Parallella överläggningar inom sektorn –Sporadiska parallella möten inom sektorn – initiativ redaktions/förslagsgrupp –Syfte: få fler att inse vikten av att kompromissa, men svårt nå enighet inom sektorn

15 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (V) •En dialog/förhandlingsprocess som leder fram till en Överenskommelse … –… beslutas av regeringen (oktober 2008) och skrivits under av ca. 90 ideella organisationer –… beskrevs som nydande: ett ”nytt Saltsjöbadsavtal” för Sverige –… baseras på principer om a) självständighet och oberoende; b) dialog; c) kvalitet; d) långsiktighet; e) öppenhet och insyn och e) mångfald –… byggde på logiken om åtaganden och åtgärder för regeringen, ideella organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting

16 Steg mot en överenskommelse inom det sociala området (VI) •Försök att förankra överenskommelsen utanför dialogen om en överenskommelse •Regeringen tillsätter en interdepartemental arbetsgrupp för att internt följa upp överenskommelsen •Skapas gemensamt kansli för Överenskommelse, Gemensam Arbetsgrupp mellan ideella organisationer, SKL och regeringen •Skapas partsgemensamt forum (stat och utvalda ideella representanter som återkommande diskuterar gemensamma frågor) •Centrala myndigheter starkare krav på att samverka med ideella organisationer •Ideella organisationer arbetat för att sprida information/kunskap om överenskommelsen, regionalt och lokalt.

17 Status för överenskommelsen efter fem år (I) 1)Viss spridning till andra politikområden »en överenskommelse inom integrationsområdet (2010) »samrådsmodeller inom områden för kultur och mänskliga rättigheter 2)Svagt intresse från regeringen att driva Överenskommelsen vidare »den ansvariga ministern avgått och det departement som hanterade frågan avvecklats »oklart om uppdrag och mandat för partsgemensamma forum m.m.

18 Status för överenskommelsen efter fem år (II) 3) Ingen fråga som slår igenom inom samhällsdiskussionen »svag nyhetsrapportering om överenskommelsen eller närliggande frågor 4) Viss utveckling av regionala och lokala överenskommelser, men i begränsad omfattning »3 regionala överenskommelser »10 kommunala överenskommelser (i stora städer, med framför allt borgerlig majoritet),

19 Status för överenskommelsen efter fem år (III) •5) Ideell uppslutning bakom överenskommelsen, men hur många tar den till sig? •Totalt 90 organisationer har skrivit under överenskommelsen, men oklart hur många som driver frågan vidare inom sina organisationer, vilken är överenskommelsens legitimitet? •Enstaka organisationer har rollen som förespråkare för överenskommelsen •Slutsats: en modell som aldrig riktigt institutionaliserades

20 Avslutning: frågor för diskussion (I) Tema 1. Dialoger, överenskommelser och konsultationsmodeller som en metod för att göra politik på. Hur går det till, med vilken effekt och vad krävs? -Mandat och representation för deltagarna: vilket är statens, det ideella och eventuellt andra aktörers mandat i processen -Mandat för processen: i relation till politiska beslutsprocesser samt ideella organisationers interna demokratiska struktur -Mål, medel och visioner, med vad med implementering och ”political ownership”? -Rollen för ideella organisationer: en part i diskussioner eller en partner till regeringen?

21 Avslutning: frågor för diskussion (II) •Tema II: Från välfärdsstat till välfärdssamhälle? Vilken roll har ideella organisationer i den svenska välfärdsstaten? –Historia av röst, men har det skett en tilltagande utveckling mot service? Varför en överenskommelse? –Betydelsen av nya begrepp och diskurser? Tilltagande fokus på civil samhälle och idéburna organisationer och mindre ideella och folkrörelse? –Den nationella välfärdsstaten, men det lokala välfärdssamhället? Är överenskommelser kodifieringar av en politik som pågått under en längre tid?

22 Tack för visat intresse! Håkan Johansson (PhD., Prof.), Socialhögskolan, Lunds universitet, Box 23, Lund,

23


Ladda ner ppt "En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET),"

Liknande presentationer


Google-annonser