Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Biokemi Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Biokemi Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer."— Presentationens avskrift:

1 Biokemi Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.

2 Kemiska ämnen i cellen Oorganiska ämnen • Vatten • Mineraler Organiska ämnen • Nukleinsyror- DNA och RNA • Proteiner • Kolhydrater • Fetter • Vitaminer

3 Vattnets viktigaste biologiska funktioner • Lösningsmedel för olika ämnen. Ex. När maten hamnar i matsäcken används olika vätskor för att födoämnena ska kunna brytas ner och kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem. Det skulle inte fungera utan vatten som lätt löser andra ämnen och fungerar som ett lösningsmedel för många av kroppens ämnen.

4 Vattnets viktigaste biologiska funktioner • Transportmedel- vatten transporterar näringsämnen, syre, koldioxid, slaggprodukter, hormoner osv • Deltar i många kemiska reaktioner Ex. fotosyntes • Vatten reglerar vår kroppstemperatur

5 Hur mycket vatten finns i kroppen? • Vår kropp består till 50 – 90 % av vatten (ca 90 % i nyfödda barn, ca 50 i gamla människor)  Benen består till % av vatten  Lever- till 69%  Muskler- till 70%  Njurar- till 82% Hjärna- till 75%  Blod- till 85%

6 Hur mycket vatten behöver vi? En vuxen konsumerar upp mot 3 liter vätska per dag - ca 1.5 liter (6 - 8 glas) dricker vi - ca 0,5–1 liter kommer med maten - ca 2,5–4 dl bildas vid förbränningen av protein, fett och kolhydrater från kosten. Under sina första 60 år dricker en människa upp ca 50 ton vatten! ​Vatten innehåller inga kalorier i sig men ger näring och räknas därför som ett näringsämne.

7 Hur mycket vatten finns i maten? • Gröt- 80 % • Bröd- 50% • Kött % • Potatis- 76% • Äpple- 85% • Tomater- 90% • Gurka- 95% • Vattenmelon- 96%

8 Vad händer vid brist på vatten i kroppen? • Vid 6-8 % vattenbrist (vattenbrist = % av kroppens vikt) drabbas vi av värmeslag • Vid 10% vattenbrist börjar man hallucinera • 20 % vattenbrist (7-8%) leder till uttorkning av kroppen och till sist döden. • Kamelen och dromedaren tål upp till 30 procents uttorkning

9 Hur länge kan man klara sig utan vatten? • Utan mat med enbart vatten kan man klara sig i 63 dygn • Utan vatten ca 5 dygn (www.svd.se/.../tva-manader-gransen-for-vad- man-klarar_ svd ‎)

10 Vitaminer Vitaminer är organiska ämnen som behövs i mindre mängd. Det finns 13 vitaminer som är essentiella, livsnödvändiga, för oss. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar Varje vitamin har sin bestämda biologiska funktion.

11 Vitaminernas funktioner Många vitaminer samverkar med kroppens olika enzymer. Enzymer fungerar som katalysatorer som styr och skyndar på kemiska reaktioner. Allting som händer i kroppen handlar i grunden om kemiska omvandlingar av olika slag. För att de ska kunna fungera krävs enzymerna.

12 Vitaminernas funktioner • Andra vitaminer utgör råmaterial för ett hormon eller för synpigment i ögonen. • Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat ämnesomsättningen, tillväxten, könsmognaden och fortplantningen.

13 Vitaminernas funktioner Vitaminer skyddar mot fria radikaler Fria radikaler- ”trasiga molekyler” med en tom bindning som ibland uppkommer i kroppen. När radikalmolekylen försöker få en atom till den tomma bindningen kan den slita sönder andra viktiga molekyler. Både A-, C- och E- vitamin hindrar radikalerna från att ställa till med sådana skador.

14 Vitaminernas funktioner • Vissa vitaminer verkar som ett slags "konserveringsmedel" inne i kroppen och skyddar bland annat fettämnen från att härskna. • K-vitamin är viktigt för blodets koagulering (blodet stelnar). Om man råkat få i sig råttgift ges K-vitamin som motgift, eftersom vitaminet gör att blodet stelnar.

15 Vitaminbrist • Vid brist på A-vitamin kan man bli nattblind (svårt att se när det är mörkt). • Vid brist på D- vitamin får man rakitis. ”Engelska sjukan” gör att man får ett mjukt och missformat skelett. • Vid brist på C- vitamin uppkommer skörbjugg som leder till tandlossning och muskelförtvining.

16 Vitaminbrist Brist på B-vitaminer kan ge skador på nervsystemet, ge förändringar i huden och trötthet. Sjukdomen som orsakas av B- vitaminbrist heter beriberi.

17 Mineraler • Vi behöver ca 20 mineralämnen. • Kalcium ( Ca)behövs för bildning av ben och tänder, och för blodet att levra sig. Som fullvuxna innehåller vi ca ett kilogram Ca. • Fosfor (P)behövs för bildning av ben och tänder. Både Ca och P finns i mjölkprodukter och i vissa bladgrönsaker, t ex grönkål.

18 Mineraler Jod (I) behövs för att sköldkörteln ska bilda hormoner, som reglerar ämnesomsättningen i cellerna. • Jodbrist anses vara den vanligaste orsaken till struma (förstoring av sköldkörteln). Bordssalt med tillsatt jod introducerades på 20-talet. • Brist på sköldkörtelhormon under den tidiga barndomen hämmar den mentala och fysiska tillväxten och resulterar i dvärgväxt.

19 Mineraler • Natrium behövs för kroppens syra- basbalans. I kroppsvätskan finns 0,9 % natriumklorid. • Brist på natrium ger bland annat muskelkramper. Får man i sig för mycket natrium, alltså salt, kan det leda till hypertoni, högt blodtryck.

20 Hur mycket salt behöver en vuxen per dag • En vuxen människa innehåller ca 200 gram koksalt ( Na Cl) varav ca 50 gram är löst i blodet. • Varje dag måste vi genom mat och dryck få i oss 5 gram koksalt. • Nu innehåller mat som vi köper redan koksalt och vi får dagligen i oss ca 10 gram.

21 Mineraler Järn ( Fe) ingår i blodets röda färgämne hemoglobin som transporterar syre. Brist på järn kan ge syrebrist. Man känner sig då trött och kraftlös. Fe finns bl.a. i lever, bruna bönor, spenat.

22 Kolhydrater Består av kol, väte och syre. Olika sorter kolhydrater: • Monosakarider- enkla sockerarter • Disakarider- består av två sammansatta monosakarider • Polysakarider- uppbyggda av ett stort antal (upp till flera tusen) sammansatta monosakarider.

23 Kolhydrater Monosakarider C 6 H 12 O 6 Glukos= Druvsocker Fruktos= Fruktsocker Disakarider C 12 H 22 O 11 Sackaros= Rörsocker Laktos= Mjölksocker Maltos = Maltsocker (finns i sädesslaget korn)

24 Polysackarider • Stärkelse • Cellulosa • Glykogen

25 Glykogen Glykogen (”djurstärkelse”eller leverstärkelse) är en polysakarid som människan, och de flesta djur, använder för att lagra kolhydrater, ungefär som växter använder stärkelse. Kolhydrater lagras i form av glykogen i levern och i musklerna. De fungerar som kroppens kolhydratreserv.

26 Glykogen • När blodsockerhalten sjunker omvandlas en del av glykogenet till glukos, som frisätts i blodet så att kroppen kan upprätthålla en tillräcklig nivå av tillgänglig energi i blodbanan. • Omvänt, när blodsockret stiger, omvandlas glukos till glykogen för lagring i levern och i musklerna.

27 Snabba kolhydrater Snabba kolhydrater omvandlas snabbt till glukos. Blodsockernivån stiger då snabbt. Kroppen reagerar på det och omvandlar blodsockret till glykogen som lagras i musklerna och levern. Snabba kolhydrater får blodsockerhalten att stiga snabbt men kort därefter att sjunka lika snabbt.

28 Snabba kolhydrater Kroppens blodsockerhalt pendlar kraftigt och när den sjunker ner under miniminivån börjar man känna sig trött, okoncentrerad, lättirriterad, småhungrig och sötsugen igen. Detta kan ske bara någon timme efter en måltid med snabba kolhydrater.

29 Långsamma kolhydrater Finns i pasta, potatis, ris, rotfrukter. De innehåller stärkelse som är en polysackarid och tar längre tid att bryta ner. De håller blodsockret på en jämn nivå. Energi av långsamma kolhydrater tilldelas kroppen under en längre period och man känner sig mätt längre.

30 Fetter • Fetter från växtriket kallas för vegetabiliska • Fetter från djurriket kallas för animaliska

31 Fetters funktioner Energireserv Ett gram fett innehåller dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrater eller proteiner. För en människa med ca kg kroppsfett räcker fettets energireserv för att överleva utan mat ca en månad. På energi från kolhydrater som lagras i form av glykogen klarar man sig bara ett dygn.

32 Fetters funktioner • Vattenreserv När fettet sedan förbränns i kroppen bildas mer än 1 gram vatten per gram fett. En kamel som tar det lugnt kan vara utan vätskepåfyllnad i upp till ett halvt år. • ‎ ‎

33 Fetters funktioner • ingår i cellernas "väggar," de så kallade cellmembranen, • behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K från maten, • behövs för att kroppen ska kunna producera manliga och kvinnliga könshormoner och vitamin D. Utebliven mens kan till exempel bli följden av för hård bantning.

34 Fetter • värmeisolerande • skyddar de inre organen • ”stötdämpare” när fettet lagras i underhuden. Stellers sjölejon som väger ca 1 ton kan hoppa i vattnet från meter höjd utan att skada sig.

35 • Ytterst på huden finns ett naturligt lager av fett som skyddar mot uttorkning och håller den mjuk och smidig

36 Fakta om fett • För en kvinna är ungefär 70 gram fett om dagen rekommenderat (från Livsmedelsverket) intag, för en man ca 90 gram. • Hur stor del av kroppens vikt som utgörs av fett, mäts som regel i viktprocent. • För kvinnor är det normala att 20–30 % av kroppsvikten utgörs av fett. För män är motsvarande siffra 12–24 %.

37 Fetter Mättade fetter • grädde, glass och bakverk, choklad • fet mjölk och fil • smör, ost • fett kött och charkprodukter som korv och bacon • kokos- och palmolja. Omättade fetter • olivolja och oliver • rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja • mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter • avokado

38 Mättade fetter ger en ökad risk för åderförkalkning. • Det innebär att fett och kalk lagras på väggarna inne i blodkärlen. Blodkärlen blir trånga, hårda och ojämna och blodcirkulationen sämre. Risken för blödningar och blodproppar ökar. Trånga kärl innebär att hjärtat får arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Ju hårdare och trängre kärlen blir, desto större är risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.

39 Omättade fetter • Minskar halten av skadliga fettsyror i blodet och risken för sjukdomar i hjärta och kärl. • Fleromättade fetter (finns i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner, i linfrö och linfröolja, valnötter, sojaolja osv) påverkar också regleringen av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar.

40 Transfetter • Många omättade fetter har kort hållbarhet. I kontakt med luft börjar de reagera med syre och härsknar snabbt. • För att öka deras hållbarhet kan man på kemisk väg "mätta” omättat fett.

41 Transfetter • Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Den ökar även hållbarheten. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas de omättade fettsyrorna i oljan till mättade, om man avbryter härdningen bildas transfetter.

42 Transfetter • kan finnas i pommes frites (eller annan friterad mat), pulversåser, lågprismargariner, kakor med lång hållbarhet, kex, godis, snacks, mikrovågspopcorn. Hälsopåverkan • En utförlig studie publicerad 2006 i New England Journal of Medicine visar på ett starkt samband mellan konsumtion av transfetter och ökad risk för prostatacancer, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar.


Ladda ner ppt "Biokemi Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer."

Liknande presentationer


Google-annonser